Senior lässtund – sammanfattningar från en lågstadielärare

Det är i en sådan läsgrupp vi nu träffas i Gunnels läsrum på en skola i ett segregerat område, vilket också innebär att elever och dess föräldrar är bärare av olika språk, bakgrunder och kulturella kontexter.

Eleverna  på den här skolan kommer till Gunnel för extra läsning. Målet är att få bättre flyt i läsningen och att öka läsförståelsen De går från sin vanliga lektion i svenska och hit. Det är utifrån specialpedagogens rekommendationer som eleverna går på lässtund hos Gunnel.

Jag är med här idag som ett led i att jag är nyfiken på seniorernas arbetsmetoder. Jag har hört och förstått att det idag ute på skolor finns behov av både mer teoretiskt förankrad kunskap om läs – och skrivutveckling och för arbetssätt inom området. Dessutom tycker jag det är ett  spännande koncept att vi på utvecklingsavdelningen PDM i Malmö, just när en person ska gå i pension, kan hämta upp dem igen för att tillhöra seniorerna och jobba för att stödja elevernas läsutveckling.

Den första eleven kommer in och får börja med att läsa av och ringa in ord som är vanligt förekommande i text som “och” ”är” eller ”en”- De blir som ordbilder att känna igen och  underlättar läsförståelsen och läshastigheten, berättar Gunnel.

Eleven läser en skönlitterär ungdomsbok högt. De pekar stundvis tillsammans och Gunnel stannar upp och ställer frågor som- Vad ser du på bilden, känner du igen dig själv i den här händelsen, vad tror du händer på nästa sida? och så läser de vidare för att se om det stämde. Gunnel försöker få eleven att både kommentera händelser på  raderna och mellan raderna.

Ibland söker eleven efter orden när de resonerar om innehållet. – Jag märker att en elev kan glömma eller söka efter orden, både på modersmålet och svenskan säger Gunnel,  ord som vi lärare kanske trodde var förståeliga och vanliga i det här litterära sammanhanget kan eleven visa att hen inte  har grundat, säger Gunnel som också har ett riktigt bra tips om en boks innehåll; att inte i så stor utsträckning välja berättelser med “svensk“ kontext. Det är inte säkert alls att genren “busiga barn” som hittar på hyss och experiment hemma och i sin närmiljö medan föräldrarna håller på att skilja sig, (min kommentar) så som Lasse Maja, Bert och Sune bottnar särskilt mycket i nyanlända- flerspråkiga och sva- elevers livserfarenhet och med en annan kulturell bakgrund. Böcker med tydliga  tydliga teman och budskap, såsom skönlitterära böcker med för eleven vardagsnära händelser, spännande böcker, sagor, fabler och även  faktaböcker med koppling till barnens bagage, språk och land rekommenderar Gunnel.

 Gunnel önskar ju såklart också att kunna koppla lässtunderna till det arbete som pågår i klassen eller utifrån gemensamma upplevelser som hon och eleverna skapat under stunderna. Hon erbjuder ofta lärare och elev att eleven kan ta med sig text och uppgift som de arbetar med i ordinarie klass till lässtunden, men det finns inte idag en fast form för hur läspedagogerna är kopplade till den ordinarie undervisningen eller har möten med läraren. – Om det finns behov kan jag alltid konferera  med elevens mentor eller med specialpedagogerna. En fördel med oss seniorer är att vi med vår erfarenhet är ganska självgående och inte behöver belasta mentorerna ytterligare med fler möten, säger hon.

Jag Johanna försöker så klart lyfta in elevernas modersmål i vårt samtal och vi pratar om att det finns böcker på flera språk i skolbiblioteket. Vi är enade om att det här med att stärka elevernas modersmål för läsutvecklingen, att det är väsentligt att anmäla eleverna till modersmålsundervisningen, och att transspråkande arbetssätt är ett utvecklingsområde för många.

-Gunnel slutar till julen, platsen som läspedagog är ledig!

Snabba tips för läsning enligt Gunnel:

• Ringa in korta ordbilder 
• Tillsammans prata om bokens framsida och om bilderna
• Lista begrepp på tavlan
• Klippa sönder en mening och lägga ihop igen
• Memory med ord och ord ( ordbilder, dvs inte ord och bild)
• Belysa exempelvis vanliga ljudstridigt stavade ord
• Titta på ett ords delar och dela upp det
• Lägga tid på att vända och vrida på ett idiomatiskt uttryck
• Läsa högt
• Följa med med fingret
• Återberätta
• Anknyta till texten
• Koppla en egen erfarenhet till sammanhanget och resonera om läsningen
• Tänka över vilket innehåll man väljer

Gunnel skickar ett sms till mig under sin sista arbetsdag och skriver:  Jag skulle vilja ha med en dikt av Sören Kirkegaard. Jag har alltid haft dikten i min pärm och läst den när jag varit på ”villovägar”. Dikten speglar min syn på undervisning och speciellt det sista stycket, avslutar Gunnel.

Till eftertanke

Om jag vill lyckas med att föra en
människa mot ett bestämt mål måste jag
först finna henne där hon är och börja just där.

Den som inte kan det lurar sig själv när
hon tror hon kan hjälpa andra.

För att hjälpa någon måste jag visserligen
förstå mer än vad han gör men först och
främst förstå det han förstår.

Om jag inte kan det så hjälper det inte att
jag kan mer och vet mer.

Vill jag ändå visa hur mycket jag kan så
beror det på att jag är fåfäng och
högmodig och egentligen vill bli beundrad
av den andre i stället för att hjälpa honom.

All äkta hjälpsamhet börjar med
ödmjukhet inför den jag vill hjälpa och
därmed måste jag förstå att detta med att
hjälpa inte är att vilja härska utan att vilja tjäna.
Kan jag inte detta så kan jag heller inte hjälpa.

Sören Kirkegaard, dansk filosof, teolog och författare ( 1813- 1855). 

Mer information om de seniora läsgruppsledarna kan fås av sektionschef Ann-Christine Olsson, ann-christine.olsson@malmo.se

Text och bild: Johanna Söderlund & Gunnel Sandberg