Elevcentrerat ledarskap

Ännu en organisationspsykolog vågar sig ut i bloggosfären. Jag tänkte inleda med att presentera internationell forskning av ett par kollegor från Nya Zeeland, Helen Timperley och Viviane Robinson. Timperley och Robinson har gjort en metaanalys av kvantitativa studier, som länkar ledarskap med elevernas prestationer. Går det att identifiera faktorer eller förmågor i ledarskapet som ger verkan ända in i klassrummet?  För skolledare i grundskolan i Malmö kommer en kort översikt av denna duos analys och slutsatser att presenteras nästa strategidag, och min förhoppning är att vi fortsätter samtalet i möten och workshops framöver.

Vad har de då kommit fram till? I korthet identifieras tre förmågor och fem dimensioner i ledarskapet, som har en påverkan på eleverna. Dimensionerna har olika grad av effekt, d.v.s. skiftar i hur stark påverkan de har för elevernas måluppfyllelse, och den dimension som har störst inverkan är när skolledare leder pedagogers lärande och utveckling.

Det betyder att det inte räcker att en skolledare beställer kompetensutveckling åt sina pedagoger, utan det krävs ett led till: att vara aktivt involverad hela vägen. Robinson beskriver att en komponent i detta är att skolledaren säkerställer att det professionella lärande som sker på den egna skolan har ett evidensbaserat innehåll kopplat till elevernas behov. Det innebär i sin tur att det är avgörande att det finns en tydlig bild av vad elevernas lärbehov är.
Timperley var väldigt uttrycklig i ett samtal vi hade vid hennes förra besök i Malmö, att vi behöver lägga tid på datainsamling och analys innan vi drar igång med skolutvecklingsprojekt eller satsningar på kompetensutveckling. Hon menar att vi behöver ägna 3-4 månader åt att samla in data från elever och pedagoger så att vi har en tydlig bild av vilka elevcentrerade utmaningar vi står inför. Först då kan vi bedöma vilka insatser som bäst matchar dessa utmaningar.

Utöver att ha en grundlig förståelse av elevernas lärbehov, vad är det som gör dimensionen om att leda pedagogers lärande och utveckling så verksam? En förklaring från Robinson är att ökad ledarskapsexpertis ger ökat inflytande. När en skolledare är insatt i t.ex. språkutvecklande arbetssätt, kan han/hon vara mer aktivt involverad även i det informella lärandet: koppla till dessa arbetssätt i möten, följa upp pedagogers förståelse och görande i samtal och observationer, fokusera på sambanden mellan det som lärs ut och vad eleverna har lärt sig. En annan förklaring är att skolledaren får en ökad förståelse för de villkor som krävs för att uppnå förbättringsmål. Vad är rimligt, vilken takt är realistisk, vilka krav kan jag ställa på mina medarbetare? Och vilka förutsättningar behöver pedagogerna för att kunna genomföra de förändringar vi arbetar med?

Så kommer vi då till förmågorna. Vilka förmågor kan en skolledare behöva utveckla och vidareutveckla för att elevernas måluppfyllelse ska öka, enligt Timperley och Robinson? Den första förmågan omfattar att integrera pedagogisk kunskap i praktiken, att vara kunnig i hur man anpassar administrativa förfaranden och processer efter lärandemålen. Den andra förmågan är komplex problemlösning.

För en skolledare innebär det bland annat att en öppet redovisar egna åsikter utan att utestänga eller begränsa andra synpunkter, och öppet och aktivt hanterar mötesprocessen, t.ex. sammanfattar och integrerar personalens åsikter. Den tredje förmågan kallar Robinson för att bygga relationell tillit. Det görs bl.a. genom kompetens i rollen, inklusive en förmåga att hantera bristande kompetens bland medarbetare, att visa omsorg om andra, och sätta barnens intressen främst.

Hur tar vi oss an dessa dimensioner och förmågor? Genom samverkan på alla nivåer tänker jag: i det förvaltningsövergripande strategiarbetet, i att vi samordnar stödet från huvudmannanivå och i möjligaste mån frigör tid för det pedagogiska ledarskapet, i att skapa utrymme för kollegialt lärande mellan skolledare, i att erbjuda riktat stöd till de skolledare som önskar utifrån de behov som finns på den egna skolan.
På återseende!