Så pyser du rätt

– Det ska skapa en jämlikhet, man ska kunna ha en funktionsnedsättning men ändå lyckas, säger Jeanette Lindell, speciallärare och förstelärare på Rönnenskolan.

Undantagsbestämmelsen handlar om att lärare har möjlighet att plocka bort enstaka delar av ett kunskapskrav för att ge elever med någon form av funktionsnedsättning ett rättvist betyg. Funktionsnedsättningen behöver inte vara en utredd diagnos men ska vara det direkta hindret som gör att eleven inte når kunskapskravet.
Jeanette Lindell skrev, tillsammans med kursaren Katarina Svanberg, en uppsats om undantagsbestämmelsen när hon gick speciallärarutbildningen i Malmö och hon har själv använt sig av den när hon satt betyg.
– Det handlar om livschanser. Hellre att du låter en dörr stå öppen för någon än att du stänger en dörr som borde varit öppen, säger Jeanette Lindell.
Det är helt och hållet läraren som gör bedömningen om och när pysparagrafen ska tillämpas. Det dokumenteras ingenstans och kan därför inte ifrågasättas. Dock är det inte alltid en lätt sak att avgöra och läraren kan behöva diskutera med kollegor, elevhälsa och rektor för att ta beslutet att “pysa”.
– Det är upp till läraren att bedöma vad enstaka delar är. Det blir lite av en tolkningsfråga men det får inte slå mot för stor del av ämnet. Funktionsnedsättningen ska inte heller vara av övergående natur eller något tillfälligt.

Viktigt med stödinsatser

Även om en lärare skulle se tidigt att det kommer bli svårt för en viss elev att uppnå ett särskilt kunskapskrav är det viktigt att träna och stötta eleven till att utvecklas så långt som möjligt.
– Jag har hört vissa lärare resonera ”ska jag ändå pysa bort den delen vid betygsättningen så behöver vi inte lägga mer tid på det”. Men det är fel, du ska inte undvika att träna förmågan. Man ska ge alla förutsättningar för att eleven ska klara det.
Finns det risk att pysparagrafen används fel?
– Ja, det handlar inte om att pysa bort bristande kunskap hos eleven. Där får man absolut inte hamna.
Hon förklarar att det skulle kunna handla om en elev med selektiv mutism som alltså inte kan prata i vissa sociala sammanhang. Läraren ska då ge alla förutsättningar för att eleven ska lyckas genom att exempelvis använda sig av tekniska hjälpmedel eller att ha diskussioner och samtal i mindre grupper. Men om det ändå inte räcker, då har läraren möjlighet att ”pysa” det kunskapskravet för att kunna sätta ett rättvist betyg.
– Något som lätt missuppfattas är att om man använder pysparagrafen så blir det väl bara ett E i betyg? Men den kan användas på vilket betygssteg som helst. Har eleven uppnått alla andra kunskapskrav på A-nivå så ska eleven ha A även om du pyser bort någon enstaka del. Det ska inte dra ner betyget.

Viktigt att öka kännedomen

När Jeanette Lindell skrev uppsatsen var slutsatsen att kunskapen om pysparagrafen i branschen är väldigt begränsad. Då lyftes det inte ens på hennes utbildning. Hon hoppas att det skett en förändring nu.
– Jag har träffat lärare som jobbat i 20 år men som aldrig hört talas om pysparagrafen. Det häpnar jag lite över.
Hon tycker det är viktigt att man lyfter frågan och ser till att folk inom branschen blir medvetna. Att skolledningar får kunskapen så att de kan se till att det ”rinner ner” i organisationen.
– Detta är delar av de styrdokument vi ska förhålla oss till. Det är lärarnas skyldighet och därmed även rektorers att veta vad detta är och hur det fungerar.

Här kan du läsa hela uppsatsen ”Undantagsbestämmelsen – kunskaper, attityder och tillämpning i grundskolans högstadium”.

Så säger Skolverket om undantagsbestämmelsen.