Att försöka hitta den Röda tråden

Samarbete grundskole- och gymnasiebibliotekarier

Flertalet gånger har jag och skolbibliotekarierna på Petriskolan, Lisa Pedersen och Berit Wijk Tegenrot hamnat i samtal kring hur vi skulle kunna få till ett samarbete över skolgränserna. Vi har alla samma profession, men jobbar med dessa frågor utifrån olika åldrar. Vi som arbetar på grundskolorna behöver ju sträva efter att eleverna lämnar grundskolan väl förberedda inför gymnasiet och bibliotekarierna på gymnasiet märker ju tydligt vad våra elevers styrkor och svagheter är när de börjar sin gymnasieutbildning.

En första träff

Nu har vi äntligen tagit ett första steg till ett samarbete. Vi skapade en inbjudan öppen för alla skolbibliotekarier i Malmö stad oavsett skolform. Uppslutningen blev om möjligt ännu större än vad vi väntat oss och den lokal som vi först bokat på Pedagogisk inspiration visade sig vara alldeles för liten. Tack vare mina samarbeten med Malmö Universitetsbibliotek Orkanen kunde vi låna lokal där istället och på köpet fick vi två intresserade bibliotekarier med på tåget från Malmö Universitetsbibliotek.

Vi utgick från den Nationella digitaliseringsstrategin för skolväsendet (som för övrigt är ett bra tips att läsa tillsammans med sin rektor och diskutera) eftersom den riktar sig till alla skolformerna. Alla ombads läsa den så att vi fick samma grund att stå på. Dessutom ville vi rikta fokus på de fyra aspekterna av digital kompetens. Vårt arbete handlar inte enbart om att hantera digitala verktyg, det handlar lika mycket om att skapa förståelse kring hur digitaliseringen påverkar samhället, det kritiska perspektivet samt att skapa problemlösande elever.

Hur gjorde vi?

Som ett första steg fick bibliotekarierna välja vad vi skulle diskutera. I en Mentimeter bestämdes att diskussionerna skulle handla om källkritik, sökkritik och netikett. Därefter satte vi oss i tre grupper där vi som bjudit in till eftermiddagen satte oss med varsin dator för att agera samtalsledare och sekreterare.

Alla grupper var mixade med bibliotekarier från olika stadier och skolformer. Varje bord diskuterade respektive ämne i femton minuter, därefter roterade grupperna till ett nytt bord. På det viset fick alla diskutera alla ämnen.

Frågan var konkret. Hur arbetar du med detta på din skola? Många spännande moment och tankar kom upp vid diskussionerna där det blev tydligt att en del kommit längre än andra. De som var nya i sina tjänster i nya positioner upplevde svårigheter att börja med detta arbete av olika anledningar. Andra hade tydliga arbetssätt och progressionsplaner med samarbete med lärare på olika sätt. Att ha en kort intensiv stund med samtal gjorde att alla behövde vara väldigt konkreta i att berätta hur de arbetade.

Viktigt att konkretisera

Därefter kom den ack så viktiga kaffepausen. Utan fika inga bra tankar. Efter en kort stunds paus började vi nästa moment. Då fick bibliotekarierna istället formera sig i grupper av samma skolform och stadier. F-6, F-9, gymnasie- och universitetsbibliotekarier för sig. Först fick alla fundera enskilt i fem minuter kring två frågor, därefter tio minuter tillsammans då de skulle välja fem postit-lappar av allas och försöka bestämma vad som var det allra viktigaste. De två frågorna som vi ställde var

Vad tror vi att eleverna lärt sig under grundskoletiden om källkritik, sökkritik och netikett?
Vad är rimligt att de har med sig när de börjar gymnasiet? Vad är rimligt att eleverna har med sig när de börjar universitetet?

Det blev mycket intressanta tankar och vi kunde tydligt se att det finns saker som vi redan nu gör som är mycket bra. Vi såg också att vi ännu tydligare kan försöka skapa en röd tråd som binder samman stadier och skolformer för att underlätta vårt arbete med MIK. Vår intention med att skapa möjlighet till samverkan kändes på pricken rätt och vi har redan nu bestämt att vi ska fortsätta träffas.

Målet är att försöka skapa en progressionsplan med fokus på vad eleverna ska ha mött när det gäller MIK. Att skapa gemensamma formuleringar kopplat till läroplanerna och respektive stadie kopplat till konkreta undervisningsexempel tror vi skulle bidra till en större likvärdighet och sammanhang för oss som för elever och personal. Om du är mer nyfiken på vad vi sammanfattade våra tankar med listas de här nedan.

Vad tror vi att eleverna lärt sig under grundskoletiden om källkritik, sökkritik och netikett?

Att Internet är en fantastisk källa för information.
De vet att de ska använda flera källor.
De känner till att man ska vara schysst på nätet.
De fem superfrågorna Vad? Hur? Vem? När? Varför?
Att vem som helst kan lägga ut saker på nätet.
Att allt de läser på nätet inte är sant.
Enklare sökning i NE/Wikipedia.
Kritiskt tänkande.
Mina sökval får konsekvenser.
Bör kunna kritiskt pröva sökstrategier sökvägar.
Att man bör vara källkritisk.
Vissa källkritiska verktyg.
Att söka i vissa databaser.
Eleverna vet att källkritik är viktigt men kanske inte vet hur man applicerar det i verkligheten.
Kan genomskåda falsk fakta/information.

Vad är rimligt att de har med sig när de börjar gymnasiet?

En känsla för källkritik oavsett medium.
Vem ligger bakom källan, vad, hur, när, varför?
Att det finns andra källor än Wikipedia.
Begränsa sina sökningar på ett bra sätt och exempelvis kunna filtrera och använda synonymer.
Upphovsrätt, Creative Commons, grundfrågor i källkritik, algoritmer och olika söksätt.
Vilka regler som gäller kring nätbeteende och vad man ska göra om någon bryter mot dem.
Värdegrundsfrågor kring netikett.
Skillnad mellan olika “enkla texttyper”.
Att det finns flera sökvägar till information.
Förstå skillnad mellan Google och exempelvis bibliotekskatalogen.

När de börjar universitetet?

Vara självgående.
Kritiskt förhållningssätt.
Sökordens funktion och betydelse.
Veta hur en sökmotor fungerar.
Lässtrategier t.ex. skumläsa.
Hur man bygger referenser.
Utvecklat ett visst källkritiskt förhållningssätt, veta hur man värderar källor både text och bild.
Kunna avläsa och göra kritiska urval ur en träfflista.