Självskattning för digital utveckling

– Rätt använt kan det här bli till stor hjälp för lärarkåren i Sverige. Det ger skolledningar och huvudmän en bra översikt om var det behövs fortbildning och hur den ska utformas.

SKL, Sveriges kommuner och landsting, har tagit fram verktyget som kallas Lika – Ledarskap, Infrastruktur, Kompetensutveckling, Användning. Verktyget finns redan i en version för skolledare där de kan bedöma på vilken nivå deras skola ligger. Lika för lärare ska spegelvända detta.
– Rektorer har ju inte tid att vara ute i klassrummen. De har så mycket annat att göra.
Det finns ingen kritik i Jonas Sjögrens röst när han konstaterar detta. I sitt arbete som IKT-pedagog och kommunikatör på Malmö Latinskola rör han sig däremot mellan lärare och elever, olika typer av undervisning och ser olika hinder för hur verksamheten ska drivas framåt.

Digitalt i vardagen

Bakgrunden är att SKL har identifierat att Sverige har kommit långt med att införa digitala verktyg i undervisningen. Själva undervisningen i sak har förändrats väldigt lite, vilket forskningen visar ofta leder till försämrade resultat. Anders Karlsson, lektor i IKT på Gymnasie och vuxenutbildningsförvaltningen, har bloggat på Pedagog Malmö om bakgrunden.

Trots att det heter IT-tempen menar Jonas Sjögren att det inte är en temperaturmätare.
– Jag måste erkänna att jag har en oro att en del skolledare kommer att försöka använda detta när det är dags för lönesamtal, men det är verkligen inte syftet. Det här ska vara ett bra hjälpmedel för lärare som vill kompetensutvecklas och få idéer om vad som kan göras ännu bättre.
Han förklarar vidare att tanken är att det ska vara klassrumsnära: vardagen med digitala verktyg i klassrummet.
– Skolledare säger kanske “men vi har ju wifi, vi har köpt datorer och program, räcker inte det?” Men det gör det inte. Hur bra funkar nätverket, kan vi skriva ut trådlöst, har vi rätt program för varje elev? En skolledare vet inte sådana detaljer och ska inte heller behöva engagera sig på den nivån.

Ökad trygghet

Jonas Sjögren inser att det kommer att finnas en oro bland lärare för att blotta sina svaga sidor.
– Min rekommendation är att man först visar resultatet för en kollega man känner sig trygg med. När alla har gjort detta kanske man är redo att dela med sig till sitt arbetslag.
Först därefter ska skolledningen få information om hur arbetslaget uppfattar sina behov.
– Ta en sådan sak som ledarskap i ett digitalt klassrum, var finns manualen för det? Lika för lärare kanske kommer att visa att det behövs en sådan manual, säger Jonas Sjögren och påpekar att skattningen är anonym:
– Resultaten samlas inte in av skolledningen. De sammanställs på förvaltningsnivå, men då har alla som svarat anonymiserats. Det är viktigt att förvaltningsledningen kan se hur lärarna upplever den digitala vardagen, jämfört med hur skolledningen beskriver den.

Jonas Sjögren förklarar varför digitalisering i skolan är så viktig:
– Strunta i 21:st century skills och EU:s nyckelkompetenser. Världen utanför skolan digitaliseras i en rasande fart och vårt jobb som pedagoger är att förbereda barnen och ungdomarna för framtiden. Eftersom den digitala världen förändras ständigt måste vi utrusta dem med bra verktygslådor.

Rätt verktyg

Lika för lärare har redan börjat användas i Malmö stads gymnasieskolor, men arbetet är inte färdigt för arbetsgruppen där Jonas Sjögren ingår.
– Den kommer att vara i ett ständigt beta-stadium, eftersom den digitala världen förändras så snabbt. Det som ansågs som självklart för några år sedan kanske inte ens existerar längre.
Arbetsgruppen kommer därför att arbeta vidare med det de redan gör: formulera frågor och begrepp, komma med aktivitetsförslag.
– Digitalisering som ett självändamål är inget vi strävar efter. Vi ska se till att rätt verktyg hamnar i varje klassrum. En mattelärare och en ensemblelärare ska båda ha bra digitala verktyg, men det är knappast samma verktyg.

Text & Bild: Per Armbäck