Trygghet, språk och social träning på Kommunikationsskolan på Segevångsskolan

– Våra elever ligger kanske 2-3 år efter i språkutvecklingen. De har svårt att lära sig nya ord, att förstå, komma ihåg, och svårt för att läsa och skriva, säger Sanna Johansson, logoped och Gertie Assarsson, specialpedagog på Kommunikationsskolan på Segevångsskolan.

– Relationen till barnen jätteviktigt. I Kommunikationsskolans trygga miljö har vi möjlighet att stötta och pusha barnen, säger Gunilla Lavröd, speciallärare som ansvarar för de yngre barnen och Mats Berglund, grundskollärare som ansvarar för de äldre barnen.

Kommunikationsskolan tillhör grundskolan och eleverna är normalbegåvade. Personalen är specialutbildad, personaltätheten är hög och eleverna får språklig behandling av logoped. På skolan har eleverna möjlighet att utveckla de språkliga, kommunikativa, sociala och kreativa kompetenserna.

– På Segevångsskolan finns Kommunikationsskolan för åk 1-6. Vi har 12 platser och är fortfarande under uppbyggnad, berättar Mats och Gunilla.

Skoldagen

Skoldagen på Kommunikationsskolan börjar med samling. Mats finns i ett klassrum med de äldre barnen och Gunilla i det andra tillsammans med de yngre barnen. Inledningsvis går de igenom vilken månad och årstid det är. På tavlan finns dagens schema uppsatt, i form av bilder och text.

– Tillsammans med barnen ljudar vi fram dagens schema, säger Mats.

– Det måste vara tydligt och vi repeterar många saker, många gånger. Språket ingår i allt. Det finns tydliga rutiner, vilket skapar en trygghet för eleverna, säger Gertie och Gunilla.

– Samtidigt finns det flexibilitet i strukturen, säger Mats.

Symwriter och FonoMix

Sanna berättar att de arbetar mycket med bildstöd. Ett bildstödsverktyg de använder är symbolprogrammet Symwriter.

– Många barn som inte är starka i det auditiva, har en styrka i det visuella. Ord och bild tillsammans fastnar lättare. I Symwriter får varje ord en symbol, säger Sanna.

– Bilder finns kvar, men orden försvinner, säger Gertie.

När barnen ska lära sig läsa använder de sig bl.a. av FonoMix – munmetoden. I metoden ligger fokus först på läsljudet och det visuella.

– H kallas t.ex. för luftaren, säger Gunilla och fortsätter:

– Hur ser munnen ut när man gör ett visst ljud? I metoden fokuserar man på olika typer av munformer, t.ex. glad-, näbb-, gap- och rundmunnen.

Sociala förebilder

Eleverna på Kommunikationsskolan på Segevångsskolan har klasstillhörighet i en annan klass på skolan. De läser praktiskt estetiska ämnen tillsammans med eleverna i den klassen.

– En av fördelarna med att ha klasstillhörighet i en annan klass är mötet med barn som inte har liknande språkstörningar. Barnen i andra klasser kan fungera som sociala förebilder. Eleverna som går Kommunikationsskolan kan ha svårt med oskrivna regler. De behöver få vara i sammanhang för att förstå dem, säger Sanna.

Rasterna schemaläggs så eleverna från Kommunikationsskolan träffar elever från andra klasser. Personalen från fritidshemmet brukar ha rastaktiviteter. Dessutom följer två vuxna från Kommunikationsskolan med eleverna ut på rasterna.

– Våra elever går ofta runt och iakttar. Vi vill att de ska våga delta i leken. Vi vuxna kan fungera som stöd, hjälpa dem att våga och t.ex. förklara regler om det går för fort, säger Mats.

Arbetslaget

Mats, Gunilla, Gertie och Sanna bildar ett arbetslag och planerar tillsammans. Styrkans som deras mixade kompetenser medför har stor betydelse. Mats och Gunilla huserar i varsitt klassrum och ansvarar för olika åldersgrupper. Sanna finns med i båda klassrummen.

– Som logoped arbetar jag både individuellt med barnen och i grupp. Vi fokuserar på den språkliga träningen. Och jag knyter an språkträningen till de ämnen som eleverna läser, säger Sanna.

Gertie, specialpedagog, är ofta med på lektionerna i båda klassrummen. Tillsammans med eleverna arbetar hon bl.a. mycket med elevernas sociala kompetens.

– För att barn ska lära sig att läsa och skriva krävs det att de även mår bra socialt. I och med att barnen har svårt att förstå och att uttrycka sig blir det lätt missförstånd och konflikter barnen emellan. Vi arbetar med att få dem att komma och prata med oss istället för att t.ex. slåss. Det är häftigt när det går framåt socialt. Jag fungerar också som en länk till fritids och fritidsklubben, säger Gertie.

Få flickor

Sanna berättar att det går väldigt få flickor på Kommunikationsskolan. De misstänker att fler flickor har grav språkstörning än vad som syns i ansökningarna.

– Pojkar med språkstörning kan bli mer utåtagerande. Flickor kanske blir tysta, vilket i sin tur kan medföra att språkstörningen kanske inte upptäcks förrän på mellanstadiet.

Alla fyra uttrycker hur roligt det är att arbeta på Kommunikationsskolan.

– Vi får så mycket kärlek, minst tio kramar varje dag, säger de avslutningsvis.

Text och foto: Sara Arildsson