Flerspråkigt studiestöd hjälper elever

Studiestödet Tell kan hjälpa elever att dra nytta av sin flerspråkighet genom att exempelvis lösa en uppgift på sitt modersmål först och sedan skriva det på svenska.
– Eleverna har upptäckt att de kan mycket mer än de trodde, säger Lisa Bolin, projektledare för Tell och språk- läs- och skrivutvecklare på Pedagogisk inspiration i Malmö.

– Det är inte undervisning utan det handlar om vettiga vuxna människor med goda språkkunskaper som stöttar eleverna i skolarbetet, som kan hjälpa dig dechiffrera texter, säger Lisa Bolin.
Tell är en tjänst för nyanlända elever som behöver extra studiestöd på sitt modersmål utöver den hjälp de får under skoltid. Högskole- och universitetsstudenter hjälper elever i årskurs 6 till gymnasiet med läxor och annat skolarbete på distans via digitala plattformar.
Utöver svenska och engelska finns det hjälp att få på arabiska, punjabi, urdu, somaliska, albanska grekiska, dari, farsi/persiska, ungerska, bosniska, kroatiska och serbiska.

Stärka modersmålets status

En grov uppskattning visar att cirka hälften av de anställda studiestödjarna har kommit som nya till Sverige medan hälften är födda i Sverige. De har alla olika bakgrund, något som Lisa Bolin hoppas bidrar till mer än enbart läxhjälp.
– De kan hjälpa eleverna med en förstärkt skolidentitet. Utöver studiehjälpen kan studenterna bli brobyggare för eleverna till att vilja studera och läsa vidare.
En annan viktig del av projektet är att stärka modersmålets status, att elever och studiestödjare ser sin flerspråkighet som en tillgång. De följeforskare som följt projektet och intervjuat många av de deltagande eleverna har märkt en skillnad när de fått tänka och lösa problem på exempelvis arabiska först och sedan göra överföringen till svenska.
– De har upptäckt att de kan mycket mer än de trodde eftersom det är lättare att tänka ut till exempel argument på sitt modersmål först och sedan skriva det på svenska, säger Lisa Bolin som menar att språket, istället för att vara ett hinder blir en tillgång.

Ett annat typ av stöd

Studiestödet sker utanför skoltid via digitala plattformar 45 minuter per vecka.
– Studiestödjaren har inte koll på allting ämnesmässigt, men de hjälper eleven att utforska ämnet. Det är fortfarande lärarnas uppgift att förklara läxor, begrepp och ämnen. På 45 minuter hinner man inte plugga alltihop tillsammans, men eleven kan få hjälp i hur de ska ta sig an problemen, hur de kan tänka och göra när de ska plugga.
Ett exempel kan vara fotosyntes, det är ett begrepp man lär sig i skolan där läraren förklarar vad det är och hur det fungerar. Oavsett om man har svenska som modersmål eller somaliska får man lära sig begreppet och vad det är. Men från fjärde klass menar Lisa Bolin att man kan se att “skolspråket” kommer in i undervisningen. Generella ord i texttäta ämnen som kan försvåra inlärningen, exempelvis ord som “löper eller kännetecknas”. De förklaras inte utan eleverna förväntas förstå. Där kan eleverna i Tell få stor hjälp av studiestödjarna som har egna erfarenheter av hur man angriper sådana hinder och hur man kan gå vidare.

Vill ge tillbaka

Studiestödet sjösattes i januari 2018 och har visat sig vara ett attraktivt extrajobb för högskolestudenter.
– Vi har haft annonser ute för studiestödjare fyra gånger och fått omkring 70 sökande varje gång, säger Lisa Bolin.
Men hon tror inte att de sökande gör det för pengarna, hon tror snarare att det ligger ett driv och stolthet i att kunna peppa andra.
– Det är riktigt häftiga personer som gör detta. De har ett otroligt driv i att ge tillbaka. Det finns en stolthet i att plugga på högskolan och de vill peppa fler att göra det.

Matematik och svenska som andraspråk svårast

I den utvärdering av projektet som sker löpande under projektets gång ser man att det är ganska jämnt fördelat antal deltagande flickor och pojkar. Ett problem har snarare varit att man har svårt att nå ut till de grupper som har ett stort behov av extra hjälp. Delvis för att det är frivilligt och sker utanför skoltid vilket innebär att det vilar mycket på eget ansvar, men en stor anledning är också att det bygger på eldsjälar som känner till projektet ute på skolorna. Både vårdnadshavare och lärare kan anmäla elever till Tell.
– De som är mest välrepresenterade är Norra sorgenfri gymnasium. Där finns två elevassistenter som är otroligt flitiga i detta. Så svagheten kan man kanske säga är att det inte når ut till de som hade gynnats mest av det.

Högt rankade ämnen i utvärderingen som eleverna skriver att de fått hjälp med är svenska som andraspråk (SVA) och matematik vilket var ganska väntat eftersom det är de ämnena som elever har svårast att nå måluppfyllelse i både i Malmö och nationellt.

Bild: Colourbox
Text: Matilda Lundahl

Fotnot: Tell är ett samarbete mellan Malmö stad och Nationalencyklopedins kunskapsstiftelse.