Att använda digitala verktyg på lågstadiet – vad tillför det?

En gemensam arbetsyta

Lärarna som undervisar på lågstadiet beskriver olika möjligheter med digitala verktyg när undervisningen sker i helklass eller i mindre grupper. Även om lärare på andra stadier beskriver datorns centrala roll i undervisningen så är det lärare på lågstadiet och i förskoleklass som starkast betonar hur viktig projektorn är för deras undervisning. Några av skälen till detta är att den hjälper läraren att;

• visa något för hela klassen (exempelvis en bild i en bok)
• strukturera en lektion (en presentation som guidar eleverna genom lektionen)
• samla eleverna kring ett innehåll (något som visuellt fångar eleverna)

Givetvis skiljer sig innehållet som visas med hjälp av projektorn, åt beroende på undervisningsmetod, men generellt beskriver lärare hur besvärligt det är när projektorn inte fungerar eller när de har en lektion i en sal utan projektor.

Att digitala verktyg på olika sätt kan fungera som gemensamma samarbetsytor är en möjlighet som lärarna beskriver som värdefullt under intervjuerna. Lärarna på lågstadiet berättar exempelvis om samarbete med en gemensam digital text, presentation eller film. Det kan ske i helklass, i mindre grupper eller i par. Den gemensamma arbetsytan innebär att fler elever blir medskapare, vilket ofta ökar engagemanget hos elever samt ger en upplevelse av ökad inkludering. Lärare på lågstadiet undervisar ofta elever som kan läsa och skriva samtidigt som de har elever i samma klassrum som ännu inte knäckt läskoden. Flera av lärarna menar att digitala verktyg underlättar för både dem som lärare och deras elever.

Google Classroom beskrivs som en gemensam samarbetsyta. Vid intervjuer med lärare som undervisar äldre elever framstår Classroom som betydelsefullt för både dem och deras elever. En del börjar använda Classroom på lågstadiet och i en del klasser blir det ganska snabbt en viktig resurs där man samlar och distribuera olika typer av material. Även om en del anser att Classroom har stor betydelse redan på lågstadiet, så ser användningen här väldigt olika ut. En av lärarna beskriver hur faktafilmer används i undervisningen och hur Classroom bidrar till undervisningen.

Första gången när vi tittar tillsammans då stoppar man [filmen] och stannar och pratar om begrepp och svåra saker. Sen kan eleverna titta om flera gånger när det ligger i Classroom till dem. Sen så kan det ju också ligga en uppgift till filmen där.

Självständigt arbete

Även elever på lågstadiet arbetar ibland självständigt med analoga och digitala uppgifter. Lärmiljön blir med hjälp av digitala verktyg mer tillgänglig för alla oavsett om eleven ännu inte lärt dig läsa, kan så mycket svenska eller har andra behov av stöd. Lärarna beskriver hur det exempelvis kan handla om att arbeta med filmer och olika typer av assisterande verktyg för att underlätta alla elevers kunskapsutveckling.

Digitala verktyg kan också bidra till att fler elever kan visa att de tagit till sig kunskap. Det medför att fler elever upplever att de lyckas vilket i sin tur hjälper till att fånga deras intresse. En lärare berättar att bilden av elever kan breddas när auditiva och visuella resurser öppnar för nya möjligheter.

Mängdträning och möjligheter med självrättande uppgifter nämns i högre grad av lärare på lågstadiet, jämfört med lärare som undervisar på andra stadier. Många upplever att elever tycker det är roligare att göra denna typ av träning digitalt än med penna och papper. De menar att det har att göra med snabb responsen (rätt eller fel), samt att en bristande finmotorik inte blir ett hinder. Lärarna lyfter också att en del av de digitala läromedlen eller resurserna underlättar för dem att individualisera och ge eleverna arbetsuppgifter på rätt nivå.

Att fundera över

Flera lärare uttrycker att de vill ge eleverna ett visst friutrymme, samtidigt som de menar att det behövs regler kring de digitala verktygen som elevernas arbetsredskap i skolan. Om dessa regler inte finns på plats från början finns det en ökad risk för att  verktygen används till andra saker under lektionerna. Det i sig innebär en onödig distraktion och konflikter med lärare kring vad man gör och inte gör under en lektion. Vid en av intervjuerna tog några lärare upp att de numera tar ett större ansvar för elevernas hantering och användning av de digitala verktygen, vilket de tror kommer att märkas när eleverna blir äldre. Min tolkning är att när de tittar i backspegeln, ser de att det inte skedde i tillräckligt hög grad tidigare, vilket fått negativa konsekvenser på elevers användning av digitala verktyg längre upp i skolåldern.

Den svenska studien som jämfört hur metoden “Skriva sig till lärande” (STL) påverkar elevers resultat (Genlot & Grönlund, 2016), pekar mot att resultaten sjunker om digitala verktyg införs utan en tydlig tanke på hur de ska användas. Däremot ger medveten användning av digitala verktyg i det pedagogiska arbetet ökade resultat i både ämnet svenska och matematik för elever i åk 3 enligt den aktuella studien. 

Några av lärarna uttryckte en problematik kring att det är lätt hänt att eleverna sitter ensamma med sin dator och att de har ett stort ansvar för att organisera undervisningen så att eleverna arbetar i grupp eller i par vilket de menar gynnar lärandet. Det finns forskning som visar att det lätt blir mer ensamarbete när eleverna får tillgång till varsin dator (Brante & Godhe, 2021; Grönlund, 2014). I en norsk studie från 2020 av 48 klassrum (Blikstad-Balas 2020) sker en stor del av elevernas digitala textproduktionen individuellt trots de stora möjligheterna till samarbete. Det behöver inte finns någon motsättning när det gäller samarbete och användning av digitala verktyg, utan snarare möjliggör digitala verktyg samarbete (Brante & Godhe, 2021). 

Sammanfattningsvis är det tydligast i intervjuerna med lågstadielärare att det finns delade uppfattningar om de digitala vektygens plats i undervisningen. I tidigare blogginlägg har vi skrivit om en ambivalens bland lärare i svenskämnet. Denna ambivalens blir tydig bland lärarna som undervisar på lågstadiet där några inte kan tänka sig läs- och skrivinlärning utan de digitala verktygen, medan andra hellre hade väntat med att ge eleverna tillgång tills de lärt sig läsa och skriva.

Vill du läsa mer?

Vill du läsa mer om vad som har framkommit vid fokusgruppsintervjuernaintervjuerna? Här hittar du tidigare blogginlägg som utgår ifrån fokusgruppsintervjuer inom uppdraget, Digitaliseringens påverkan på undervisning och lärande:

• Lärare ser både möjligheter och utmaningar med digitala verktyg (2022-01-14)
• Digitala verktyg i matematikundervisningen (2022-02-03)
• Digitala verktyg i svenskundervisningen (2022-03-01)

• Vi gör både och – ofta tillsammans (2022-03-17)

Referenser;

Birkstad-Balas, M., & Klette, K. (2021). Still a long way to go, Narrow and transmissive use of technology in the classroom. Nordic Journal of Digital literacy, (15), 55-68.

Brante, E., & Godhe, A-L. (2021). Digitala aktiviteter som stöd för literacyutveckling. Viden om Literacy, (29), 48-57

Genlott, A. A., & Grönlund, Å. (2016). Closing the gaps – Improving literacy and mathematics by ict-enhanced collaboration. Computers & Education, (99), 68–80.

Grönlund, Å. (2014). Att förändra skolan med Teknik: Bortom ”en dator per elev”. Örebro universitet.