Läsglädje i ett prisat Växjö

Illustration: Kristian Ingers
Det är tidig novembermorgon och 30 förväntansfulla skåningar kliver på tåget. Skolbibliotek Syd, en intresseförening med inriktning på skolbiblioteksfrågor, arrangerar denna dag en studieresa till Växjö.

Det kanske ser ut som om vi snabbt hakat på en vinnare, men nej, så är det faktiskt inte. Vi här i Skåne har länge haft ögon på Växjö. Det började med Skolbibliotek i världsklass, DIK:s utmärkelse. Fem skolor i kommunen utnämndes i våras och det är skam till sägandes fler än i Malmö. Men det stannade inte vid det. Vid Bok och Bibliotek i september utsågs Växjö kommun till Årets bibliotek. Kommunen fick priset bland annat för det övergripande arbetet med skolbiblioteken. Sent på höstkanten utnämndes så Centrumskolan till Årets skolbibliotek.

Priserna har alltså haglat över Växjö, men här i Malmö blev vi inte alls särskilt förvånade. Växjös båda skolbibliotekssamordnare, Rebecca Borg och Eric Haraldsson, har dykt upp lite här och var i skolbibliotekssammanhang och under senvåren gjorde redaktionen för Pedagog Malmö en reportageresa till Växjö. Den resulterade i fyra filmer där Eric och Rebecca berättar om skolbiblioteksverksamheten.

Det var då vi förstod att  i Växjö finns det potential. Och att här har vi lärdom att hämta. Därför styrde vi kosan till Växjö. Första anhalten på resan är huvudbiblioteket. Vi möts av Clara Gustavsson och Paula Högström som ska visa oss runt och berätta om barnverksamheten. Clara är konstvetare och guidar oss runt i de vackra lokalerna.

Det nuvarande biblioteket är byggt på 1960-talet, men biblioteket har faktiskt anor från 1600-talet. Det allra första biblioteket var inrymt i domkyrkans torn och kallades Växjö stifts- och gymnasiebibliotek. Snacka om att Växjö var tidiga med skolbibliotek! Ett drygt halvsekel senare tillbringade Carl von Linné sin skoltid i staden och bland bibliotekets rariteter finns Linnés anteckningsbok.

Läsglädje

På barnavdelningen slår i vi oss ner i Stjärnrummet, ett mysigt, mörkt krypin som gjort för sagostunder.

Paula Högström är barnbibliotekarie här och anställd på en tämligen nyinrättad tjänst. Tanken med den nya tjänsten var att arbeta målinriktat för att öka läsintresset och läslusten hos barn även utanför skolan. Att Paula är ett förträffligt val i det avseendet inser vi snart nog. Hon började nämligen sin bibliotekariebana som skolbibliotekarie på Gustavslundskolan i Växjö, en F-6-skola.  Från sin tid här har hon med sig både erfarenhet och massor av idéer till hur man kan få barn att gilla läsning.

När Paula började på skolan hade man tröttnat på att arbeta med läsebok och efterlyste nya arbetssätt. Tillsammans med lärarna i klass 1-3 utarbetade Paula en koncept som fick namnet Läsglädje.

Eleverna får under femveckorsperioder bekanta sig med skönlitteratur i olika genrer, genom att läsa och boksamtala om dessa.  Varje period startar med att Paula håller en introduktion för eleverna i biblioteket. Det är också Paula som väljer ut böcker till en låda som innehåller fem olika titlar på lika många läsnivåer, från lätt till utmanande. Eleverna läser, för loggbok och samtalar om böckerna i grupper ledda av en pedagog. Avslutningsvis samlar Paula eleverna i biblioteket igen för att knyta ihop, varefter de är redo för en ny genre.

Målet är inte bara att bringa eleverna läsglädje, utan att även får dem att reflektera kring och förstå det de läst. Samt inte minst att ge dem en gemensam läsupplevelse.  Under arbetets gång får eleverna både läsa, lyssna, skriva och tala, samt träna förmågor som att analysera och se mönster.

Lärarna på skolan är mycket nöjda och efter tre år med Läsglädje har alla lagt läseboken på hyllan och använder bara skönlitteratur.

Även om det mestadels är pedagogerna som genomför boksamtalen är det skolbibliotekarien som planerar, strukturerar och håller ihop alltihop och inte minst tjänar som inspiration.

Prickiga Paula

En annan idé som Paula initierat, är att plocka något ur en bok som läses och göra det konkret, för att fördjupa läsupplevelsen. Sålunda plockades nål och tråd fram under läsningen av Neil Gaimans Coraline. Den som läst boken vet att ett lite kusligt inslag är människor med knappögon. Barnen fick sy knappögon på laminerade foton av sig själv, något som gjorde djupt intryck på dem och som de sent ska glömma.

Paula har även funderat kring rummet och samlingarna i skolbiblioteket. De flesta är överens om att vårt nuvarande klassifikationssystem är tämligen obegripligt för alla utom bibliotekarier och att en förenkling skulle göra det lättare för användare att hitta böcker. Inspirerad av Rum för barn på Kulturhuset i Stockholm, möblerade Paula tillsammans med kollegor om rejält bland hyllorna. Hcf och Hcg har slagits ihop och fack och skön står jämsides på ett användarvänligt sätt. Paula har tagit med sig idén till stadsbiblioteket och några av skolbiblioteken har också ordnat sina samlingar på ett liknande sätt.

Paula beskriver sig själv som en hängiven boknörd som älskar böcker och läsning. Under skolbibliotekarietiden startade hon en bokblogg, som hon när hon började på stadsbiblioteket helt enkelt inte kunde släppa. Därför har hon fortsatt att blogga i privat regi i bloggen med det söta namnet Prickiga Paula och böckerna.

Fortsättning följer…