”Ingen sa sanningen”
Corona: Vad tar vi med oss från vårterminen 2020?
På avstånd har jag, som en av de vetenskapliga utvecklingsledarna på Pi, följt vårens utmaningar på skolorna i Malmö stad. Jag har också tagit del av konferenser, rapporter och blogginlägg som producerats i Sverige och internationellt kring skolans utmaningar då Covid-19 inneburit en ny vardag för många. Beroende på skolform och vilken förskola eller skola det handlade om så har utmaningarna sett olika ut.
Forskning med fokus på distans/nätbaserad undervisning har nästan uteslutande genomförts studier på inom högre utbildning. För att om möjligt hänvisa till relevant forskning har breda tolkningar fått göras. Suget har varit stort, vilket har inneburit att det under våren presenterats delrapporter och preliminära resultat av pågående forskning. Framöver kommer studier att publiceras som bygger på data från vårterminen 2020. Parallellt med att forskare har samlat in data har enkäter genomförts på en del skolor i exempelvis Malmö stad. Tanken är att dessa ska kunna ge input till skolornas och huvudmännens arbete framöver. Den rena forskningen och omsättningen av den i det praktiska arbetet i skolan får därmed vänta.
Gymnasiet och vuxenutbildningen fick under nästan tre månader bedriva nätbaserad undervisning, medan grundskolan i många fall förberedde sig för en eventuell övergång (som aldrig kom). Förutom utmaningar och hinder som elever, lärare, skolledare och huvudmän har haft under våren så har det i olika sammanhang framkommit nya perspektiv som kan komma att påverka undervisningen framöver.
Teknikens möjligheter
Många lärare har uttryckt att tekniken oftast har fungerat och att utmaningen främst legat i att utforma undervisningen. Sedan tidigare vet vi att införandet av digitala verktyg i undervisningen inte är ett teknikprojekt utan ett skolutvecklingsprojekt där andra delar behöver vara i fokus (Att förändra skolan med teknik: Bortom “en dator per elev”). Samtidigt så finns det undersökningar som visar på att lärare fortfarande får ägna allt för mycket tid till teknik som inte fungerar vilket stör fokus och tar tid från undervisningen.
Träning ger färdighet
Lärare har uppvisat ett ökat intresse och förståelse för användning av digitala verktyg. IKT-pedagoger har uttryckt att när verktygen används i skarpt läge så ökar lärarnas medvetna användning och därmed tankar om möjligheter och hinder.
Förutom att lära sig att använda och förstå olika teknologier behöver även tekniken bli en del av den didaktiska kunskapen. Kunskap om hur teknik, ämnesinnehåll, elever och undervisningssituation samspelar är en förutsättning för att god undervisning ska genomföras (Digital kompetens för lärare, Sofkova Hashemi 2019). Dessutom ökar kompetensen när man använder verktygen i praktiken. Därmed är inte sagt att potentialen används fullt ut bara för att en lärare får möjlighet att använda nya digitala verktyg även om möjligheten ökar (Digitala verktyg i en naturvetenskaplig undervisningspraktik, Ollinen 2019). Kollegialt lärande är en viktig del för att lärare ska utveckla användningen.
Fortbildning – kompetenshöjning
Det finns rektorer som uppmärksammat att deras lärare kontinuerligt behöver fortbildning kring användning av digitala verktyg på ett annat sätt än vad som tidigare genomförts. Undersökningar från Skolverket har sedan tidigare visat på detta. En del av lärarnas kompetenshöjning har under våren skett när lärare samarbetat och stöttat varandra. På vissa skolor har det utvecklats till ett kollegialt lärande vilket innebär ett strukturerat, fokuserat och långsiktigt samarbete mellan lärare, för att utveckla färdigheter och kunskaper om undervisning som leder till reella skillnader för elevers lärande. Definitionen på kollegialt lärande är här hämtat från boken “Att integrera digitalisering och kollegialt lärande”. I ett tidigare blogginlägg på Pedagog Malmö skrev en av författarna, Marie Sjöblom, om tankarna bakom boken.
