- Allt måste ju inte vara sant i en bok och det kan göra att eleverna utvecklar sin kritiska förmåga, säger läraren Jenny Edvardsson. Foto: Johan Lindvall / Rabie Madaci.

Skönlitterära texter väcker engagemang för No

Går det att läsa skönlitterära texter under lektionerna i No och teknik? Javisst, svarar läraren Jenny Edvardsson, som delar med sig av hur texterna kan bli utgångspunkt för fördjupande samtal med elever och hur en kapitelbok kan väcka nyfikenhet för ett specifik No-ämne.

Jenny Edvardsson är doktorand i pedagogiskt arbete vid Högskolan Kristianstad, där hon även undervisar på lärarutbildningen. Nyligen släppte hon boken ”Sagolik No och teknik” som riktar sig främst till grundlärare i årskurs 1-6, men även kan användas av andra lärare och pedagoger.

Hur skulle du beskriva Sagolik No och teknik?
– Det är en bok till dig som funderar på att ta in skönlitteratur i din undervisning. I första delen finns en introduktion till hur undervisning kan gå till och hur du kan tänka vid val av texter. I andra delen lyfts ett antal skönlitterära böcker som alla går att knyta till det centrala ämnesinnehållet i No och teknik. Där finns tydliga exempel som går att knycka rakt av och ta med in i klassrummet. Till boken finns också digitalt stödmaterial. Alla texterna går att koppla till tematiska områden som till exempel klimat och miljö eller identitet och sexualitet.

Vilka skönlitterära texter kan jag hitta i boken?
– Jag har varit noga med att välja nya böcker som faktiskt går att få tag på för lärare. Jag har valt ut både svenska böcker och utländska böcker som är översatta och det finns lektionsförslag till tio olika böcker. Utöver dessa tio finns det ytterligare lästips samlade tematiskt. Tre av böckerna som jag har med är:

”Naturen” av Emma Adbåge tipsar jag om under temat natur och miljö. Det är en bilderbok som går att använda långt upp i åldrarna. Bilderna väcker många tankar och frågor, vem är det egentligen som bestämmer, människan eller naturen? Vad händer när vi människor försöker styra? Vilka blir konsekvenserna?

En annan bok är ”Vita lögner och röda hjärtan” av Nora Dåsnes. Det är en bok som bryter mot det traditionella och mer lutar mot en grafisk roman, med inslag av illustrationer och serier. Boken kretsar kring frågor om identitet och att växa upp. Vem är jag och vem vill jag vara? Det är verkligen en jättefin bok som kan kopplas till temat kropp och känslor, perfekt för elever som börjar närma sig högstadieålder.

I antologin ”Framtid. 11 berättelser för mellanstadiet” får eleverna läsa 10 noveller och en serie om olika framtidsscenarier. Utifrån dessa kan vi till exempel prata om klimat och miljö, vilken framtid vi vill ha och vad vi behöver tänka på idag för att det ska vara möjligt.

Vad händer när man läser skönlitterära texter under No- och tekniklektioner?
– Åh, det händer många saker! En text ur en kapitelbok kan till exempel väcka nyfikenhet och engagemang för ett specifikt No-ämne. När vi utgår från skönlitterära texter kan vi få andra infallsvinklar och texterna kan bli utgångspunkt för fördjupande samtal med eleverna, allt måste ju inte heller vara sant i en bok och det kan göra att eleverna utvecklar sin kritiska förmåga.

Men finns det inte redan många tillfällen för eleverna att läsa skönlitterärt i till exempel svenskundervisningen?
– Jo, så klart finns det tillfälle för det, men man gör det ju inte ur ett No- och teknikperspektiv. I de skönlitterära böckerna måste ju inte allt heller vara sant eller faktabaserat, det kan skapa andra sorters frågor från eleverna. Det ger också möjlighet att öppna upp för att argumentera och ställa olika idéer mot varandra.

Det kan också underlätta för elever att prata om svåra ämnen när de kan utgå ifrån en karaktär i en bok. Sedan finns det ju också goda möjligheter att arbeta ämnesöverskridande med kollegor och att läsa boken parallellt i flera ämnen.

 

Är du No och tekniklärare i Malmö eller kan du tipsa om någon som vi borde intervjua? Kontakta oss via mejl: pedagogmalmo@malmo.se.