Skolledarskap med elevens lärande i mitten

Grundskoleförvaltningen har detta läsår inlett ett arbete med att förbättra och fördjupa förvaltningens styr- och ledningssystem för varje elevs bästa skola. Som ett stöd i detta utvecklingsarbete deltar förvaltningsledning och skolledare i utbildningar från International School Leadership.

Jag sitter och reflekterar en regnig novemberdag, efter tre intensivt lärande dagar med en utbildare från International School Leadership, inför nästa utbildningstillfälle. Och reflekterar över reflektionens kraft: vilken skillnad det gör när jag stannar upp, inte minst efter en stark lärupplevelse och vänder runt några varv till, så det inte bara stannar vid den där upplevelsen utan kan leda till en förändrad praktik.

Elevens lärande i mitten

Så vad har jag då med mig för tankar och intryck efter tre dagar i oktober? Framför allt och utom all konkurrens: att ha elevens lärande och välbefinnande som utgångspunkt i alla lägen. Vilka ledarskapspraktiker främjar elevens lärande, och på vilket sätt? Vi har våra utmärkta nämndsmål: ökad måluppfyllelse och likvärdighet, och vi har den fina formuleringen från strategiarbetet: ”Varje elevs bästa skola!” Nu ska det förstärkas och fördjupas, och forskningen behöver kopplas till den lokala praktiken, vi behöver identifiera vad ledare gör som förbättrar elevers måluppfyllelse.

Effektivt skolledarskap

På samma sätt som vi lyfter begreppet effektiv undervisning och vänder och vrider och jämför olika undervisningspraktiker, så behöver vi kunna prata om effektivt skolledarskap. Finns ledarhandlingar/ praktiker beskrivna blir det lättare och tryggare för mig att reflektera, skatta mig själv, vara en reflektionspart för någon annan.

Impact

En annan viktig fråga: Vilken inverkan har jag själv på elevers lärande och välbefinnande just nu och hur vet jag det? Förrädiskt enkelt formulerat, eller hur? Och vilken utmaning att hålla kvar den frågan i olika möten och samtal! Vi behöver hjälpas åt med det tänker jag, i hela organisationen och på alla nivåer, fråga oss själva och varandra: vilken inverkan har du just nu på elevers lärande och välbefinnande, och hur vet du det?

Trygg lärmiljö

För att frågan ska vara möjlig att ställa och besvara, på ett sätt som inte upplevs som ett ifrågasättande eller som en anklagelse behöver vi förutsättningar för det goda samtalet. En god utgångspunkt är Lars Svedbergs fina mening ”Det är viktigt för mig att det går bra för dig”. En annan förutsättning är att vi har en trygg lärmiljö i hela organisationen, där vi systematiskt på alla nivåer ägnar oss åt kollaborativt lärande, eller ännu hellre ett samverkande utforskande.
Lärprotokoll är en kanonresurs för att underlätta detta, olika sätt att ta sig an en text eller en frågeställning och vända och vrida på både underlaget och det egna tänkandet. Protokoll är en uppsättning väldefinierade stegvisa handlingar, för att strukturera professionella samtal och fördjupa lärandet. Det är en av de fasetter som jag tror kommer att få fäste i vår organisation under det här läsåret, och som kommer att ha en god inverkan på våra samtal framöver. Vi ses i de olika modulerna under läsårets gång, vi har en spännande resa framför oss!