Lekfull repetition och julstämning i klassrummet
Vill främja läsglädje med tävling
Avsikten har varit att få eleverna att läsa ännu mer under sommaren och att i det långa perspektivet även delta i det demokratiska samtalet.
Sommarboken är folkbibliotekens arrangemang som har funnits under många år, där barn mellan 8-12 år ska låna tre böcker, skriva omdöme om dem och i sin tur få en bok.
Skolbibliotekarierna Lina Wegendal, Petra Hammenskog och Lisa Hamfors på Oxies tre F-6 skolor Oxievångsskolan, Kungshögsskolan och Tingdammsskolan bestämde inför årets sommarlov att i samband med Sommarboken anordna en tävling. Den skola i Oxie som har läst bäst efter den 31 augusti får äran att ha vandringspokalen på skolan.
– Vitsen är att hålla igång läsningen under sommaren, eftersom många barn tappar läsningen då. Man har inte skola eller läsläxa och gör annat, säger Lina Wegendal, skolbibliotekarie på Oxievångsskolan F-6.
LÄS MER: Sommarlov – hur påverkar det egentligen elevernas utveckling.
Läsandet viktigt i en demokrati
En annan aspekt än att sporra eleverna att läsa under sommaren är att läsning berör frågor kring demokrati. Dels kan tävlingen med Sommarboken innebära att eleverna kan fortsätta att hänga med i skolan efter ett långt sommarlov, men också i slutändan i det samhälleliga samtalet.
– Man behöver ett visst antal ord för att kunna vara en demokratisk medborgare. Det är jätteviktigt att alla barn ska ha samma möjligheter och samma förutsättningar, och få samma stöd när de är små. Börjar man läsa när man är liten, så fortsätter det och det blir lättare om man har någon som peppar, säger Lina Wegendal.
En sjuttonåring som inte blivit läst för när den är liten eller inte är en läsare själv har cirka 15 000 ord i sitt ordförråd, medan en sjuttonåring som är läsare och som har blivit läst för har ungefär 50 000 ord, berättar Lina Wegendal.
– Det brukar jag prata mycket om med föräldrar, att det är en stor skillnad om man ska klara sig i samhället, eftersom vi lever i en demokrati där alla ska ha möjlighet att lufta sina åsikter och kunna ta del av allt som finns.
Sommarboken självklart val
Lästävlingen kopplades naturligt till Sommarboken eftersom det redan fanns bra kontakt med folkbiblioteket i Oxie och deras verksamhet. När eleven skriver sitt omdöme till en bok skriver de också vilken skola de går på. Resultatet av den skola som vinner kommer efter den 31 augusti.
– Innan sommarlovet gick vi skolbibliotekarier ut i klasserna och peppade dem inför Sommarboken och tävlingen, säger Lina Wegendal.
Tanken är att tävlingen ska bli ett återkommande inslag och att pokalen blir en vandringspokal. Responsen bland eleverna har varit positiv och inslaget av tävlingen var sporrande, berättar Lina Wegendal. Förhoppningen är att det även ska fungera som en stärkande av gemenskap i skolan eleverna går på.
Upptäcka läsglädje i biblioteket
Lina Wegendal berättar att även de som under läsåret varit lite mer “läsovilliga” blev taggade, vilket hon ser som en stor vinst. De har velat nå så många barn som möjlig med tävlingen.
– Men framför allt för dem som är motvilliga läsare så innebär tävlingen att de får en extra morot, så att de inte tappar läsningen ännu mer. Förhoppningen är att fler ska upptäcka läsglädje och känna att det är roligt att läsa. Ett annat mål är att få folk att gå till biblioteket på fritiden och upptäcka världen där.
Hur skulle du tipsa andra att göra något liknande?
– Att man samarbetar med områdesbibliotekarierna. Vi är ganska duktiga i Oxie att samarbeta mellan skolorna och använda varandras kompetens, plus att vi har en bra kontaktperson på biblioteket.
Enligt Oxiebiblioteket har antalet deltagande barn i samband med Sommarboken ökat i förhållande till förra året. Samtidigt känner Lina Wegendal att det nödvändigtvis inte behöver spela någon roll:
– Jag såg effekter av tävlingen redan innan sommarlovet. Jag hade en elev som inte alls varit peppad på att läsa som ligger långt under de andra i samma årskurs. Innan det blev lov så hade hen redan läst tre böcker och sa “Nu kan jag va med i tävlingen med Sommarboken”. Då fick jag gåshud, berättar Lina Wegendal.
Text och foto: Camilla Landin