Verklighetens mysterier och kriminalteknik i matematik

På Magnus Dahlströms lektioner löser eleverna mysterier, beräknar sannolikheter och diskuterar uppgifter.

Magnus arbetar som förstelärare i matematik och lärare i matematik och fysik på Pauliskolan. Han har fått uppdraget att skapa verklighetsanknutna matteuppgifter. Uppgifter som Magnus kopplar till kriminalteknik, och som han gärna delar med sig av.

– Matematikuppgifterna som jag skapar är mer omfattande än de traditionella, de tar en hel lektion att lösa. Uppgifterna bygger på verkliga problem i en verklig kontext, säger Magnus Dahlström, förstelärare i matematik och lärare i matematik och fysik på Pauliskolan.

Kriminalteknik och aktiva lärare

På Pauliskolan finns utbildningen Naturvetenskapligt program med kriminalteknik som profil.

– Jag fick i uppdrag av rektorn att skapa verklighetsanknutna matematikuppgifter, och jag vill gärna använda kriminaltekniken.

Magnus uppgifter finns tillgängliga för alla som vill använda dem. Men han tillägger att de kräver aktiva lärare. Lärare som leder diskussioner, hjälper eleverna att upptäcka och förstå begrepp. Lärare som stöttar, guidar och samtalar med eleverna.

Väcka medieelevers intresse

Verklighetsanknuten matematik har följt Magnus tankar och arbetssätt länge. Innan han började på Pauliskolan arbetade han på Mediegymnasiet.

– Det var få elever som valde att gå Mediegymnasiet på grund av ett stort intresse för matematik. Min utmaning var att fånga deras intresse. Ett sätt var att koppla matematiken till karaktärsämnena. Att det skulle kännas nyttigt för eleverna, säger Magnus och tillägger:

– Ofta är inställningen att matte har man inte nytta av – och om man har nytta av det är det inte matte.

En uppgift som fotoeleverna fick var att fotografera symmetrier, mönster och upprepningar som sedan analyserades.

– Mönster som ser helt olika ut kan ändå bygga på samma strukturer, säger Magnus.

Vidareutveckling och exempel på uppgifter

På Pauliskolan har Magnus vidareutvecklat konceptet verklighetsbaserad matematik. Han berättar om en ämnesövergripande uppgift, som hör hemma i kursen Matematik 4.

Magnus ger bakning som ett förklarande exempel. Om du bakar flera gånger efter samma recept blir ändå inte degarna exakt likadana.

– Det finns variationer. Om man jämför två bullar går det att undersöka sannolikheten för att de ska vara från exakt samma sats. Ett sätt är att titta på ingredienserna. Ur en kriminalteknisk vinkel går det exempelvis att titta på droger på liknande sätt. Säg att polisen har gripit en person med droger på sig, och dessutom gjort ett tillslag mot ett en större mängd droger i närheten. Hör drogerna ihop?

Plastpaket som ska föreställa droger ligger på bord. — Kommer drogerna från samma tillverkning?

Sannolikheten?

Till följande deluppgift hör ett fotografi på en godispåse. Bilden visar två olika sorters godis, lika många av varje sort. Men i uppgiften avslöjas att kvinnan som har köpt godiset har fått 25 bitar av den ena sorten och 5 av den andra.

– Frågan är om kvinnan har rätt att vara besviken, säger Magnus.

I uppgiftens följande del kopplar Magnus ihop matematik och kemi.

– Eleverna får två olika prover av dricksvatten. Det ena provet kommer från Malmö och det andra från Lund. Genom att mäta bland annat kalkhalt och spårämnen ska eleverna utröna om vattnet kommer från samma källa, säger Magnus.

Lånat, inspirerats och gjort om

Uppgifterna är på många sätt helt nya. Magnus har lånat delar och inspirerats av andra uppgifter och format om dem så att de ska passa skolans elever.

– En del elever älskar det. Andra är mer konservativa till förändring och vill få jobba i boken. Än så länge finns 12-13 uppgifter klara, nivån och innehållet är fördelat över alla mattekurserna, säger Magnus.

Arbetssätten i uppgifterna varierar. Det är olika många elever som arbetar tillsammans, på olika sätt.

– Gemensamt för uppgifterna är att diskussionen är viktig, säger Magnus.