Framgångsfaktorer i förskoleklassens kartläggningsarbete

De sammanfattar inte bara det som inte fungerar utan också vilka framgångsfaktorerna är för de skolor som uppfyller alla delar av garantin. Hur många av framgångsfaktorerna stämmer in på er skola? 

I bakgrunden till varför garantin för tidiga stödinsatser infördes skriver skolinspektionen att forskning visar att stöd till elever är mer effektivt om det ges under de första skolåren. Tidiga stödinsatser kan bidra till att minska andelen elever som inte når kunskapskraven och därmed inte är behöriga till gymnasieskolans nationella program. Tidigt stöd kan också öka möjligheten att bryta betydelsen av föräldrarnas utbildningsnivå kopplat till elevernas resultat. Det finns dock studier som visar att det är vanligt att ”vänta och se” i de lägre årskurserna, vilket innebär att skolan väntar med att sätta in specialpedagogiska resurser till de senare årskurserna.

Arbetar du med förskoleklass på ett eller annat sätt så har du kanske läst rapporten jag nämnde i inledningen. Där slutsatsen av granskningen är att garantin för tidiga stödinsatser i förskoleklass ännu inte uppfylls. Vill du läsa hela rapporten så hittar du den här. För några veckor sedan släpptes även en film där en sammanfattning av rapporten presenteras.

Granskningen utgår ifrån tre frågeställningar. Till varje frågeställning finns grundkriterier och kriterier för ett väl fungerande arbetet. Vid varje frågeställning kan ni också se vilket resultat skolinspektionen kom fram till: 

1. Med vilken kvalitet genomförs kartläggningsmaterialets aktiviteter i förskoleklassen? 

Grundkriterier:

• Kartläggningsmaterialet ska göras under höstterminen.

Kriterier för ett väl fungerande arbete: 

• Integration i den ordinarie undervisningen
• Anpassning till elevgruppen
• Användbar dokumentation

Resultat: De flesta skolor uppfyller grundkraven och ca två tredjedelar har ett väl fungerande arbete.

2. Med vilken kvalitet uppmärksammas och bedöms elevernas behov av stöd? 

Grundkriterier:

• Särskild bedömning ska genomföras i samråd mellan lärare och personal med specialpedagogisk kompetens av alla elever som visar indikation.

Kriterier för ett väl fungerande arbete: 

• Indikationer uppmärksammas och dokumenteras
• Särskilda bedömningen genomförs med koppling till materialen
• Den specialpedagogiska kompetensen används för alla elever

Resultat: Hälften av skolorna uppfyller grundkraven, hälften har ett välfungerande arbete.

3. Med vilken kvalitet utvecklas och anpassas undervisningen utifrån kartläggningen?

Grundkriterier:

• Stödinsatser planeras i samråd mellan lärare och personal med specialpedagogisk kompetens.

Kriterier för ett väl fungerande arbete: 

• Resultatet av kartläggningen används för att utveckla undervisningen
• Stöd sätts in utifrån resultat av kartläggningen. 

Resultat: Hälften av skolorna uppfyller grundkraven men endast en tredjedel har ett välfungerande arbete.

Vad är då framgångsfaktorerna för ett väl fungerande arbete?

Samtliga skolor som har ett väl fungerande arbete i alla tre delar har följande punkter gemensamt : 

• Tydlig organisation: Lärare och specialpedagog vet vem som gör vad. 
• Samråd kring särskild bedömning.
• Dokumentation används för att planera undervisning.
• Anpassning av undervisning utifrån kartläggning.
• Stöd fokuserar på att utveckla språk och matematik.
• Utveckling av undervisning på gruppnivå. 

Hur ser det ut på på den skolan där du arbetar? Finns dessa framgångsfaktorer även hos er? Uppfyller ni alla grundkriterier och kriterierna för ett väl fungerande arbete? Om inte, vilka saknar ni och hur kan ni göra för att få med även dem?