Hon vill få eleverna att förstå demokrati – på riktigt

– Det är fantastiskt att vara SO-lärare, att gå ut och in ur historien. Allt jag gör i undervisningen kan jag koppla till aktuella händelser.

Den senaste tiden har Heléne Nyrén fokuserat mycket på Donald Trump och stormningen av den amerikanska kongressen i januari i år.
– Jag har låtit mina elever diskutera om det hade kunnat hända här i Sverige – att väcka tanken och diskussionen är viktigt, säger Heléne Nyrén.
När vissa lärare fokuserar på olika slag inom andra världskriget lägger Heléne Nyrén tid på mellankrigstiden istället.

Varför gör du det?
– Jag vill åt mekanismerna bakom. Jag ser mönster, som historielärare, och kan dra kopplingar till vår värld. Det vill jag att eleverna gör också. På så sätt kan man integrera frågor om demokrati och antisemitism i de flesta arbetsområden.
Mycket på grund av hennes arbete med att väva in frågan om antisemitism och demokrati i undervisningen tilldelades hon i början av februari Hédi Frieds lärarstipendium med motiveringen:

”Heléne arbetar på ett systematiskt och outtröttligt sätt för att rusta sina elever att utvecklas till demokratiska medborgare. Genom sin tro på elever och deras kapacitet engagerar hon nya generationer att vilja förändra världen. Heléne har varit en drivande pedagog vad avser mobilisering av och engagemang i resor till Förintelsens platser i Polen. Tack vare Helénes engagemang finns det i Malmö stad en pedagogisk struktur och ett aktivt nätverk för arbete mot antisemitism och andra former av rasism. Utifrån lärdomar från Förintelsen lär hon ut demokratiska värderingar.”

Vad är det för tankar du vill väcka med ditt arbete?
– Vi tar demokratin för givet. Jag vill få eleverna att förstå att demokrati inte bara innebär rättigheter, det är en färskvara som vi måste underhålla, förklarar hon och fortsätter:
– Demokratin är ganska skör. Det vill jag att de ska se och förstå. Det är svårt att förstå begreppet demokrati men jag vill att de tidigt ska förstå att det inte bara handlar om rätten att rösta utan att det handlar om så mycket mer. Det tar tid för eleverna att förstå hela demokratibegreppet men när de väl gör det kan de se mönster och diskutera och förhoppningsvis så småningom jobba för demokratin.

LÄS MER: Resursmaterial: Världskrigens tid och människor (Malmö delar)

LÄS MER: Resursmaterial: Jämställdhet och hur Astrid Lindgren är med oss (Malmö delar)

”Håller mig inte till en form”

Att variera undervisningen är viktigt för Heléne Nyrén. Hon har alltid ett läromedel i botten för att ha begrepp och annat med sig, men att enbart följa det tycker hon blir torftigt.
– Läromedel är något som eleverna har innanför skolans väggar. Men de lär ju sig utanför skolan också, jag vill att de ser att om man läser en skönlitterär bok lär man sig också om SO, att lyssna på en låt kan inspirera till att lära sig. Jag vill att de får upp ögonen för att allt som de konsumerar påverkar deras omvärldsuppfattning.
Några exempel på hur Heléne Nyrén låter eleverna jobba med skönlitterära böcker kan vara att de får bokblogga när de läst klart boken genom att de får en uppgift de ska göra och publicera på en blogg. Ibland ska de genom inlevelse i boken kunna lösa olika uppgifter eller bemöta olika händelser, sätta sig in i den tidens människor genom att rollspela och kliva in i en karaktär ur boken.
– Det har varit frivilligt men de som har gjort det har tyckt att det varit ganska roligt. Då kan de exempelvis diskutera olika händelser under andra världskriget efter sin karaktär.

Nystartat nätverk mot antisemitism

I början av terminen hade nystartade Skolnätverket mot antisemitism, där Heléne Nyrén är en av de drivande, ett första möte. Tanken är att lärare som är intresserade och vill ska få tillgång till fortbildning och träffar för att utbyta idéer och erfarenheter.
– Det finns läslyftet och mattelyftet, men det finns inget demokratilyftet. Men med detta kan vi bevaka och utveckla våra kunskaper kring Förintelsen och antisemitism och tillsammans komma fram till olika metoder i klassrummen och hur vi kan arbeta.
Hon beskriver nätverket som att hon får ett utökat kollegium med personer som är intresserade av samma frågor och dilemman som hon själv.
– Andra lärare kan dela på ämnen och lektioner och arbeta tillsammans, men som SO-lärare är du i stort sett alltid själv i klassrummet och du har ganska tuffa frågor att hantera. Detta hjälper oss att öka kompetensen och att stärka varandra.

Läs mer:
Heléne Nyrén berättar i sin blogg om resorna till Polen och koncentrationsläger som bland annat elever och lärare från Oxievångsskolan gjort och som Svenska kommittén mot antisemitism anordnat.

I Grundskoletidningen kan du läsa om och få förslag på lektionsupplägg kring ”samtalsmodellen” som SO-lärarna på Oxievångsskolan utarbetat och anpassat till högstadiet.  ”Samtalsmodellen är värd att lyfta, den är verkligen bra”, säger Heléne Nyrén.