Hermodsdalsskolans digitala resa

I somras gick niorna ut med högre måluppfyllelse än någonsin och nu ligger skolan även i framkant vad gäller digitalisering. Deras digitala utveckling menar rektorn har varit en bidragande faktor till elevernas höjda måluppfyllelse. Nedan kan du läsa IT-pedagogen Emma Prenés och rektor Ulrika Bokelunds berättelse om hur de har arbetat med digitaliseringen på skolan.

Vad tror du/ni är era framgångsfaktorer som har gjort att ni ha kommit så långt med er digitalisering? 

TID! Vi har avsatt mycket tid till digitalisering. Vi har en IT-pedagog på heltid som ägnar sig åt digitaliseringen och en IT-assistent som tar hand om felanmälningar och trasiga datorer så IT-pedagogen faktiskt kan ägna sig åt det pedagogiska. IT-pedagog tillsammans med bibliotekarien har möte varje vecka med rektorn för att diskutera läget och planera för framtiden.

Vi har haft teachmeet senaste åren och digitala verkstäder där kollegor fått dela med sig vad de har gjort för att inspirera andra. Det känns viktigt att vi delar med oss vad vi har och för att få känslan att kan den personen, kan jag!

Det märktes tydligt när vi förberedde oss ifall det skulle bli distansundervisning hur långt vi kommit. Alla hade redan classroom och ingen fick panik över tanken. Vi hade genomgång hur Google Meet skulle kunna användas och som folk delade med sig! Både av material, diskuterade hur man skulle kunna göra, hjälpte de som behövde strukturera upp sina classroom mer och så vidare. Fantastiskt!

Hur har självskattningen hjälpt er för att komma framåt? Hur har ni använt er av den?

När vi har gjort självskattningen har IT-gruppen (som består av en från varje arbetslag, rektor, bibliotekarie och IT-pedagog) möte och analyserar resultaten. Där ser vi vilka delar vi skattat oss lågt på och utifrån det planerat kommande läsårs aktiviteter inom digitalisering. När IT-gruppen har setts så uppdaterar jag (IT-pedagogen) digitaliseringsplanen där vi utvärderar vad som gjorts under året och lägger till planen för nästa.  Till exempel skattade vi oss lågt på punkterna som rörde assisterande teknik förra året. Då planerade vi in flera eftermiddagar med digitala verkstäder där specialpedagog och speciallärare var inblandade och specialpedagogen var även runt i arbetslagen och arbetade med assisterande teknik. 

Vilka utmaningar har ni stött på?

Mycket tid inom digitaliseringen ägnas till själva tekniken, om den funkar eller inte, när det är vad man kan göra med den som är det spännande. En del lärare (har inget med ålder att göra) kan vara lite rädda för tekniken för att de är osäkra på hur de använder den. En utmaning är också att verkligen få digitala verktyg att bli naturligt i undervisningen, inte något man tar till när man inte vet vad man ska göra eller att det blir en isolerad grej. Eller att det bara blir en skrivmaskin, att nyttan verkligen nyttjas. Att ipads inte bara används för det finns bra appar på dem utan att det finns en syfte och en helhet i användandet. Att hitta tid till att dela med sig och utforska nya verktyg och ha tid att planera in den i sin undervisning är det som ofta är svårt att få till. Rektorn upplever att det fanns ett motstånd till förändring och detta innebar att det behövdes mycket tid för att komma dit där vi är idag. 

Hur har ni arbetat er igenom dessa utmaningar?

Tjat? För något år sedan satsade vi på att all personal skulle göra ADK, ett material för allmän digital kunskap för att alla skulle ha en stabil grund i googles verktyg och vad man kan ha en dator till. En del hade förstås redan koll på detta men det gav även tillfälle för dem att reflektera, diskutera med kollegor och testa på nya verktyg. Det ökade också det digitala självförtroendet hos de som var osäkra och att många av de som varit lite anti faktiskt vågar fråga om hjälp och använda saker i klassrummet. 

Ledningen har avsatt mycket tid att ägna till digitalisering, det är inget lärarna ska göra på sin fritid, och det behövs att ledningen pushar och ställer lite krav att digitaliseringen är inget man inte kan göra. 

Vad blir ert nästa steg?

Den punkt vi har kvar på självskattningen för att kunna bli certifierade är att ha 30% Google certifierade. Vi har en bra grund så alla lärare använder Googles verktyg dagligen så nu ska vi köra en hel del GCP. Jag (IT-pedagogen) hade även velat utveckla fler projekt där man kan samverka med andra instanser, vi ska ha ett lag i FLL igen hoppas jag, fortsätta med vårt programmeringsprojekt med IT-företag och vara med i något e-twinning projekt. 

Vilka råd/tips skulle du som rektor vilja ge dina kollegor på andra skolor?

Använd självskattningen! Gör en analys av den tillsammans med din IT-grupp och identifiera där vad ni behöver fokusera på under kommande läsår. Väv in detta med din åtagandeplan så att inte digitaliseringen blir som något vid sidan av. Ha ett tydligt mål med vart verksamheten ska och följ upp det regelbundet med samtlig personal. 

Vilka råd/tips skulle du som IT-pedagog vilja ge dina kollegor på andra skolor?

Tålamod! En del är osäkra med teknik och det är viktigt att låta dem ta sin tid och att de ska få försöka själva. Hjälp till självhjälp är en bra utgångspunkt att ha, vi vill att folk ska kunna veta hur de tar reda på saker på egen hand om de behöver och våga fråga om hjälp. 

Ta hjälp av alla, en del inser inte att de göra massor av digitalt redan. Viktigt att få fram bra exempel som kan inspirera andra. Se till att ha stöd från ledningen, både för att du ska ha backning när folk gnäller över nästa digitala nyhet och för att det behövs avsättas tid. Kom ihåg att du är anställd som pedagog och de pedagogiska uppgifterna är dina främsta! Visst ingår en del teknik, men det ska inte ta större delen av din tid.

Ser du som rektor en koppling mellan er digitala resa och era niors fina resultat förra läsåret?

Jag ser en stor koppling till resultaten. Det är en trygghet för eleverna att allt finns digitalt. De kan ta del av undervisningen såväl i skolan som hemma och lärarna har så hög kompetens att detta är en naturlig del i den vanliga undervisningen. Med tanke på vårens ansträngda läge kopplat till pandemin kunde vi genomföra undervisning även i de fall då läraren inte kunde vara fysiskt i klassrummet. Det var också en stor trygghet för eleverna att allt fanns digitalt och de behövde inte känna sig stressade över att missa något.