”Elevinflytande viktigt även kring skolmaten”

– Jag har hört att HKK är ämnet med minsta lektionstid, men du ska ändå hitta plats för viktiga frågor som hållbar utveckling, ekonomi och jämställdhet. Hur hittar man tid att baka in allt detta i en lektionsplanering?

– Man får jobba ämnesövergripande där bland annat NO- och SO-ämnena är viktiga. Ett mål är näringsämnen i maten, viket innebär att eleverna får välja en förrätt och varmrätt eller varmrätt med efterrätt. De får en budget på 200 kronor som ska räcka till inköp utav varor som tillhör rätterna. Eleverna får tänka om de kan köpa eko eller närproducerade varor eller ej, det beror på kostnaden. Elevinflytande är viktigt här eftersom eleverna själva väljer vilka rätter som ska ingå och varför. Det kan vara allt från ett land eller en tradition eller om de vill ha nytänkande mat eller andra teman, exempelvis sommar etc.

Eleverna ska förklara näringen i maten och framförallt vem som kan behöva äta rätterna, om man tränar mycket eller om man inte tål gluten m m. NO-läraren har samtidigt lektioner om kroppen och pratar ämnesomsättning och näringslära. Eleverna kommer vid tillfälle få hålla i sin lekton själva och vara nära till hands när klasskamrater tillagar rätterna. Därav blir alla eleverna delaktiga och får en mycket bättre förståelse för kroppen och näringen i maten. Det här kan nästan ta upp till en hel termin eftersom det tar tid, men å andra sidan har jag bakat in en hel del utav kunskapskraven.

– Hur funkar formativ bedömning i praktiken? Arbetar du ämnesövergripande och i så fall hur?

– Jag arbetar formativt genom att hela tiden ge eleverna feedback och pratar mycket om varför vi gör som vi gör och leder dem framåt. Eleverna har arbetat med kamratbedömning, vilket har hjälpt eleverna att se både sitt eget lärande och kamraternas. Eleverna har även fått filma sitt arbete med matlagning där de berättar vad de gör och varför. Allting sparas i classroom där både jag som lärare och elever kan gå in och se sitt eget lärande. Loggböcker digitalt har också varit till hjälp både för eleven och mig som lärare.

Jag arbetar ämnesövergripande då jag har både bild, matte och no när vi arbetar med pepparkaksprojektet där vi gör alltifrån att rita huset på bildlektionen till att tänka ut hur det ska se ut i verkligheten. Vi räknar ut arean m m på mattelektionen och testar vilket lim som håller bäst på kemilektionen. På HKK får eleverna baka sin egen deg en vecka innan och när den stora dagen kommer har de ca 90–100 minuter på sig att grädda och sätta ihop delar och dekorera. Ett mycket uppskattat projekt för årskurs 9.

– Hur får du inspiration för alla dina lektioner och har du sett att skolmaten följer med den nya matkulturen i Sverige?

– Idéer får man uppfinna själva och tänka ut bra kombinationer där allt ska ingå. Lyhördhet är viktigt. Jag ser på lite UR-program eller andra intressanta matfilmer. Maträddarna tycker jag är ett jättebra och inspirerande projekt. Jag är med i grupper på facebook, där kan man dela med sig utav olika pedagogiska arbeten med eleverna.

Angående skolmaten på vår skola har eleverna inte varit nöjda med Malmö stads skolmat. De har tyckt att de vegetariska rätterna har varit för komplicerade och för mycket blandningar och även blandningar som inte riktigt att passat ihop. Tyvärr har Malmö stad inte haft eleverna med sig i sina val utav skolmat vilket jag tycker är synd, elevinflytande är viktig del även här. Barnen behöver äta upp och bli mätta, inte slänga maten.

Jag har varit med i matrådet den sista tiden och där vi gemensamt med rektor och kökspersonal bestämt att elever från årskurs 5 och 7 ska få vara med och praktisera i köket för en dag där eleverna får vara med och se hela processen i ett kök. Från matlagning till disk och då kan de se hur mycket mat eleverna äter och slänger. Eleverna har även bestämt sig för att ha en önskevecka och att man ska spela lite musik i matsalen.

– Vem vill du skicka vidare till?

– Jag har tre frågor till specialpedagogen Anna Ekberg, som arbetar på Strandskolan:

– Hur ser samverkan ut med lärarna i ditt uppdrag?

– Hur arbetar man för att inkludera alla elever på din skola? Upplever du att det finns några utmaningar?

– Hur gör du för att skapa ett bra klimat med eleverna som du träffar?