Varje barns rätt till undervisning

När psykisk ohälsa tar över vardagen är det inte ovanligt att skolgången fallerar. På BUP-skolan går elever från utbildningsväsendets alla stadier som har en kontakt inom barn- och ungdomspsykiatriska öppenvården, mellanvården eller är inlagda inom slutenvården.

– Jag ska inte gå på en sådan skitskola, är det en del elever som säger men när de väl kommer hit vill de vara här. Vi har hög vuxentäthet och lugn miljö. Två viktiga kriterier för att lyckas med sin skolgång, säger Ingrid.

Kontakt med hemskolan

Ingrid är en av fem lärare på BUP-skolan. Kollegorna Pia Jutendahl och Marie Ivehorn Dahlqvist arbetar också som specialpedagoger. Trion är, tillsammans kollegorna Mats Leonartsson och Monica Dalesjö, en del av ett arbetslag på sju inom Sjukhusskolan i Malmö. Resterande två lärare i arbetslaget arbetar på Barn 1 med undervisning för elever med somatiska sjukdomar.  

– Men det är inte särskilda undervisningsgrupper. Det är inte så att skolor kan ansöka om en plats. Det är vården som styr vilka elever vi undervisar och hur länge, berättar Marie.

Under tiden på BUP-skolan sker kontinuerlig kontakt mellan elever och hemskolan. Den är viktig. Eleverna ska så småningom tillbaka dit.

– Tanken är att eleverna arbetar med samma uppgifter som kamraterna på hemskolan gör. Vårt uppdrag blir att anpassa uppgifterna efter elevernas dagsform. Många elever har stora kunskapsluckor. Vi stöttar dem i uppgifter, vi hjälper dem att sålla bland dem, dra ifrån eller lägga till, berättar Pia.

Sammanhang och förståelse

Många av eleverna har en neuropsykiatrisk diagnos. Pedagogernas erfarenhet är att en diagnos kan hjälpa eleven att förstå sig själv men menar att det är viktigt att arbeta så att diagnosen inte blir elevens identitet.

– En diagnos kan ses som en bruksanvisning på hur man ska bli bemött och få förståelse för sina svårigheter, säger de.

En trygg och förtroendeingivande miljö samt en stor dos av humor är A och O på skolan. Likaså är det tacksamt att erbjuda eleverna kreativa aktiviteter, både som metod och motivation. I nära anslutning till klassrummet finns en bildateljé och keramikverkstad som används flitigt.

– Teoretiska delar kan vara jobbigt när hjärnan är trött, då är det kreativa, de estetiska ämnen och humor bra kanaler för att hantera vardagen säger Ingrid.

Kontakten med hemskolan och uppgifter sker digitalt genom Google Drive eller Google Classroom.  

– På så vis får eleverna också ta del av annan information som rör klassens aktiviteter. Det gör att känner sig delaktiga. Sammanhang är viktigt, säger Marie.

Dynamisk skoldag

All undervisning utgår från varje elevs behov, men pedagogerna menar att det är positivt om det finns gemensamma beröringspunkter så eleverna får träna sig i att lyssna på varandra. Många processer och olika åldrar som är igång samtidigt gör skoldagen dynamisk tycker pedagogerna. Ibland arbetar de med gemensamma övningar, som till exempel värderings- eller nyhetsfrågor.

– Då blir det ofta roliga diskussioner. Ingen av eleverna vet varför den andra är här. Sekretessen är stor men en gemensam nämnare är vården. Det gör att de kan slappna av och koncentrera på kunskapsinhämtning istället för att försöka dölja det som är svårt, säger de.

Skolan har plats för 19 elever men det är aldrig fler på lektion än tolv i taget. Lektionerna börjar klockan 10 varje dag. Innan dess har pedagogerna hunnit med både möte med vårdavdelningarna och eventuella besök på hemskolor.

– Eleverna har undervisning i cirka två timmar. Det kan tyckas vara lite, men det är intensiv tid och ibland är det precis vad de orkar med. Det är ofta små steg som gäller. En riktigt god skoldag är när alla kommer och när alla orkar.

Text och foto: Marina Walker