Förändrade arbetssätt
Lärarna har under våren varit tvungna att hitta nya sätt att arbeta på. En del av dessa kan ha framgångsrika inslag. Skolinspektionen uppger i en rapport från juni -20 att skolor bör fortsätta att utveckla den ordinarie undervisningen med hjälp av erfarenheter från vårens arbete. Ett exempel är att lärare spelar in genomgångar som eleverna kan titta på i efterhand. Detta är inget nytt, men betydligt fler lärare än tidigare har under våren provat detta sätt att arbeta på. I och med att flera läromedelsproducenter öppnat upp och låtit skolorna använda digitalt material utan kostnad så har flera lärare och elever haft möjlighet att testa och få erfarenheter av resurser som de annars inte har haft tillgång till. Det finns elever som varit frånvarande under lång tid som deltagit i ökad omfattning i undervisningen när de kunnat följa den hemifrån via nätet, vilket också är något att fundera över inför framtiden.
Nya sätt att kommunicera på mellan lärare och elever, har i vissa fall inneburit nya typer av kontakter och därmed har exempelvis elever som tidigare inte varit så delaktiga verbalt nu fått nya möjligheter. Samtidigt har många lärare och elever beskrivit behovet av den social kontakten, samspelet och kommunikationen som bara kan ske vid de fysiska träffarna för att alla ska må bra och ett gott lärande ska ske.
Vad händer nu?
Rekommendationen att bedriva distansundervisning på gymnasiet, kommunal vuxenutbildning samt högre utbildning togs bort från och med 15 juni, men det innebär inte att allt blir som vanligt under det kommande läsåret. Skolahemma.se presenterade i slutet av juni ett gediget stödmaterial kring scenarioplanering från nationell nivå till skolnivå. Utifrån tre scenarier så får man via materialet stöd i planeringsarbetet på olika nivåer. Scenario A – En öppen skola – men med beredskap, kan alla ha nytta av att på olika sätt gå igenom. Där tittar man på erfarenheter från vårterminen -20 och blickar samtidigt framåt vad som bör göras inför framtiden.
Forskningsöversikt om lärar- och elevcentrerad undervisning
Mitt i sommaren kom Skolforskningsinstitutets forskningsöversikt “Lärarcentrerad och elevcentrerad undervisning i samspel”. När lärare och skolor funderar över vad de ska ta med sig från vårens erfarenheter så ta även hänsyn till vad forskning säger kring lärar- och elevcentrerad undervisning. Utgångspunkten i rapporten är att undervisning inte enbart är lärar- eller elevcentrerad utan en kombination. En hög grad av elevcentrerat ledarskap och individanpassning i kombination med att tempot har hög lärarcentrering ger enligt rapporten en hög effekt på utvecklingen av elevers ämneskunskaper. Med det menas att läraren styr eleverna genom kursinnehåll och upplägg, men läraren vägleder eleverna systematiskt som en samarbetspartner och tar därmed hänsyn till elevernas individuella intressen och förkunskaper. Ta gärna del av forskningsöversikten där internationell forskning sammanställts och kommenterats med ett svenskt perspektiv
Avslutningsvis
Under våren har förutom exempelvis en stor mängd inlägg på sociala medier, blogginlägg och till viss del rapporter, även konferenser anordnats för att stötta framför allt lärare och huvudmän. Skolahemma.se anordnade konferensen “Vad tar vi med oss framåt”. I slutet av maj anordnades en global konferens av lärare, med lärare och för lärare med ca 10 000 deltagare från alla kontinenter. Konferensens namn var “The new normal” T4. Det fanns 4 perspektiv på konferensen (därav T4):
Teacher well-being
Teacher leadership
Teacher technology
Teacher collaboration
Uppenbart för många som lyssnade var de olika förutsättningarna som finns i olika länder men även likheter. Välmående, ledarskap, teknik och samarbete lyftes som centrala delar, vilket säkerligen många i de svenska skolorna känner igen som viktigt att ta med sig från våren 2020.