Att välja, värdera och granska digitala lärresurser – tillsammans

Men att som ensam pedagog välja ut och värdera lärresurser utifrån flera olika perspektiv är komplext och tar mycket tid. När man gör arbetet tillsammans på skolan kan vinsterna bli stora.

En lärresurs kan vara både analog och digital och innefatta allt material och alla olika sorters verktyg, som elever och lärare använder sig i undervisningen. Traditionella läroböcker, penna och papper, datorer, surfplattor, digitala lärplattformar och läromedel och medier är alla olika exempel på lärresurser, som med fördel kan kombineras med varandra och bidra till en varierad undervisning. I grundskolan i Malmö har vi kommunlicens på ett brett urval av digitala lärresurser, som används i undervisningen utifrån flera olika syften.

Digitala lärresurser är ett brett begrepp och kan delas upp i de tre huvudgrupperna digitalt innehåll, digitala läromedel och digitala verktyg.

Undervisningens syfte och elevernas förutsättningar och behov

I läroplanen anges att undervisningen ska bidra till att utveckla elevernas digitala kompetens, att eleverna ska ges möjlighet att utveckla sina kunskaper med hjälp av digitala verktyg samt att eleverna ska utveckla kunskaper om digitala verktyg och medier. Utifrån syftet med din undervisning så väljer du ut de lärresurser som bäst stödjer elevgruppen med att nå lärandemålen. Som lärare behöver du också ta hänsyn till din elevgrupps olika förutsättningar, både på individ- och på gruppnivå. De lärresurser som du väljer behöver uppfylla sitt syfte i den aktuella undervisningssituationen.

Specialpedagogiska myndigheten, SPSM, har tagit fram stödmaterialet Att välja digitala verktyg. De olika aspekterna att ta hänsyn till vid val av digitala verktyg är:

• Användarens behov – Vilket behov ska det digitala verktyget tillgodose?
• Undervisningens behov – Vad tillför det digitala verktyget i undervisningssituationen? Vilken eller vilka förmågor är digitala verktyget tänkt att utveckla? Hur kan du som lärare ta del av arbetet i verktyget?
• Tillgänglighet – Vilka inställningar kan du göra gällande innehåll och utseende? Hur är utformningen? Hur navigerar du i det digitala verktyget. Finns det talsyntes eller inspelat tal? Vilka styrsätt går att använda?
• Barnets och elevens egen uppfattning – Hur upplevs det digitala verktyget? Hur självständigt kan verktyget användas? Hur motiverad känner barnet eller eleven sig att använda verktyget?

Välj digitala lärresurser tillsammans

Genom att arbeta kollegialt på skolan med att välja och värdera lärresurser kan ni tillsammans utveckla er kännedom om olika sorters digitala lärresurser och på vilket sätt de kan stödja elevernas lärande. När ni avsätter tid i arbetslaget eller ämneslaget för att gemensamt planera och utveckla undervisningen med hjälp av digitala lärresurser får ni ett forum för ett utbyte av kunskaper och erfarenheter på skolan. Glöm inte att även diskutera valet av digitala lärresurser med eleverna för att höra hur de upplever användningen verktygen.

Det finns ett stort utbud av digitala lärresurser, fyller olika funktioner och stöttar lärande på olika sätt. Det kan handla om självrättande program, lärspel, interaktiva böcker, simuleringsprogram och kreativa öppna program. Gör en inventering av de digitala lärresurser som förekommer på din skola. Fundera sedan på i vilket syfte ni använder er av dem och på vilket sätt de skapar förutsättningar för lärande. Undersök om det är en viss typ av lärresurser som dominerar och om det finns några kategorier, som inte används i undervisningen. Förekommer det kanske digitala lärresurser, som till och med hindrar elevernas lärande?

Anna Åkerfeldt och Staffan Selander från Stockholms universitet har utvecklat en värderingsmetod med en tvåstegsmodell för att granska och värdera digitala lärresurser utifrån fyra fokusområden: Innehåll, Form, Interaktivitet och Funktionalitet. Du kan läsa mer om metoden i deras artikel Söka och värdera digitala läromedel.

Skolverket har tagit fram ett antal reflektionsfrågor, som du och dina kolleger kan utgå ifrån i arbetet med att välja ut lämpliga digitala lärresurser:

• Vilka undervisningsaktiviteter och arbetssätt är vanligt förekommande i ditt ämne/din undervisning och är detta något som behöver utvecklas?
• Finns det aktiviteter och arbetsmetoder som skulle kunna utvecklas med hjälp av digitala lärresurser? Vilka aktiviteter/arbetsmetoder och vilken typ av digitala lärresurser skulle kunna vara användbara?
• Finns det aktiviteter där digitala lärresurser är en förutsättning för genomförandet? Vilka aktiviteter och vilka digitala lärresurser används i så fall? Finns det utvecklingsmöjligheter kopplat till val av digital lärresurs?
• Finns det aktiviteter och arbetsmetoder där digitala lärresurser är överflödiga och inte ger något mervärde?
• Hur ser arbetet med formativ återkoppling ut till eleverna?
• På vilka sätt kan digitala lärresurser användas för att stödja arbetet med återkoppling? Vilken kategori av digitala lärresurser är lämplig för detta arbete? Vilka erfarenheter finns på skolan?
• Vilka erfarenheter finns på skolan i att bedöma elevprestationer som genomförs med hjälp av digitala lärresurser, till exempel multimodala elevproduktioner?

Skolverket erbjuder även webbkursen Val av digitala lärresurser i undervisningen, där du och dina kolleger kan få få stöd med att välja och värdera digitala lärresurser.

Granskning av digitala lärresurser

I vårt val av digitala lärresurser behöver vi även ta hänsyn till hur våra personuppgifter hanteras av leverantörerna och vi behöver vara extra uppmärksamma på de webbtjänster och appar, som kräver att vi loggar in. Vi på Digitaliseringsenheten på Grundskoleförvaltningen i Malmö har ett pågående arbete med att granska de digitala lärresurser, som redan används eller som våra pedagoger och elever önskar kunna använda sig av framöver. Granskningen görs för att vi ska uppfylla de krav som dataskyddsförordningen (GDPR) ställer på oss. Vi har olika lagar och regler att förhålla oss till och vi tittar på:

• hur personuppgifter behandlas
• vilken typ av personuppgifter som behandlas
• var i världen personuppgifterna behandlas
• om det finns möjlighet att teckna ett personuppgiftsbiträdesavtal med leverantören

Sedan sommaren 2020 behöver vi även lägga extra fokus på om det sker en överföring av personuppgifter till land utanför EU/EES efter EU-domen Schrems II, som fastställer att överföring av personuppgifter till USA är olaglig.

Bilder:

Malmö stad/Sanna Dolck

Skolverket

Skolverket