Illustration: Kristian Ingers

Videdalsskolan: Jag kommer att sakna 1-1-datorerna!

Så säger Camilla Troberg, lärare på Videdalsskolan, som under vårterminen 2011 var klasslärare för en av de tre klasser i år 6 som utrustades med varsin dator.

Elever sitter två och två vid datorer i ett klassrum.Eleverna och deras datorer har nu gått vidare till år 7 med nya lärare. Där i år 7 kör skolans 1-1-projekt igång på allvar. Tiden med egna datorer i år 6 var mer en inkörsperiod.

Det Camilla framförallt kommer att sakna är de möjligheter att individualisera som 1-1-datorerna gav.

– Alla kan jobba samtidigt med tränings- och övningsprogram. Det blir enklare att planera och organisera skolarbetet.

Stöd i det svåra och stimulans att gå vidare

Camilla kommer även att sakna det extrastöd som datorn utgör för många elever. Till exempel för elever som har det arbetsamt med att skriva för hand men som har en stor förmåga att uttrycka sig. Det blir så mycket enklare att med datorns hjälp skriva och förmedla det de har att säga. Blir det inte som de tänkt sig så är det enkelt att radera och skriva om – utan att det blir fult.

Men datorn som extrastöd behöver inte bara handla om skrivande. Ett annat exempel är de elever som känner sig begränsade när det gäller att rita och skapa bilder. Med datorns hjälp kan alla göra ett bra resultat när de ska illustrera sina skolarbeten. Camilla upplever att datorn är inte bara ett stöd inom de områden som kan vara svåra för en elev. Den kan också vara en stimulans och en drivkraft framåt inom de områden där det redan går bra för eleven. Även de som redan har god förmåga att skriva uppskattar datorn som skrivverktyg.

Föräldradelaktighet – en blandning av trygghet och ansvar

Privat hänvisas eleverna att använda hotmail och andra alternativ. Camilla och hennes kollegor vill att föräldrarna ska kunna gå in i klassens virtuella klassrum och i det egna barnets Digitala Portfolio för att se vad som händer i skolan och vad deras barn arbetar med. De får då logga in med barnets inloggningsuppgifter.

– Vi vill att eleverna ska förstå att det är viktigt med föräldrarnas stöd i deras skolgång. Att det är en trygghet för dem själva att föräldrarna kan se vad de gör, särskilt om de själva har svårt att muntligt förmedla det till sina föräldrar.

E-postkontakt med eleverna gav ytterligare en dimension

När det gäller teknik pratar man ibland om att tekniken sätter upp murar mellan människor. Men Camilla upplevde i stället att hon genom e-post fick ytterligare en dimension i kontakten med sina elever. Hon har kommit i kontakt med sidor hos sina elever som inte alltid kommer fram i klassrummet. Camilla har ibland även funnits till hands för sina elever kvällar och helger när de har haft någon fråga. När hon suttit hemma med planering och efterarbete och är själv är uppkopplad mot Klassens virtuella Klassrum har hon kunnat svara på frågor och undringar.

Datorn inte bara Facebook & spel

När man på Videdalsskolan delade ut dator till sina 6:or var datorn för eleverna lika med Facebook och spel. Det blev tydligt att det sätt som eleverna använde sina datorer hemma och på fritiden inte var densamma som pedagogerna tänkte sig i skolan. Camilla och hennes kollegor har från början velat påverka eleverna att de ska se datorn som ett arbetsredskap. En del elever blev negativa,  medan andra förstod att det fanns möjligheter med att använda datorn i skolarbetet. Det blev därför viktigt att successivt slussa in eleverna på andra användningsområden.

PIM för eleverna

På Videdalsskolan har man två mediepedagoger, Johan Magnusson och Alba Lira-Morel. Alla elever i år sex fick en datorutbildning och då använde man sig av Skolverkets PIM-handledningar som studiematerial för eleverna. Det eleverna lärde sig genom PIM skulle fick de sedan använda sig av i skolarbetet. När Camilla och kollegan Anna-Carin Sakari drog igång tema ”Världen” fick eleverna skapa PowerPoints om sina länder med hjälp av vad de lärt sig i PIM. Det blev jättefina produktioner. Camilla & Anna-Karin uppskattar att det var någon annan som höll i elevernas datorutbildning, så att de kunde koncentrera sig på innehåll och mål i skolarbetet.

”Man tänker inte IT om man inte har tillgång till det”

Camilla berättar att tiden med en datorer till varje elev har krävt extra energi. Man måste liksom ”ställa om” och det tar lite tid innan man hittar formerna. Vid ett par tillfällen har skolledningen låtit Camilla och hennes kollegor sitta och diskutera 1-1projektet istället för att gå på några andra möten. Det har varit värdefullt.
1-1-projektet har lett till att hon mer och mer har börjat leta efter möjligheter med IT.

– När jag har tillgång till tekniken tänker jag mer kring hur jag kan arbeta och utveckla datoranvändandet. Man tänker inte på hur man kan använda IT när man inte har tillgång till det – man blir helt enkelt inte bättre. Hon lägger till:

– Datorn är inte lösningen på allt – men ett fantastiskt komplement.

När Camilla får frågan om hur hon skulle vilja gå vidare med 1-1 när hon får möjligheten igen, berättar hon att hon gärna hade velat försöka introducera IUP-dokument för varje elev på datorn.

Några exempel på hur eleverna introducerades till att använda datorn:

Videkluringar via mejl

För att få igång kontakten med eleverna via mejl drog Camilla igång en poängjakt. Hon använde sig av en kollegan Maria Hammarstrands matteproblem, s k ”Videkluringar” som hon skickade ut via e-post. Eleverna skulle lösa ”Videkluringarna” och de fick ta hjälp av sin familj. Lösning med förklaring skulle skickas tillbaka via e-post till Camilla. Eleverna fick poäng för sina svar. Detta följdes upp med att de i grupper skulle berätta för varandra på vilket sätt de hade löst problemet. De elever som kom upp till en viss poäng fick pris. 1:a pris var en biobiljett.

Oregelbundna verb i det virtuella klassrummet

Varje vecka fick eleverna ett dokument till sitt virtuella klassrum med 8-10 oregelbundna verb som de skulle öva på att böja. Varje vecka var det test. Det sammanlagda veckoresultat satte ribban för ett sluttest med ett blandat urval av verb från alla veckorna. De blev lovade en överraskning om de kom upp till resultatet 94% rätt. De klarade det och fick ett stort påskägg fyllt med godis för den insatsen.

Nyhetsläsning på webben

De elever var tidiga på morgonen blev insläppta redan från halv åtta på morgonen. Istället för att bara stå ute och hänga ute i korridoren fick de hämta sin dator och sätta sig och läsa nyheter i olika webbtidningar. Det var inte så många som var morgontidiga men de som fick en vana med nyhetsläsning började följa nyheterna mer och mer. I klassen hade man även en gemensam ”Nyhetstid” under skoltid som följdes upp av nyhetsfrågor som skolan prenumererar på från  Faxuellt.

Några webbresruser som Camilla har använt sig av:

Text:
Charlotte Christoffersen
it-pedagog, Centrum för Pedagogisk Inspiration