Språkutveckling med hjälp av metoden Reading to Learn

En labbrapport i kemi är inte uppbyggd på samma sätt som ett recept i hemkunskap. Och ordvalen ser väldigt olika ut. Reading to Learn är en metod som ska hjälpa elever utveckla både läsning och skrivande, kopplat till ämnesspecifika texter och genrer för olika skolämnen.

– Har du inget språk finns inget ämne, säger Camilla Lindskoug, förstelärare på Pauliskolan.

Tillsammans med Eva Bringéus, lektor på gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen, och ett 20-tal andra lärare i Malmö utbildar sig Camilla i metoden Reading to Learn. Syftet med utbildningen är att utveckla undervisningen. Läraren får verktyg för att stötta eleven i lärandet och i språkutvecklingen, oavsett vilken språklig bakgrund eller kunskapsnivå eleven har. Metoden har visat sig vara effektiv framförallt för de elever som skolan traditionellt sett haft svårast att möta.

– På den korta tiden vi har utbildats och arbetat med metoden har vi redan sett en förändring. Forskning visar också att gapet mellan olika elever minskar. Elever som tidigare har varit passiva har fått ett språk och vågat använda det, säger Eva.

– Eleverna har generellt sett blivit mer benägna att aktivera sig under lektionerna, säger Camilla.

När- och samtalsläsning

Camilla berättar att Reading to Learn handlar om läs- och skrivpedagogik. Metoden innefattar bl.a. när- och samtalsläsning. Reading to Learn påminner om genrepedagogikens cirkelmodell.

Eva och Camilla har börjat testa verktygen de fått genom Reading to Learn i sina klasser. Ingången till en ny text kan till exempel ske i form av samtalsläsning i helklass. Tillsammans undersöker elever och lärare vad det är för typ av text. Sedan djupdyker de i texten och arbetar med detaljerna, samtidigt som det finns en levande dialog i klassrummet.

– Vi dekonstruerar texten i små bitar. Sedan bygger eleverna ihop den med egna ord, säger Eva.

En viktig del av Reading to Learn är att förbereda eleverna så att de kan svara på frågor, i stället för att ställa kontrollfrågor på saker de inte har lärt sig ännu.

– Första gången kändes det dumt att göra så, och jag trodde eleverna skulle tycka det var tråkigt. Men det resulterade i stället i att eleverna, i synnerhet de som inte brukar delta, blev mer aktiva i dialogen kring texten, säger Camilla.

I klassrummen har Eva och Camilla närläst texter, stycke för stycke, tillsammans med eleverna. De pratar också mycket mer om texternas uppbyggnad. Svåra ord fångas upp och eleverna får förklara med egna ord vad texterna handlar om.

– Vi pratar om innebörden av olika ord, och vilka ord som t.ex. är argumenterande eller värderande. Elever som inte tidigare hängde med, och som inte förde resonemang, har börjat göra det, säger Eva.

Litteraturanalys

Camilla berättar att hon gav elever, som läser tredje året på gymnasiet, uppgiften att göra en litteraturanalys. Innan de satte igång med uppgiften misstänkte hon att många av eleverna trodde att en litteraturanalys bara innebar att de skulle läsa texten noggrant.

– Med hjälp av verktyg från Reading to Learn arbetade vi med Strindbergs inledning till ”Ett halvt ark papper”. Vi spenderade 45 minuter med sju-åtta rader text. Alla elever deltog och vi tittade på bl.a. ordval. Eleverna blev exempelvis medvetna om att inledningen är avgörande för avslutningen. Vanligtvis passiva elever deltog och de kom med många bra förslag, säger Camilla och fortsätter:

– I första ledet ger vi eleverna stommen som ska finnas med i texten. De fortsätter med att arbeta i par och ge varandra respons. Sedan läser jag texterna. Många gånger kan de behöva arbeta i par mer än en gång innan de skriver texter enskilt.

Eva poängterar att det är viktigt att jobba fram och visa på bra modelltexter. Att ge eleverna strategier för att bygga texterna.

Pilotprojekt

De 20-tal lärare som utbildas i Reading to Learn i Malmö har träffats åtta heldagar i tre omgångar. Mellan varje omgång har de på olika sätt fått testa och träna metoden i sina klassrum.

– Till hösten sätter det verkliga arbetet sätter igång. Det ska bli väldigt intressant att börja arbeta med texter och få se hur de förändras efterhand. Det är också spännande att få integrera Reading to Learn med andra språkutvecklande metoder och jämföra, säger Camilla.

Reading to Learn-utbildningen i Malmö är ett pilotprojekt. Lärare från Universitetsholmens gymnasium, Pauliskolan, Värnhemsskolan och Bellevueskolan deltar i projektet. Eva kommer att följa upp och skriva om projektet. Det går också att följa arbetet med Reading to Learn genom Evas inlägg i bloggen ”Språkutveckling på gymnasiet och vux”.

– Språket är vägen till ämnet. Metoden går att använda i alla ämnen och koppla till ämnesplanerna, säger Camilla och Eva.

– Många elever har svårt att förstå ämnesspecifika texter. Det är något vi lärare måste hjälpas åt med och jobba med i alla ämnen, säger Eva avslutningsvis.

Text och foto: Sara Arildsson