Nu tar vi emot nyanlända elever från Ukraina

Tänkte därmed att vi kanske ska uppdatera skoldefinitionen ”nyanlända elever”, vilket den ankommande eleven blir vid inskrivningen i det svenska skolsystemet, ofta då i sällskap med vårdnadshavare eller om den blivande eleven är ensamkommande.

Definitionen nyanländ elev innebär alltså inte endast att “du är ny här” utan inkluderar specifika rättigheter i skolgången, vilket vi i Malmö Stad faktiskt har stor erfarenhet av sedan tidigare års arbete. Här kommer en sammanfattning av arbetsgången vi satte åren runt Syrienkriget, vilket bidrog till många människors i flykt till Malmö: Eleverna skrevs då in på det som hette Mottagningsenheten Mosaik på våning ett och två på Rönnen där också alla studiehandledare och modersmålärare på 50 olika språk har sin bas än i dag.

Eleverna fick där genomgå en hälsoundersökning och snart inleddes den obligatoriska kartläggningen i två steg, litteracitet ”läsvanor på modersmålet” och numeracitet ”matematiska förmågor”, vilka förstås utförs av behöriga lärare med hjälp av tolk på elevens modersmål, eller ett annat starkt skolspråk. Kartläggningen genomförs med eleven för att hens tidigare skolgång, språk och erfarenheter ska komma upp till ytan och få ligga till grund för kommande skolgång.

I väntan på färdig kartläggningsprocess samt på en ordinarie skolplats gick alla de nyanlända eleverna på den här tiden in i några veckors startskola. Innehållet var studieteknik, en introduktion till både det svenska språket, till skolsystemet, och SO-inslag om geografi, länder, demokrati stod på schemat och förstås präglades hela undervisningen av transspråkande och flerspråkiga inslag. De undervisande lärarna jobbade också tidigt med Bygga svenska- materialet och det blev både den ifyllda Bygga svenska-matrisen och kartläggningsprofilerna som följde med eleven vidare till ordinarie skola efter några veckors trygg, varm och lärande mottagningstid.

Vi som jobbade i teamet Vägledning & stöd erbjöds att stödja den mottagande skolan och vara bryggan mellan introduktionstid och ordinarie skoltid; utifrån teori och beprövad erfarenhet bidrog vi med konkreta tips och vägledning till skolans utformande av en givande skoldag, kartläggningen och elevens egna mål var utgångspunkten. Exempelvis gav vi utifrån lagd grund handledning till det första introduktionssamtalet mellan ordinarie skolas lärare, förälder och eleven själv, och sedan deltog vi gärna i att stödja och inspirera mottagande arbetslags upprättande av den obligatoriska individuella studieplanen (ISP) som gäller för alla nyanlända elever på högstadiet. I ISP.n ska prioritering av schema och vilka ämnen eleven deltar i synliggöras och gynna elevens väg till gymnasiebehörighet, i samråd med SYV.

Vårt arbete handlade också om att stödja lärarnas samarbete och tillsammans uppdatera och inspirera kompetens i digitala verktyg, och absolut de transpråkande och språk- och kunskapsutvecklande metoderna. Dessa är bör få fäste i klassrummet för elevens nyttjande av sin ämneskunskaper, som hen redan bär med sig, samt för fortsatt progression i dem. Det fanns många för elevens skolframgång avgörande punkter att vägleda kring, om det så var förberedelseklass med dess specifika riktlinjer eller direktinkludering som väntade den nyanlända eleven på plats i sin ordinarie skola. Av stor vikt var det naturligtvis också att konkretisera arbetspunkter för att starta en effektiv studiehandledning, och ett möte mellan studiehandledare, ämneslärare, ibland sva-lärare och mentor behövs komma till stånd snarast, fokus och mål med studiehandledning skrivs  in i ISP.

Vi följde också gärna upp det inledande arbetet med Bygga Svenska- materialet, elevens deltagande i svenska som andraspråksämnet. En påminnelse om att anmäla alla nyanlända elever till modersmålsundervisningen ingick också i budskapet vi ville nå ut med till Malmös alla 75 skolor. I mottagandet av nyanlända elever är det också väsentligt att tidigt jobba för att informera och starta samverkan föräldrarna om den skolgång i Sverige som nu väntar. Flerspråkiga dialogmöten med hjälp av tolkar ”Om demokrati, för demokrati, genom demokrati” var våra ledord när vi lade agendan för de mötena.

Sedan 2019 då antalet nyanlända elever minskade något till Malmös skolor har man omprioriterat och de rutiner som hade implementerats runt nyanländas lärande och inkludering kan ha suddats ut. Här är i så fall tio korta tips för att få igång en givande skoldag för nyanlända elever som jag och Lisa Lundkvist formulerade då, och lika så skrev vi tips de skolor som startar förberedelseklasser. Fler länkar och vägledande uppslag finns på Pedagog Malmö och på den interna sidan Komin om man söker med ord som  ”nyanlända elever, mötesplatser för mottagande, organisering, undervisning av nyanlända elever, kartläggning, cirkelmodellen, studiehandledning, individuell studieplan, förberedelseklass, transspråkande och Bygga svenska”.

På Malmös Kominsida finns dessutom ett konkretiserat stödmaterial med sju framgångsfaktorer för nyanlända elevers lärande och inkludering och vi finner också stabila riktlinjer för arbetet med nyanlända elever att vila vårt arbete på. Läs i riktlinjerna om strävans mål som ”alla Malmös pedagoger ska ha grundläggande kompetens i vad som kännetecknar andraspråksinlärning, flerspråkighet och interkulturell kommunikation, samt bedömningskompetens för att kunna tillgodose elevernas språk- och kunskapsutveckling på ett relevant sätt. Alla pedagoger ska kunna ta ansvar för att nyanlända elever ges möjlighet att utveckla sina språk-, läs och skrivförmågor och att utveckla ett skolspråk på svenska med relevanta ämnesbegrepp.”

Inte dåligt va!