SAPERE – att uppleva mat med alla sinnen

– Styrkan med SAPERE är att det är ett spännande, lustfyllt och konkret sätt att lära barn om mat och måltider, säger Katarina Stigsdotter, lärare i hem- och konsumentkunskap.

Katarina är i Malmö för att inspirera och föreläsa om att använda SAPERE-metoden i skolor och i förskolor. Hon pratar om hur vi kan använda mat som pedagogiskt verktyg. SAPERE började testas i skolor i Sverige på slutet av 90-talet har fått mycket positiv respons. På föreläsningen deltar cirka 20 personer från Malmös skolor och förskolor.

Katarina inleder med att berätta om syftet med metoden är att:

• lära känna alla sinnen
• våga prova nya livsmedel och maträtter
• påverka barn till ett mer varierat och hälsosamt ätande
• stimulera till matglädje
• utvecklas till medvetna konsumenter

Sätta ord på sinnen

Av olika anledningar kanske barnen inte kan sätta ord på sina sinnen. Katarina tipsar om fem olika övningar som synliggör sinnena för barnen:

Hörsel: Barnet tar på sig ett hörselskydd och ska hitta en äggklocka som ringer.

Känsel: Med stora vintervantar på händerna får barnet hålla i ett föremål bakom sin rygg. Barnet ska försöka känna vad det är för föremål.

Lukt: Till detta krävs fyra skålar med filmjölk. I tre av skålarna är filmjölken färgad med röd karamellfärg och i en skål finns jordgubbsfil. Med öronproppar i näsan så ska barnet lukta sig till vilken som innehåller jordgubbsfil.

Smak: Barnet får smaka små bitar av rå potatis och äpple, de är väldigt lika varandra i konsistens och utseende. Ett annat tips kan vara att servera chokladkex med spritsad majonäs.

Syn: Barnet gör ett smaktest utan att se.

Om synen

– Synen är ett väldigt dominant sinne. Det är lätt att få en negativ inställning om något inte ser tilltalande ut, säger Katarina och fortsätter:

– Vi uppskattar det som är gult, grönt och rött, något som många varumärken har snappat upp. Men vi vill inte ha svart eller mörkblå mat. Vår instinkt säger att det är giftigt, säger Katarina.

Katarinas tips för att koppla mat och synsinnet

• Smaka på rotfrukter utifrån färg, t.ex. lila, gul och röd morot
• Smaka blint på livsmedel
• Smaka på banan i olika mognadsstadier
• Dekorera måltidsmiljön

Katarina bjuder alla deltagare på två glas juice. Den ena är orange och den andra är gul. Deltagarna ska smaka och känna efter vilken av juicerna som är godast och vilken som innehåller mest fruktkött. Det diskuteras och många deltagare kommer fram till att den orangea juicen är lite sötare i smaken.

– Det är samma juice i båda glasen, men den ena har karamellfärg i sig, avslöjar Katarina.

Om hörselsinnet

Ljud som maten gör när vi äter den är viktigare än vi kan tro. Det finns t.ex. mängder med forskning bakom ljudet som skapas när vi biter i en korv. Det ska vara ”rätt” ljud för våra öron.

Deltagarna får en banan och en bit knäckebröd och ska hålla för öronen när de äter smakbitarna. Bananen klafsar och knäckebrödet påminner mest om en stenkross.

– Även ljudet och volymen från den omgivande miljön när vi äter påverkar oss, säger Katarina.

Tips på övningar för att arbeta med mat och hörseln

• Ät till olika sorters ljud med olika volym
• Ljudburksmemory; burkar fyllda med exempelvis makaroner, pepparkorn, ris och vatten.

Om luktsinnet

Deltagarna instrueras att nypa igen näsan samtidigt som de smakar på en bit mörk choklad. En bitter och besk smak fyller munnen. Men när deltagarna släpper näsan framträder alla chokladens smaker.

– Vi minns ungefär tio tusen olika dofter utan att träna näsan.

Katarina skickar sedan runt barnmatsburkar inslagna i folie. Hon har gjort hål i locken och fyllt burkarna med olika innehåll. Deltagarna ska gissa vad som är i (burkarna innehåller t.ex. honung, såpa och curry).

Andra tips på lek med lukt kan vara att barnen får lukta på lunchen innan de äter den. Eller att ha dagens, eller veckans lukt.

Om känseln

Hur känns olika typer av mat i munnen? Alla deltagare får två ostbitar. Bitarna smakar olika och har olika konsistens. Men båda bitarna visar sig vara Västerbottensost. Katarina har kylt den ena biten medan den andra är rumstempererad.

– Med känseln kan vi känna av temperatur, konsistens och kemisk känsla, säger Katarina.

Hon föreslår att servera barnen tomat i olika temperaturer, råa och kokta grönsaker eller flingor som har legat i mjölk jämfört med flingor direkt från ett paket. Fler förslag på övningar är exempelvis känselpåsar och vanligt vatten jämfört med kolsyrat.

Katarina avslutar en inspirerande och spännande föreläsning med att tipsa om livsmedel som du kan träna grundsmakerna med.

Sött: morot, sött äpple, mogna päron, russin, socker honung.

Salt: salt, chips, saltgurka, lakrits, oliver, kapris.

Surt: citronskivor, äppelcidervinäger, gröna äpplen.

Beskt: endiver, grapefrukt, mörk choklad.

Umami: parmesanost, buljong, aromat. (Umami är den femte grundsmaken. Umami är en smakförstärkare som finns naturligt i proteinrika livsmedel.)

Det är enkelt att koppla SAPERE till läroplanen. Metoden bygger på kunskap i bland annat svenska, biologi, kemi, geografi, historia och hemkunskap. De tips och övningar som artikeln tar upp är bara ett axplock från föreläsningen.

Läs mer

Livsmedelsverket
Livsmedelsverkets lärarhandledning.
sapere.se
Örebro universitet 
Boken Sinnenas skafferi av Stina Algotson & Åsa Öström

Text och foto: Sara Arildsson