ASL-inspirationscafé F-klass Kulladalsskolan

Under ett inspirationscafé berättade Carina Ljunggren, Åsa Olsson och Jeanette Nilsson på Kulladalsskolan hur det går till när deras elever i förskoleklass får skriva sig till läsning på dator.

Tematiskt lärande

Carina, Åsa och Jeanette ger exempel på flera teman från förra läsåret. T.ex. om nyckelpigor, vinterfåglar, favoritsport, egna familjen och vad barnen vill bli när de blir stora. Ett tema handlade om nyttiga mellanmål där barnen bl.a. fick klippa ut nyttig mat ur tidningar och reklamblad. Ett annat tema handlade om vinterkläder och mönster. Läs mer om det här.

Ofta utgår barnens ritande och skrivande från utflykter. Det kan vara allt från fynd av nyckelpigor till studiebesök på brandstationen. Allt skrivande inleds först med samtal om ämnet.

Pedagogisk Planering

Inför varje tema gör Carina, Åsa och Jeanette alltid en Pedagogisk Planering (se exempel i bildspel längst ner). De innehåller vilka förmågor och vilket centralt innehåll temat ska innehålla. Hur de ska arbeta med läsförståelsestrategier och ASL. I temat ingår alltid någon form av skapande.

Egna temaböcker

Till varje tema brukar Carina, Åsa Olsson och Jeanette göra en liten faktabok med bild och text. Där lyfter de fram ord och begrepp som viktiga för temat. Barnen är väldigt glada för att läsa dessa böcker.

Uppstart i halvklass

Varje barn har en halvklasslektion i veckan (40 min). Denna stund är det fokus på språkträning. Men det är också då som pedagogerna inleder ASL-arbetet. ASL-arbetet fortsätter sedan vid andra tillfällen under veckan då barnen kan ägna sig åt olika saker. Allt från fri lek till mer planerade aktiviteter. Under halvklasslektionen är det 12 barn med två pedagoger. De övriga tolv barnen är på uteaktiviteter med fritidspedagogerna.

Bokstavsräckor

Carina, Åsa och Jeanette inledde läsåret med högläsning av en bok. Barnen fick sedan göra om sagan till sin egen som de dikterade för pedagogen. Pedagogen skrev ner sagan på dator samtidigt som barnen följde med i texten som projiserades på tavlan.

De första texterna barnen skriver på dator är bokstäver huller om buller, så kallade bokstavsräckor. Varje barn får skriva ut sina bokstavsräckor och sedan ringa in några utvalda bokstäver med färgpenna. Efterhand lär sig barnen att känna igen allt fler bokstäver.

Spökskrift för berättande

Skrivandet av bokstavsräckor blandas med spökskrivande, dvs. bokstavsräckor som gestaltar en berättelse. I början kan det finnas med några enstaka ord bland alla bokstäver. Efterhand som veckorna går dyker allt fler ord upp bland bokstäverna, orden blir till korta meningar och efter ännu en tid blir meningarna både fler och längre.

Barnet får muntligt återge den berättelse som spökskriften som gestaltar. Pedagogen lyssnar och skriver ner barnets berättelse under barnets egen text i samma dokument. Då får barnet se hur texten kan delas upp i ord och hur orden stavas.

Carina, Åsa och Jeanette berättar att efter en termin i förskoleklass tycker barnen det är självklart att de ska skriva någon text om varje tema de fördjupar sig i.

Parskrivande på 3-4 datorer

Det är aldrig fler än 3-4 par som skriver samtidigt. Carina, Åsa och Jeanette har tillgång till två bärbara datorer i varje klass och två stationära datorer i grupprum intill. De menar att fler datorer gör att de inte hinner med att hjälpa och stötta barnen i deras skrivande. Det finns också en risk att barnen inte kom ihåg sin berättelse när de ska återge den muntligt.

Pedagogerna loggar in på datorerna åt barnen eftersom inte alla kan bokstäverna. För att pedagogerna inte ska behöva använda sina personliga inloggningar använder de en gruppinloggning som kan beställas hos Grundskolans IT-enhet.

Pedagogerna på Kulladalsskolan har valt att inte ha fasta skrivpar och det är alltid pedagogerna som väljer vem barnen ska skriva med. Detta har aldrig ifrågasatts av barnen och de har heller aldrig upptäckt någon konflikt vid datorerna.

Tangentbordsträning som stafett

Barnen får mycket tangentbordsträning i början av läsåret. En populär variant är lagstafett vid ett gammalt tangentbord som inte är anslutet vid någon dator. Läs mer om det här. De stunder under dagen då det är fri lek önskar barnen ofta att få leka med tangentborden.

Finmotorik

Carina, Åsa och Jeanette berättar att de inte har något specifikt finmotorikmaterial. De tänker att det ändå är så mycket pyssel och aktiviteter som tränar finmotoriken. Alster som barnen har gjort hänger runt om i klassrummen, både tvådimensionella och tredimensionella.

Barnens alster blir en portfolio

Barnens alla texter sparas i en offertmapp. Den får egenskapen av en portfolio då den synliggör utvecklingen hos varje barn. Både vad gäller bokstavskännedom, skrivande och de kunskapsområden barnen har jobbat med. Barnen blir väldigt stolta och medvetna om vad de har lärt sig.

Portfolion används vid utvecklingssamtal. Föräldrarna blir väldigt överväldigade att se hur mycket deras barn har lärt sig. Carina, Åsa och Jeanette menar att det inte alltid har varit så lätt att visa föräldrar att de aktiviteter de gör i förskoleklass inte bara handlar om lek och pyssel. Men denna dokumentation synliggör lärandet i aktiviteterna på ett väldigt bra sätt.

Språkligt medvetna och med god kännedom om skriftspråket

Carina, Åsa och Jeanette berättar att under förra året dokumenterade barnens läsutveckling med hjälp av LUS. Den läsutveckling barnen presterade imponerade på dem. Skolans specialpedagog träffade förra årets ”ASL-barn” när de började ettan. Hon kunde konstatera att barnen var väldigt språklig medvetna och att de kunde väldigt många bokstäver.

Text & foto:
Charlotte Christoffersen
samordnare ”ASL i Malmö stad”

ASL i Malmö stad erbjuder pedagoger i Malmö stad en rad aktiviteter för kompetensutveckling inom ASL med stöd från Skolsatsning 2012. Samordnande är Pedagogisk Inspiration Malmö.

Är du intresserad av information skicka namn, skola samt e-postadress till:
charlotte.christoffersen(at)malmo.se