Höga förväntningar på alla elever avgörande för att vända resultaten i utsatta skolor

På temat skolledarskap i mångkulturell miljö berättade han om sina erfarenheter på konferensen ” Nyanlända elever – höga förväntningar” på Kockums Fritid i Malmö.

Han menar att skolledarskapet är oerhört viktigt för att vända utvecklingen i skolor med låga resultat. En rektor bör alltid börja med att se hur klimatet i klassrummen är.
– Skolans bultade hjärta är klassrummet. Det går inte att vända utvecklingen om det mest grundläggande inte fungerar. Eleverna är de som kan uttrycka hur kvaliteten på undervisningen är, säger Hamid Zafar.
Han var en av flera namnkunniga experter som föreläste och höll i samtalsforum på konferensen som hölls den 3 december och arrangerades av Vägledning & stöd, som ingår i grundskoleförvaltningen.
Över 200 personer kom för att lyssna och diskutera om möjligheter för att skapa en bättre och likvärdig skola för alla elever.
Kroksbäcksskolans rektor, Per Arvid Andersson, lät hela sin utvecklingspersonal i skolans språkverkstad, där nyanlända elever får hjälp med att utveckla sin svenska med stöd av sitt modersmål, delta på konferensen.
– Jag är också med, dels för att jag vill följa med och få input, och dels för att visa min personal att det här är viktigt, säger han.

Många elever med invandrarbakgrund

Hamid Zafar har stor erfarenhet av skolledarskap i mångkulturell miljö. På Sjumilaskolan har nästan 100 procent av eleverna invandrarbakgrund. När han kom dit var det bara 33 procent av eleverna som gick ut nian med godkända betyg i alla ämnen.
– Så ser det ut i flera segregerade områden i Sverige. Även om resultaten nu blivit bättre i den senaste Pisa-undersökningen så har vi mycket att jobba med när det gäller likvärdigheten i skolan, säger Hamid Zafar.

På Sjumilaskolan var situationen kaotisk. Eleverna slogs och lärarna var rädda. När skolinspektionen besökte skolan kastades en boll in i klassrummet. Under lektionen öppnades dörren av elever som gick in och ut ur klassrummet 26 gånger. Är det detta vi kallar svängrumspedagogik,undrade inspektören. Det var till och med tal om att stänga skolan. Men sedan hände det något, med hjälp av tydligt ledarskap och en lång rad insatser.

Sakta men säkert vände resultaten och 71 procent av eleverna är idag behöriga till gymnasiet. Skolan blev en trygg plats att vistas i. Vad var det som Hamid Zafar gjorde för att vända utvecklingen? Han började att först se över undervisningen. Han såg till att få fler behöriga lärare och gjorde en kartläggning om vad eleverna kunde. Inte så mycket visade det sig. Många elever kunde inte läsa och skriva. Var åttonde vecka gjorde sedan en ny kartläggning om vad eleverna lärt sig, hur många ord de kunde läsa på en viss tid med mera. Stödundervisning sattes in för elever som halkat efter.
– Digitalisering, läslyft, kompetensutveckling med mera lades på is. Det är ju inte så att man kan hålla på med utveckling om inte det grundläggande fungerar. Det gällde att skapa en tydlig struktur för skolans arbete, säger Hamid Zafar.

Ställ höga förväntningar på eleverna

Han gjorde upp en handlingsplan där stökiga elever kallades till rektor med sina föräldrar, räkningen för skadegörelse skickades hem. Centralt för Hamid Zafar är att man måste ställa krav på eleverna och deras föräldrar.
– Föräldrar måste få veta vad deras barn gör i skolan och hur det går för dem. Man måste också våga ställa frågor, även om det man tycker är känsligt, säger han.
Han menar att det finns en ängslighet i Sverige och att man ofta har lägre förväntningar på elever som inte är födda i Sverige.
– Det finns en missriktad välvilja och man hittar ursäkter i elevernas bakgrund. Vi måste ha höga förväntningar på alla människor. Om eleverna vet vilka regler som gäller och vad som krävs av dem skapar det trygghet på skolan, säger han.

Hamid Zafar har relativt nyligen lämnat rektorsjobbet på Sjumilaskolan. Nu arbetar han i Mullsjö kommun som barn och utbildningschef. Där finns också utmaningar i skolan, de ser bara annorlunda ut. I Mullsjö finns det problem med hemmasittare och psykisk ohälsa.

– Hemmasittare existerande inte på Sjumilaskolan. Det är en ny erfarenhet. Synen på hur viktigt skolan är skiljer sig så också åt. På Biskopsgården var det helt avgörande för en förälder att barnet lyckades i skolan för att bli integrerad i samhället.

– I Mullsjö kommun får de flesta jobb, arbetslösheten är bara 3 procent. Skolan är viktig här också men inte på samma sätt. Var man än befinner sig finns det utmaningar, säger Hamid Zafar.

Om Hamid Zafar

Hamid Zafar utsågs 2018 till Årets svensk av tidningen Fokus. Han fick utmärkelsen för sitt arbete som rektor på Sjumilaskolan. Han kom som barn från Afghanistan tillsammans med sina föräldrar till Göteborg. Han är utbildad lärare och har arbetat som gymnasielärare i historia och religion. Han har också varit utredare och handläggare på Skolinspektionen. Därefter blev han rektor först i Gårdsten i Göteborg och därefter på Sjumilaskolan. Från januari 2019 är han barn- och utbildningschef i Mullsjö kommun.