Svenskrytmik på Mellanhedsskolan

Det är strax efter lunchdags när jag besöker Agneta Borgströms klass på Mellanhedsskolan för ett vara med på ett pass svenskrytmik. Tillsammans med Annika Josefsson, rytmikpedagog på Kultur för barn och unga, KBU, arbetar Agneta och eleverna med språket genom rytm, rörelse och kroppsspråk. Klassen har svenskrytmik en gång varannan vecka eller var tredje vecka. Lektionerna har inte fasta tider utan Agneta och Annika planerar efterhand vad som passar för målen i svenska just den veckan.

– Eleverna får dock alltid veta i god tid innan det är dags för ett nytt pass, säger Agneta.

Svenskrytmik i helklass

Agneta och Annika har alltid svenskrytmik i helklass. De menar att vissa moment eventuellt hade fungerat bättre i halvklass men ser ändå fler fördelarna med att arbeta i helklass.

– Det blir en större dynamik i helklass och barnen lär sig att hantera större grupper och samarbete inom den, berättar Annika.

Annika och Agneta inleder alltid lektioner med att elever sitter eller står i en ring på golvet. Golvyta är viktigt för alla rörelsemoment. Annika leder övningarna medan Agneta finns med i gruppen och stöttar eleverna i övningarna. Lektionerna utformar de tillsammans utifrån olika roller. Agneta har koll på kursplanen och vad klassen ska arbeta med i svenska. Annika arbetar fram estetiska uttrycksformer, övningar, innehållande musik, drama och dans, som går att koppla till svenskämnet.

Verbövningar med kroppen

Dagens lektions första övning handlar om verb.

– Idag ska vi tänka verb, uppmanar Annika eleverna. Verben ska dessutom vara verb som är bra för naturen och människan.

Eleverna får någon minut på sig att bestämma sig för ett verb samt vilken rörelse de kan göra för att gestalta med kroppen.

– Tänk på vilket verb vill ni visa. Det ska vara något ni kan göra på plats, det ska vara enkelt och det ska vara något som alla kan följa, förklarar Annika för eleverna.

När alla har bestämt ett verb ställer sig eleverna i ring och i takt till Annikas pianospel illustrerar eleverna sina verb i fyrtakt.

– Svenskämnet är så mycket mer än bara skriva och läsa, det är tala och lyssna och gestalta, säger Agneta. Svenskrytmiken stöttar elevernas kreativitet och de får jobba med helheten.

Gestaltning av konsonanter

Nästa moment är att illustrera konsonanter och bilda ord med dem. Annika visar med hela kroppen vad ett R består av och hur man kan dela upp det. Eleverna enas om att ett rakt streck, en ring och ett rakt streck ut är bästa lösningen. Därefter får några elever ta plats inne i ringen och till musik röra sig runt. När musiken stannar ska varje elev visa en konsonant med hjälp av kroppen. Resten får gissa. Förslagen är många, några prickar rätt direkt medan andra behöver lite stöd. Eleverna som gestaltar ska kunna motivera hur de har tänkt.

– Jag tänkte en cirkel och så strecket som sticker ut nedtill, förklarar en pojke som gestaltar konsonanten Q.

– Det här är typiska rytmikövningar, det finns enorma vinster med att koppla dem till ett ämne och använda rytmikens fördelar till lärande, berättar Annika.

Ordbildning

Efter många gestaltningar av konsonanter är det dags för eleverna att bilda ord. Annika och Agneta delar in eleverna i grupper om fyra. Varje grupp får sedan en vokal tilldelat samt ett papper.

– Kom på så många ord som möjligt med tre bokstäver där er vokal finns med i mitten, lyder Annikas instruktion.

En intensiv diskussion sker därpå i grupperna. I gruppen med vokalen Å är listan av ord lång. Lås, sås, såg och gås följs av många fler. Både stavning och betydelse testas.

– Bås, det finns något som heter bås, säger en pojke bestämt, men jag vet inte vad det är.

Därefter är det dags för gruppen att bilda orden med hjälp av kroppen. En elev för varje bokstav. Samtidigt som de andra eleverna gissar.

– Den här övningen funkar väldigt bra, eleverna får tänka kreativt och utanför boxen. De får använda sin fantasi och hitta lösningar som de annars inte använder, säger både Annika och Agneta

Alfabetet och vokaler genom sång

Lektionen avslutas med två sånger. Elevernas egen alfabetsång och en vokalsång. Alfabetssången har eleverna själva hittat på genom att ge ett antal bokstäver i taget en egen rörelse baserad på olika djur. Fram till bokstaven D är det katten som rör sig, därefter följer kaninen, hunden, fågeln, elefanten ormen och apan.

– I övningarna lär eleverna sig om språket och dess uppbyggnad men de tränar också andra saker som är viktigt för alla kunskapsinhämtning, de tränar minnet och de övar sig i att samarbeta samtidigt som de repeterar alfabetet, berättar Agneta.

Träna arbetsminne och tänka i flera led

Uppgiften med alfabetssången tränade elevernas arbetsminne och krävde samtidigt att de behövde tänka i flera led.  Efter varje lektionstillfälle utvärderar Annika och Agneta lektionen och diskuterar vad som fungerade bra och saker som de kan förändra. På klassrådet pratar eleverna om vad de tycker.

– Vi upplever att det är positivt för de flesta elever. Det passar inte alla och för en del tar det tid att vänja sig. Vad vi ser dock är att eleverna utvecklas. En elev som inte alls gillade det i årskurs ett tar nu i tvåan sig an alla övningar med både entusiasm och glädje, avslutar Agneta.

Text och foto: Marina Walker