Timperley: om det egna lärandets inneboende kraft

Hur ska lärares professionsutveckling byggas för att de på bästa sätt ska kunna förbereda eleverna för ett framtida gott liv.

Förstå, upptäcka och förändra

Helen Timperley är professor i pedagogik vid den pedagogiska fakulteten på universitetet i Auckland, Nya Zeeland. Hennes forskning har under senare år främst varit inriktad på hur man gynnar lärares professionella utveckling i syfte att förbättra elevernas lärande. Att lärare och skolledare själva förstår och/eller upptäcker de utvecklingsbehov de har är av avgörande betydelse. Detta är något som även svenska forskare hävdat i många år.

Timperley talar om vikten av successiva förändringar som en naturlig del i lärares klassrumsarbete, och att dessa förändringar bygger på vad lärare och skolledare tillsammans upplever som problem. Hon påpekar vikten av att det verkligen sker en förändring utifrån de problem som identifierats. Och inte enbart att lärarna lär om den förändring som bör ske utan att göra själva förändringen. Detta sätt att tillsammans identifiera utvecklingsbehov kallar Timperley Teacher inquiry cycle.

Vad elever behöver, behöver lärare

Lärare efterspanar vad eleverna behöver lära och vad de sedan själva behöver lära sig för att kunna möta elevers behov. Hennes uppmaning skulle utifrån ett Malmöperspektiv kunna handla om att i stället för att prata om invandrarproblematik i skolan se elevers flerspråklighet som en tillgång. Hur kan vi med hjälp av mer kunskap om flerspråkighetens möjligheter utveckla undervisningen så att elevers flerspråklighet blir en tillgång för språkutveckling? Vad är det lärare behöver bli bättre på för att kunna göra detta?

Lärare behöver lösa lärrelaterade problem tillsammans. Lärare lär elever men lär sig samtidigt själva av att se vad som blir resultaten av elevernas lärande. Om lärarna sedan delar detta med varandra uppstår det som kallas kollegialt lärande.

Vill vi ha förändring i elevresultat måste vi börja med att ta reda på vad eleverna verkligen vet och förstår. Ett sätt att göra detta kan vara att se och arbeta med bedömningen som en integrerad del av lärandet, så kallad formativ bedömning. Timperley beskriver också hur själva lärandet blir mer meningsfullt för eleverna när den bygger på lärarens förmåga att, integrerat med kunskapen, väcka känslor och motivation hos eleven.

Människor lär av varandra. För att lärandet ska äga rum måste läraren utforma detta lärande som konkreta aktiviteter, handlingar, som ger eleven många möjligheter att prova och lära. ”Det är först när lärande ser ut så”, säger hon, ”som det blir djuplärande och inte massinformation”.

Lärande ledarskap

Helen Timperley har skissat på vad som kan utvecklas i ledarskapet som gynnar lärares utveckling. En aspekt som lyfts fram är skolledares möjlighet till samarbete. Ensam är inte klokast. När hon beskriver skolledarens roll så återkommer hon gång på gång till behovet av att dessa ”avslöjar” det som i många skolor utvecklats till en norm: att man låtsas att man kan. Präglar ett sådant klimat relationen lärare och skolledare finns det skäl att tro att det även utmärker relationen lärare och elev.

Om förändring verkligen ska komma till stånd måste den ske i små steg. De små stegen gör att man skapar förutsättningar för att se om förändringen leder till det önskade. Om inte gäller det att backa och identifiera nya sätt att möta elevernas behov på.

Sammanfattat visar Helen Timperleys forskningsteam att…

• Förändring är oerhört komplicerat
• Lärare har ofta dåliga kunskaper om läroplanens mål.
• Det ät lättare att se resultat än att tolka dem
• Feed back inverkar positivt på elevers kunskapsutveckling(formativ bedömning)
• Lärares tydlighet och kommunikationsförmåga är avgörande för hur elever förstår själva meningen med undervisningen.

Vad denna tydlighet och kommunikation kan bestå i lyfter Mikael Alexandersson fram i artikeln Att göra skillnad, Lärarnas Nyheter. De skickliga lärarna skiljer sig från andra i:

• hur de agerar i sina klassrum
• de utmaningar de presenterar för sina elever
• hur de processar det kunskapsinnehåll som eleverna ska tillgodogöra sig
• att de systematiskt vägleder eleverna i sitt lärande
• att de är bättre på att övervaka lärprocessen och ge relevant feedback
• att de är bättre på att testa idéer om lärande och undervisning

Text: Ina Alm och Leif Åhlander
Foto: Ina Alm

Helen Timperleys föreläsning på Malmö högskola den 23 september är en del i ett samarbete mellan Högskolan i Kristianstad, Studentlitteratur och Malmö stad/ FoU Malmö-utbildning. Drygt 400 pedagoger och skolledare från Skåne deltog.

Bilden av Teacher inquiry cycle är hämtad ur Helen Timperleys presentation som du hittar här.