Fokus på arbetsmiljö för modersmålslärare på Mellersta Förstadsskolan

Shaz Sköld och Ulrika Wirgin på Mellersta Förstadsskolan.
Modersmålslärare har ofta undervisning sent på eftermiddagen när annan personal gått hem för dagen. På Mellersta Förstadsskolan valde man på årets uppstartsmöte att gå igenom vilka risker som kan uppstå och vilka rutiner som finns om något oönskat händer på skolan.

Mellersta Förstadsskolan är en högstadieskola med 450 elever. Varje år arrangerar skolan ett uppstartsmöte för modersmålslärare som har undervisning i ämnet modersmål och studiehandledning på skolan. Biträdande rektor Ulrika Wirgin är ansvarig för samordningen av studiehandledningen på skolan och håller i uppstartsmötena.

Hon ser till att lägga mötet så att det inte krockar med andra skolors uppstartsmöten i augusti.
I år hade 60 grundskolor i Malmö stad uppstarsmöten för modersmålslärare.
En central del av innehållet i mötet för Mellersta Förstadsskolan är studiehandledning där skolan har en tydlig struktur. Men i år fick även arbetsmiljön ta plats med fokus på risker och rutiner.

Minska risken för obehöriga

Alla lärare på skolan har taggar för att komma in och ut i skolans lokaler. Det har eleverna också, men de avprogrammeras efter de haft sin sista lektion. På så sätt minskas risken för att obehöriga kommer in i skolan.
– Det är modersmålslärarnas ansvar att öppna dörren för elever som ska lektioner och se till att inga utomstående kommer in i lokalerna, säger Ulrika Wirgin.

Mellersta Förstadsskolans administrativa chef Shaz Sköld gick igenom skolans handlingsplan för kris och stöd, kortfattad plan om hot och våld samt brandutrymningsplanen.
Modersmålslärare ska följa samma rutiner som alla andra lärare på Mellersta Förstadsskolan.
– Om någon lärare inte var på plats har de nåtts av informationen ändå. Alla lärare har fått våra handlingsplaner med mera på mejl. Sen behöver de läsa det också, säger Shaz Sköld.

Språkcentralens förstelärare Annemarie Slente var en av många lärare som deltog på uppstartsmötet.
– Jag tycker att det är väldigt bra att skolan tänker på oss som har undervisning efter den ordinarie skoltiden. Nu vet vi att vi ska följa exakt samma rutiner som gäller under skoldagen, säger hon.

Vetskap ger trygghet

Det känns tryggare för Annemarie när hon nu vet hur hon ska agera och kontakta beroende på vad det är som händer.
– Om man inte vet hur man ska göra i en speciell situation kan det skapa förvirring. Jag hade kanske skickat hem mina elever om jag om det skett en rökutveckling. Nu vet jag att jag ska samla mina elever och gå till en bestämd plats på skolgården och vänta där, säger hon.

De lärare som deltog på mötet fick också möjlighet att ställa frågor om risker och rutiner.
– Vi fick en del frågor om rutiner för pågående dödligt våld (PDV) och där följer vi polisens rekommendationer och pratar om hur man ska agera. Det finns i krisplanen, säger han.
– Annars var inte så många frågor. Men nu vet lärarna att de kan höra av sig till mig om det är något de undrar över, säger Shaz Sköld.

På Mellersta Förstadsskolan går det många elever som har ett annat modersmål än svenska. Studiehandledning ges på 16 olika språk och läggs på elevernas SO- eller NO-lektioner. Studiehandledningen äger alltid rum i klassrummet.
– Vi är en högstadieskola och det är många ord och begrepp som nyanlända elever behöver hjälp med i NO och SO. Det är de ämnena vi bedömer att elevernas har störst behov av stöd i, säger Ulrika Wirgin.

Behov av studiehandledning

Inför det nya läsåret i augusti går Ulrika Wirgin runt bland arbetslagen för att ta reda på vilka elever som fortfarande är i behov av studiehandledning.
– Det är lärarna som har bäst kunskap om vad eleverna behöver, säger Ulrika Wirgin.
Nyanlända elever som börjar på skolan läggs också till på hennes schema över vilka elever som ska ha studiehandledning i vilket språk de ska ha det, vem som ansvarig ämneslärare och modersmålslärare.
Det är klart inför uppstartmötet där alla ämneslärare som har elever med studiehandledning är med.  På mötet får modersmålslärarna och ämneslärarna tillfälle att inleda sitt samarbete om gemensamma elever.

Förutom en genomgång om att dela lektionsplaneringar i Google Classroom, användning av planeringsmallen för studiehandledning och Gleerups digitala läromedel fick lärarna tips och råd om hur man kan lägga upp studiehandledning, bland annat genom att ta hjälp av bildstöd.
–  Det är bra att få konkreta tips om hur vi kan hjälpa och stötta våra elever, säger Annemarie Slente.
Uppstartsmötet är startskottet för studiehandledningen på skolan. Lika viktigt är det sedan att ser hur det går för eleverna, göra anpassningar och följa upp elevernas utveckling.
– Det är viktigt för oss att eleverna får en hög undervisningskvalitet, säger Ulrika Wirgin.

Uppstartsmötet fyller också en annan funktion.

– Vi vill att modersmålslärarna ska känna sig välkomna och uppleva att de är en del av skolans verksamhet. Vi jobbat mot samma mål och det är våra gemensamma elever.
– Det är fantastiskt att ha elever som har med sig flera språk. Det är inte alltid de känner så när de ska studiehandledning. Vi får gemensamt försöka motivera eleverna så att de ser vilka tillgångar de har, säger Ulrika Wirgin.