Samtala om matematik

– Det handlar om kommunikation, säger hon. Och att ge eleverna uppdrag som hjälper dem att förstå vad det är som de blir bedömda på. Jag pratar hela tiden med eleverna om vilka förmågor de tränar på och förklarar att allt hör ihop.

Helheten

Ingeli undervisar i matematik på Naturvetenskapliga programmet. Hon upplever att eleverna kommer till gymnasiet med olika erfarenheter och upplevelser om vad matematik är. De vet inte alltid vad det är som krävs av dem, ser inte alltid förmågorna som en helhet och vill gärna luta sig mot matteboken.

–  De är inte vana vid att arbeta med problemlösningar och tror att matematik bara består av begrepp och räkneregler. Ge mig bara vad jag ska räkna säger en del. Jag svarar alltid att de ska kunna förklara hur de har tänkt när de räknar, berättar Ingeli.

Språket i matematiken

Ingeli vill att förmågorna lyfts fram i allt som eleverna gör. Ibland behöver de färdighetsträning i specifika förmågor. Då undervisar Ingeli med det i åtanke men överlag planerar hon en undervisning där eleverna får träna flera förmågor i en och samma uppgift.

– Jag vill att eleverna diskuterar och kommunicerar matematik, att de kan se att förmågorna hör ihop och att ord som begrepp, analys, reflektion, och relevans kommer naturligt in, säger hon.

Som i alla ämnen är det viktigt att eleverna har en stor repertoar av betydelsebärande ämnesord och begrepp. Brister i språkförståelsen ställer till det när elever ska diskutera problemlösningar. Det kan tyckas självklart men Ingeli menar att lärare bör påminna sig själva om att medvetet planera för att arbeta med språket i matematik.

– Jag har valt att kalla alla uppgifter för uppdrag. Jag vet att det bara är olika ord men det har visat sig göra skillnad i hur uppgifter tas emot, berättar hon.  

Temadagar

Ett exempel på uppdrag är skolans temadagar i matematik. Under hela skoldagar arbetar eleverna i grupp med matematikuppdrag. För att lösa ett uppdrag behöver grupperna samarbeta, kommunicera, analysera och reflektera över ett givet ämnesområde. Det kan vara att arbeta med matematik i samhället som skatt och moms eller med integraler.

– Redovisningar sker muntligt med digitalt stöd om gruppen väljer det. Utmaningen är att se till att alla är delaktiga, säger Ingeli, och pratar om hur viktigt det är att röra sig runt i elevgrupperna, lyssna på deras resonemang och ställa följdfrågor.

Ingeli tycker att det är viktigt att eleverna får varva mellan att arbeta enskilt, i par och med klassuppdrag. Hon drar sig inte för att hålla längre genomgångar men är noga med att bryta om det behövs.

– Det kan vara att en elev får komma fram till tavlan och ta över lektionen genom att genomföra ett uppdrag med hjälp av kompisarna, berättar hon.

Kommunikation och utmaningar

Att resonera, skriva och förklara framme vid tavlan avslöjar mycket. Ingeli ser vad eleverna kan men också vad de inte kan. Hon vill att eleverna förstår att de får lov att göra fel. Det är vägen till lösning som betyder något. Diskussioner om var och varför det blev fel är också bra att ha.

– Ett roligt uppdrag är låta eleverna arbeta i par med ryggarna mot varandra, berättar hon. En elev beskriver en bild, till exempel en graf, (utan att visa) som den andra eleven ritar. För att kunna beskriva och förklara och rita bilden måste eleverna använda relevanta begrepp och förstå dem.

Uppdragen Ingeli ger ska vara utmanande, gärna ett snäpp ovanför vad eleverna kan.

– Jag måste veta vem jag har i klassrummet, vem jag kan utmana och på vilken nivå. Det är en form av relation. Eleverna måste ha tillit till mig som undervisande lärare. De ska känna att jag tror på dem. Misslyckas de med en förmåga jobbar vi med den igen, säger hon.

Text och foto: Marina Walker
Utvald bild: Colourbox