Elever i femte klass spelar teater.

Språkinriktad historieundervisning genom drama på Örtagårdskolan

- Lägg denna dag på minnet, jag har blivit vald till kung, utropar Maslah, elev i årskurs 5 på Örtagårdskolan i rollen som Gustav Vasa. Vem var han, Gustav Vasa?  Var han en landsfader eller en tyrann? Frågan har eleverna i två klasser i årskurs 5 på Örtagårdskolan ställt sig under vårterminens historialektioner på scen.

Moa Nyman, grundskollärare i SV/SO, och Lisa Karlberg, (undervisar i engelska), och eleverna har under vårterminen bearbetat Vasatiden genom teater.  Tillsammans med Susanna Sjöstrand, förstelärare i SvA/SO på skolan (och med lång erfarenhet av ämnesövergripande undervisning genom drama), har Moa och Lisa skrivit ett manus som ligger till grund för elevernas föreställning.

– Föreställningen har fokus på historia men är ämnesövergripande. Genom att låta eleverna anta olika roller under Vasatiden får vi in delar från alla SO-ämnena, SV/ SvA, bild och till viss del NO, berättar Moa.

Antonia Travesett, Lisa Karlberg och Moa Nyman.

Från nutid till dåtid

Pjäsen som har titeln ’Gustav Vasa – landsfader eller tyrann?’, hoppar från nutid till dåtid och växlar mellan historiska personer med Gustav Vasa i spetsen. Parallellt med Vasatidens karaktärer speglas historiska begrepp genom den nutida historieintresserade flickan Fatima och hennes mamma. Fatima spelas av Maryam.

Elever i femte klass repeterar teater.
Maryam som spelar Fatima under en av repetitionerna.

– Jag har lärt mig massor. Att spela teater är ett roligt sätt att lära sig historia. Det bästa är att klasserna samarbetar och att vi har lärt känna varandra bättre, säger hon.

– Samarbetet mellan eleverna är verkligen kul att se, håller Lisa och Moa med om. Teatern har dessutom fångat upp en del elever med motstånd mot skolarbete eller som har svårigheter i sin läs och skrivutveckling, fortsätter de.

Historiska termer och ämnesord

Inför manusskrivandet (som pedagogerna turats om att skriva på Google Drive) planerade Moa, Lisa och Susanna noga vad som skulle finnas med utifrån centralt innehåll och kunskapskrav.

Elev som spelar Gustav Vasa repeterar.
Gustav Vasa i egen hög person repeterar sina repliker.

– Vi ville få med så många historiska termer som möjligt, samt generella ämnesord för SO-ämnena, som konsekvens, orsak och verkan. Vi tittade bland annat på gamla nationella prov i historia för att få idéer, säger Lisa

Varken Moa eller Lisa har tidigare använt sig av drama i sin undervisning, men ingen av dem behövde någon längre betänketid för att pröva.

– Ett historiskt tema är väldigt tacksamt att bygga en teater på. Handlingen finns redan genom allt faktastoff, säger de.

Moa, Lisa och Susanna har plockat ut eleverna gruppvis och repeterat separata scener. Varje scenrepetiton har varit schemalagt minst en gång i veckan. En viktig del i arbetet har varit att bearbeta manuset gemensamt för att skapa förståelse för ämnesspecifika ord och begrepp.

– En lärdom till en annan gång är att skriva ett manus med fler likvärdiga roller. Några roller är väldigt stora och har inneburit mycket arbete för skådespelande elever, berättar Moa.

Improvisation och scenografi

Några elever har varit med i en scenografigrupp. Tillsammans med Antonia Travesett, grundskollärare i MA/NO, har eleverna skapat och tillverkat rekvisita och scenografi som har förstärkt känslan av att befinna sig på 1500-talet.

Elev tillverkar scenografi och rekvisita.
Scenografi och rekvisita tillverkas.

– Manuset har legat som grund för all rekvisita och scenografi. Vi har bearbetat manuset grundligt för att få in den rätta känslan för vad som ska finnas med på och förstärka det som händer på scen, säger Antonia.

Lisa och Moa har lagt ner mycket tid för att uppmuntra eleverna till att göra manuset till sitt eget, gå in i känslan och improvisera.

– Improvisation har varit en betydelsefull del av arbetet. Det är viktigt att eleverna känner att orden blir deras egna för att kunna förstå dem, säger Lisa.

Självförtroende och samarbete

På många sätt har teaterarbetet varit en resa för både Moa, Lisa och eleverna. De har vuxit i takt med att pjäsen har utvecklats.

– Eleverna kan se historieämnet i ett större sammanhang. Vi kan se att eleverna använder specifika ämnesord på ett helt annat sätt även i andra ämnen. Eleverna har fått ett ökat självförtroende för att prata inför varandra och samarbetet mellan klasserna har bidragit till färre konflikter och nya kompisar, säger Moa.

– Självkänslan över att ha stått på scen är stark hos många, det är något som de kommer att komma ihåg från sin skoltid. Dessutom har vi fått med föräldrarna. Det var fullsatt i lokalen under premiären, många som kom för att se sina barn uppträda, berättar Lisa.

Flertalet elever uttrycker stolthet över att ha varit delaktiga i pjäsen och att de gärna gör det igen. Något som både Lisa och Moa är med på.

– Vi vill gärna fortsätta arbeta med teater, men i något mindre skala. Till hösten har vi planer på att sätta upp frihetstiden, avslutar de.

Text och foto: Marina Walker