Treåringar driver fråga om trafiksäkerhet i Malmö

Varje dag korsar barn och pedagoger på Sjöhästens förskola Lugna gatan. Något övergångsställe finns inte – men det tänker avdelningen Krokodilen ändra på. Under hösten har deras treårsavdelning arbetat med att påverka trafiksäkerheten i sin närmiljö genom att till exempel träffa gatukontoret och delta i MKB:s bomässa. Avdelningen har dessutom engagerat vårdnadshavare och släktingar till barnen.

När avdelningen Krokodilen började prata om trafik och trafiksäkerhet blev det plötsligt tydligt att det inte var särskilt säkert att korsa gatan mellan förskolans två lokaler. Samtidigt låg förskolan i startgroparna för att delta både i InnoCarnival och MKB:s bomässa och pedagogerna ville hitta ett ämne som knöt an till de globala målen och som kändes ”på riktigt”. Då förstod pedagogerna Alexander Stenroos och Zandra Ruck att de var något på spåret.

Några månader senare har mycket hunnit hända, allt ifrån att barnen varit ute och affischerat, skapat ett Malmöinitiativ med 406 röster, kontaktat beslutsfattare inom staden till att ha medverkat i MKB:s bomässa. Där ställde barnen ut en modell över Lugnet, en stor banderoll och i högtalarna spelades barnens låt om ett övergångställe.

– I det här arbetet har vi lagt stor vikt vid att låta barnen äga frågan. Vi pedagoger har erbjudit verktyg och metoder för att uttrycka sig. När vi fick besök av gatukontoret så fick vi ändå ett kvitto på att barnen kunde föra sin egen talan om övergångstället, trots att dem bara är tre år, säger Alexander Stenroos.
– För att inte tala om när vi promenerade till bomässan. Hela vägen dit sjöng barnen högt och självklart på låten som vi gjort: Vi vill ha ett övergångsställe, vi vill ha ett övergångställe, säger Zandra Ruck.

Barns röster är något som varit en gemensam rubrik för alla arbetslag i området. Förste förskoleläraren Petra Marin berättar mer:

– Barns röster är jätteviktiga. Alla våra arbetslag i området deltog i MKB:s bomässa som ville lyfta barns röster. Barn ska få vara med och påverka. Jag känner verkligen att ni pedagoger lyssnat in barnen i det här arbetet och fångat upp deras tankar och reflektioner.

Viktigt att bygga relationer med föräldrar

Avdelningen fick tidigt med sig vårdnadshavarna i frågan. Förutom att de till exempel fått hjälpa till att måla banderoll på föräldramöte så uppmuntrades de även att engagera sig i att driva medborgarförslaget.

– Att vi fått med oss vårdnadshavarna i frågan har varit en framgångsfaktor. Barnen känner av engagemanget från vuxenvärlden och jag som pedagog hör vid både hämtningar och lämningar föräldrar som samtalar och ställer frågor till barnen om övergångstället, säger Alexander Stenroos

Hur skapar man engagemang hos vårdnadshavare?
– Vi kartlägger ju relationer med barnen med cirkelverktyg för att försäkra oss om att varje barn har en stark relation till åtminstone en pedagog. På samma sätt kan man skapa en överblick över vårdnadshavare. Hur fungerar det med olika föräldrar? Vilka relationer behöver man stärka? Det är viktigt att det finns en allmän vilja att se föräldrarna för de dem är – och att inte komma in med några dömande blickar. Man utgår från att alla gör sitt bästa. Då skapar man också en trygghet hos föräldrarna, säger Alexander Stenroos.

– Sedan ligger det väldigt naturligt i oss att engagera vårdnadshavare eftersom det är ett arbetssätt som vi har på vår förskola. Det är något som vi lägger vikt vid redan i inskolningen. Vi vill att de ska känna att de kan vara med och påverka. Vi kommunicerar hela tiden med vårdnadshavarna om vad som är på gång genom mejl, månadsbrev och i den dagliga kontakten, säger Zandra Ruck.

Men det är fler personer som engagerat sig, inte bara äldre släktingar, utan även människor som bor och rör sig i Lugnet har visat nyfikenhet och intresse.
– Ibland när vi är ute i parken kommer det fram människor som vi inte känner som nyfiket undrar hur det går med övergångsstället. Det är en häftig upplevelse för barnen, säger Zandra Ruck.

Kritiskt medvetna treåringar

Arbetet med övergångsstället har inte varit spikrak, vid vissa tidpunkter har pedagogerna fått söka nya vägar.
– Ibland kunde ju allt stå stilla ett tag och barnen kanske undrade, vad gör vi nu? Eller, vem pratar vi med då? Då fick ni pedagoger svara att, vi vet inte men det ska vi ta reda på. Sedan behöver vi självklart också vara realistiska och förmedla att det kan ju bli så att det inte blir ett övergångsställe – men oavsett så visar vi barnen en stor handlingskraft och hur långt man kan komma med det, säger Petra Marin.

– Ja, det har redan hänt att vissa barn har sett att det saknas övergångsställen på andra platser, till exempel där de bor och ifrågasatt det. Då har man ju tagit en fråga som gäller här i Lugnet och kopierat den till sitt liv utanför förskolan. Där har vi knäckt exakt det vi vill knäcka, att barnen ska våga uttrycka sig, bli kritiskt medvetna och känna att de kan påverka, säger Alexander Stenroos.

Under våren ligger fokus på att spela in en musikvideo till barnens låt. Utställningen kommer flyttas vidare till stadshuset och sedan vidare till Folkets park när det är dags för InnoCarnival 20-21 april.

– Vi har velat skapa en gemenskap kring frågan. Nu har vi precis beställt t-shirts till alla barn och kommer göra något form av tryck på tröjan, troligen ett övergångsställe. Tröjorna ska vi sedan ha på oss när vi går i samlad trupp till InnoCarnival i vår, säger Alexander Stenroos och skrattar lite.