Miniskola i genrepedagogik

alt=””
Innan vi fortsätter att rapportera kring hur det går med genrepedagogik på Kroksbäcksskolan, tänkte jag ge en "miniskola" i genrepedagogik, så att ni kan hänga med i svängarna!

Röd pall.

Genrepedagogik vilar på tre ben: Vygotskys sociokulturella perspektiv, dvs att lära genom samarbete, arbeta i den närmasta utvecklingszonen och stöttning till eleverna, Hallidays systemfunktionella grammatik, och Martin/Rotherys skolgenrer och cirkelmodell.

Här är de vanligaste genrerna i skolan. Att arbeta med genrer gör man i samtliga ämnen. Genrearbetet stöttar möjligheten att tillgodogöra sig ämnesinnehållet i alla ämnen.

alt=””

I genrepedagogik fokuserar man på genrens ”tre S”, dvs det specifika för just den utvalda genrens SYFTE, STRUKTUR och SPRÅKLIGA DRAG.

Detta åskådliggörs med fördel visuellt, med hjälp av planscher i klassrummen. Till vänster ser ni ett exempel på hur strukturen för en narrativ text (saga), kan visualiseras.

 

 

 

 

 

alt=””

Arbetet med genrerna sker enligt cirkelmodellen. I cirkelmodellen finns fyra olika faser; I första fasen bygger man upp kunskap inom ett område. I andra fasen dekonstruerar och modellerar man texter i utvald genre. Under tredje fasen skriver lärare och elever en gemensam text, för att eleverna i fjärde fasen själva ska kunna producera en text.

Vill ni veta mer om genrepedagogik? Läs ”Låt språket bära” av Britt Johansson och Anniqa Sandell-Ring, eller ”Stärk språket stärk lärandet” av Pauline Gibbons.