Skola och vård under samma tak

– Velanderskolan är en liten högstadieskola inom grundskoleförvaltningen där undervisningen präglas av ständiga insatser och anpassningar samt tät vuxenkontakt, säger Petra Leth och kollegorna Jenny Emard och Håkan Pettersson, undervisande lärare på skolan.

Ingen dag är den andra lik

Rapporter och statistik talar om att psykisk ohälsa hos unga människor ökar. På Velanderskolan går elva elever i årskurs 7-9 integrerat med inskrivning på Velandergården, ett behandlingshem för elever med långvarig kontakt inom barn och ungdomspsykiatrin. Ingen dag är den andra lik. Det är elevernas individuella behov som styr undervisningen.

– Det finns en stor mångfald bland elevernas problematik och flera elever har neuropsykiatriska diagnoser. Det ställer stora krav på oss att hela tiden vara steget före för att kunna individanpassa undervisningen helt utifrån varje elevs specifika behov, säger Jenny.

Korta lektioner

Jenny, Håkan och Petra är en sammansvetsad trio som undervisar eleverna i grupper om 3-4 elever. Lektionernas signum är att de är korta med få genomgångar, mycket stöd, bekräftelse och individuella uppgifter.

– Eleverna arbetar max 30 minuter i taget, ofta uppdelat i tio-minuters pass. Även om jag undervisar en grupp nior i matematik så arbetar de med olika saker och olika länge, berättar Jenny.  
– Det kan tyckas vara korta lektioner men våra elever är aktiva hela tiden. De behöver inte sitta med handen i luften och invänta hjälp. Med fyra elever i en grupp hinner vi hjälpa mycket under intensiva minuter, säger Håkan.

I samarbete med vården

Skolgången sker i nära samarbete med Velandergården. När två verksamheter verkar under samma tak är det mycket som ska samspela. För att kunna samarbeta kring eleverna har all personal har skrivit på ett gemensamt sekretessavtal, godkänt av vårdnadshavare. Skolan ses som det friska, ett verktyg och ett led i behandlingen.

– Sen sköter vården mycket av det praktiska som frånvarorapportering och kontakt med vårdnadshavare. Det gör att vi i skolan kan fokusera helt och fullt på vårt uppdrag – undervisningen och det pedagogiska arbetet, säger Petra.

Pedagogerna trycker de på hur viktigt det är att lära känna eleverna för att hitta rätt uppgifter och veta hur mycket de kan utmana. Struktur och bekräftelse är nyckelord för all kunskapsinhämtning.

– Det är lätt att vilja arbeta kreativt och tro att det funkar men för många av våra elever är det tufft med valmöjligheter, säger Håkan. Därför arbetar vi ofta med mer inramade uppgifter.

Små steg

Att ha sociala svårigheter är ofta uttröttande. Planering i all ära men när behoven styr gäller det att vara flexibel och att utmana lite i taget menar pedagogerna.

– Det gäller att ha en bank av idéer. Att arbeta temainriktat kan till exempel ex vara svårt. Det är många av våra elever som försvinner i det. Det som är viktigt att komma ihåg att många kommer hit med oerhört naggad självkänsla vad gäller skolan, säger Petra. Många har stora kunskapsluckor så det handlar om att ta små steg i taget.

Varje skoldag börjar med ett gemensamt morgonmöte. Då träffar eleverna all personal, både från skola och vård, för en kort summering av dagen.

– Mötet är viktigt för att till exempel lyfta eventuella förändringar.  Många av våra elever är känsliga för avbrott i vardagen och behöver framförhållning om det till exempel är besök på väg in, berättar Jenny.

Framåtsyftande

En central del i skoldagen är att arbeta framåtsyftande, stärka elevernas självförtroende och bygga på det positiva, säger alla tre lärarna.

– Vi promenerar till exempel en km varje dag tillsammans. Det ger syre till hjärnan och en välbehövlig paus. Skolan ska stå för det sunda och friska. I klassrummet ska eleverna kunna släppa det som är jobbigt och fokusera på att lära. Hos oss får det ett nytt avstamp i sin skolgång, klassrummet blir en frizon som de gärna kommer till.

Text och foto: Marina Walker