Relationernas betydelse för ledarskapet i klassrummet

Verktygslådan i det kollegiala lärandet “Ledarskap i skolan” på Värnhemsskolan växer. Vi startade med en starter, andra verktyget var ordningsregler/skapa magi och tredje var digital feedback. Nu fortsätter vi med fjärde verktyget som är att hålla en värderingsövning. Nästa verktyg kommer att bli lektionsplanering.

Av Anna W Gustafson

Publicerad 13 februari 2018

När vi planerade in Lorraine Monroes bok Nothing’s impossible i våra åtta träffar i kollegialt lärande under temat “Ledarskap i skolan” LÅ 2017/2018, fick vi i förstelärargruppen fria händer att lägga in tre tillfällen med “eget” innehåll, utanför Monroe. För oss var det självklart att kommunikation skulle finnas med i upplägget. Kommunikation bygger på relationer och detta praktiseras när vi t ex jobbar med “normkritik och värderingar”.

Malmö Stad har haft “normkritik och värderingar” som en obligatorisk del under läsåret på gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen. En av våra studiedagar användes till att Anna W Gustafson föreläste och all personal fick samtala kring sina normer och värderingar. Grunden lades här till det fortsatta kollegiala lärandet. Vårt arbete blev därför naturligt med detta upplägg. Så här såg det ut:

Syfte: Relationens betydelse för ledarskapet i klassrummet

Mål: Förvärva kunskap om hur relationell kompetens kan utvecklas

Verktyg: Att leda olika värderingsövningar

Inför det kollegiala lärandet “normer & värderingar” skulle kollegerna ha tittat på filmerna från UR’s serie PK-mannen samt göra en värderingsövning med sin klass. Filmerna var:

Är tjock lika med ful?

https://urskola.se/Produkter/201500-PK-mannen-syntolkat-Ar-tjock-lika-med-ful

Livet som macho

https://urskola.se/Produkter/201502-PK-mannen-syntolkat-Livet-som-macho

Detta var tankar från lärarna efter att de sett filmerna

Kan filmen användas i alla grupper?
Olika tankar kring vuxenstuderande och gymnasieelever.
Viktigt som lärare att förbereda sig och tänka på vad som är syftet, eftersom det kan komma olika starka reaktioner.
Diskussioner kring vad nakna människor, kärlek, kärleksscener etc. kan väcka för reaktioner hos elever/studerande.
Diskuterade språkvalet i olika branscher. Lyfte fram #meetoo.
När du genomför en övning är det viktigt att gemensamt komma överens om spelregler i gruppen. Alla ska komma till tals, alla lyssnar, ingen skrattar.

Auskultationer

Vi börjar våra möten i grupperna i det kollegiala lärandet med att delge varandra från våra auskultationer. Tanken är att vi ska auskultera mellan våra möten. Den här gången var fokus att genomföra en värderingsövning i sin grupp, så det var inte så många som hade auskulterat hos varandra. Överlag märker vi att våra kollegor prioriterar bort auskultationen. När vi inledde det kollegiala lärandet under höstterminen var man mer ivrig med att auskultera. Vi har diskuterat vad det är som bidrar till att auskultationerna har minskat. Vi tror att det är flera orsaker, såsom att man fortfarande inte är riktigt bekväm med att auskultera hos sin kollega och att man tror att man som kollega tittar på läraren istället för på eleverna. Tid och schema är andra pusselbitar. Det här får vi jobba mer med.

Vi börjar alltid med rundan: alla delger sin auskultation gällande värderingsövning. Vad har du tagit till dig? En lärare berättade om sin värderingsövning och framhävde att det var värdefullt med en person som auskulterade när övningen gjordes. Här kunde läraren helt koncentrera sig på att hålla i värderingsövningen och den som auskulterade kunde studera hur eleverna och gruppen upplevde övningen.

Värderingsövningar

När vi träffades efter att alla lärare hade haft sin värderingsövning så blev det många intressanta diskussioner. Här är en del av kollegornas och elevernas tankar och åsikter:

Ett flertal klasser såg UR’s film Är tjock lika med ful med PK-mannen. Eleverna diskuterade efteråt. Frågorna behövde förklaras och förtydligas för de flesta elever i de olika klasserna. I en grupp fungerande den inte så bra. Eleverna ville inte diskutera och tyckte inte det var roligt. I två andra grupper fungerade samma film jättebra – men vi frågade oss om vi är omoderna med temat, om idealen har förändrats, normerna kanske har förändrats? Vissa elever menade att de visst tyckte att det var manligt att visa känslor och gråta och att det kunde vara vackert att vara kurvig/tjock. Idealet har förändrats, plastikkirurgi är t ex socialt accepterat. Man kanske skulle jobba parallellt med självkänsla och normer och ideal. Man kan även visa filmer som utvecklar eleverna, t ex mental träning,

Någon av tjejerna tyckte inte att man skulle behöva lägga upp underklädesbilder av sig själv för att få “likes” som tjejen i filmen gjorde. Att tjejer förstärker sättet att se på sig själva höll eleverna med om, tjejerna kände i viss mån igen sig, alla tyckte det var dumt, klassens enda kille för dagen, tyckte att det “bara sänker deras självförtroende”. Diskussionen fortsatte och eleverna var överens i klassen om att det är bäst att vara naturlig (vi kom in på skönhetsingrepp apropå kroppshat.)

På hantverksprogrammet valde läraren att använda Uppdrag Gransknings avsnitt om hårförlängning och hårindustrin. Eleverna fick skriva om sin uppfattning om fair trade efter att ha sett filmen. Efteråt var inte eleverna lika intresserade av att använda hårförlängning längre.

Några lärare valde UR’s film Får man säga handikappad? En av lärarna på gymnasiesärskolan berättade att hans elever hade stor medvetenhet om sina funktionsnedsättningar. Och här tog diskussionen fart i gruppen – vilket var rätt att säga: funktionsnedsättning eller funktionsvarierad? En kollega lyfte fram att i hennes yrke skulle ordet funktionsnedsättning användas vid ansökan till olika skolor. Vi frågade oss: är det medicinskt att använda funktionsnedsättning och pedagogiskt att använda funktionsvariation?

Vi fick då inte svar på vår fråga, men kanske har vi det nästa gång när det är dags för nästa kollegiala lärande. När vi träffas nästa gång har vi läst Monroes kapitel 7 – att sträva efter hög kvalitet. Då har vi också auskulterat hos varandra och använt samt reflekterat kring lektionsplanering.

Slutligen slås vi av hur viktigt vårt ledarskap som lärare är för hur normer/värderingar diskuteras, syns och formas i klassrummet, eller omvänt, hur elevers värderingar påverkar vårt ledarskap.