Ta kommandot i klassrummet – genom magi, klara regler och tydligt ledarskap!

Två citat som blir en intressant utgångspunkt och grundlägger den diskussion som följer under vår under vår andra träff på Värnhemsskolan i vårt kollegiala lärande kring ledarskap i skolan.

Våga vara magisk

Båda citaten tangerar något oerhört väsentligt – vikten av ordning och lugn i ro i klassrummet samt betydelsen av den magi som kan uppstå då den enskilde läraren vill och får utvecklas och lära tillsammans med sina elever. Lorraine Monroe hade två krav på sina lärare under sin tid som rektor: “Du ska ha en planering och du ska vara magisk”. Att som lärare kunna vara magisk och trollbinda sina elever är ett kraftfullt redskap som förmår skapa engagemang och entusiasm, tillförsikt och självförtroende hos den enskilde eleven samt bidrar till ömsesidiga förtroendefulla, respektfulla relationer mellan lärare och elev.

Metoder för att ta kommandot i klassrummet

Inom ramen för det kollegiala lärandet på Värnhemsskolan fördes en sen måndagseftermiddag i början av oktober mycket spännande diskussioner om hur man som lärare tar kommandot i klassrummet. Vi var överens om att syftet kan uppnås på olika sätt och att det upplägg vi ska testa inför nästa omgångs auskultationer bygger på en blandning av dels att upprätthålla regler och lugn i klassrummet, men också av att försöka uppnå magi på olika sätt – att trollbinda sina elever. Vägarna dit kan vara många, men förslag på metoder som framgick av diskussionerna, kan vara att man som lärare väljer en ingång – något moment/ämne/text/övning/filmklipp som man verkligen som lärare själv brinner för – förhoppningsvis smittar lärarens entusiasm av sig på eleverna.

Man kan också utgå ifrån elevernas arenor och liv – kan vi anknyta målet i kurserna till elevernas intressesfär och kontext – om det så är imaginära spelvärldar, Netflixserier eller sociala medier – kan en metod för att skapa magi vara att möta eleverna i de världar de befinner sig i just nu, i vår tid. Våga visa att du på allvar är intresserad av elevernas tankar, känslor och liv – uppnå prestigelöshet genom att visa att du som lärare har ofantligt mycket att lära av en ung människa.

Någon tog upp att det är viktigt att motivera för eleverna varför de ska lära sig saker – poängtera vikten av långsiktighet för eleven – att belöningen kanske kommer i framtiden. En erfarenhet många lärare har är att många elever lider av dålig självkänsla och att de behöver stärka sin egen tilltro till den egna prestationsförmågan. Vi måste lyfta eleverna, vara positiva, signalera uppmuntran och entusiasm, men även påminna eleverna om att hårt arbete lönar sig, att den enskilde eleven faktiskt har förmåga att påverka sitt eget liv. En del av oss har låtit eleverna läsa artikeln om GRIT, och haft en fruktbar diskussion om dess betydelse för studierna och för framtiden. Många elever har ett behov av omedelbar tillfredsställelse och belöning, men det finns ett stort behov av att med sina elever diskutera värdet av att kunna arbeta hårt i många år, för att få belöningen långt fram i tiden.

Ytterligare en metod kan vara att läraren förmår använda sig av egna erfarenheter, vara personlig, att ha humor, ställa en fråga, ett påstående, eller att välja provocerande, utmanande, berörande texter. Viktiga frågor varje lärare måste fundera över är hur vi effektivt bygger upp ömsesidiga, respektfulla, förtroendeingivande relationer med eleverna. Hur får vi dem att lita på oss som lärare, hur skapar vi en positiv klassrumsstämning och ett gynnsamt inlärningsklimat?

Det ska med andra ord bli mycket spännande auskultationer framöver med ledord som magi och tydlighet i regler och ledarskap!

Uppföljning av starteruppgift

Till vår andra träff på Värnhemsskolans kollegiala lärande, har samtliga lärare fått i uppdrag att auskultera hos varandra och titta på inledningen/uppstarten av en lektion. En starter är en aktivitet på mellan 5 och 7 minuter som har syftet att ge eleverna överblick över lektionspasset. Syftena – oavsett vilken aktivitet läraren har valt – är två : Att skapa lugn och ro i klassrummet och att få eleverna aktiva. Här följer några exempel på aktiviteter som fallit väl ut:

En lärare skriver ordet studieteknik på tavlan innan eleverna ska göra ett läsförståelsetest och låter eleverna fundera över vilka strategier som bör användas för att få ut det väsentliga innehållet i en text. Läraren använder EPA- modellen, vilket innebär att eleverna tänker Enskilt i ett par minuter, sedan diskuterar eleverna i Par och därefter alla Tillsammans. Läraren gör en tankekarta på tavlan och elevernas minne aktiveras därmed om vilka strategier de bör använda för att lättare minnas texten – skumläsa, titta på rubriker och mellanrubriker, stryka under det viktigaste, slå upp svåra ord skriva stödord, t ex centrala begrepp. Övningen är lyckad och läraren noterar att flera elever använder strategierna under läsförståelsetestet som inleds ca 15 minuter in på lektionen. Målen att skapa arbetsro och lugn och få eleverna aktiva uppnås med framgång – arbetsron och fokus håller i sig och eleverna arbetar aktivt med uppgiften.

Ett annat exempel är en lektion med utgångspunkt från en bild eleverna skulle utgå ifrån för att skapa egna stilleben i digitalt skapande. – eleverna kom igång bra även om de arbetade i olika tempo. Läraren visade på bra relation och bemötande till eleverna och tydlig planering. Eleverna fångades av bilderna. Genomgången och instruktionen var lagom lång.

Ytterligare ett exempel på bra starteruppgift var en återkoppling från ett studiebesök veckan innan. Lektionsplaneringen fanns både på tavlan och i classroom och gavs även muntligt. Eleverna fick svara på en fråga om studiebesöket under lektionstid i classroom, och utifrån den enskilda individuella skrivuppgiften ha en efterföljande diskussion.

Sanna hypoteser

Utifrån våra diskussioner drar vi slutsatsen att våra hypoteser visade sig vara sanna

• Eleverna möts av en kort lektionsplanering i punktform på tavlan (och i Classroom)
• Eleverna blir omedelbart involverade i en uppgift som engagerar alla samtidigt, t.ex. några inledande frågor som ska besvaras skriftligt, som en slags ”check in”.

Syftet med starteruppgiften var att ge eleverna överblick över lektionspasset – att skapa lugn och omedelbart fokus på uppgiften. Att starta med en uppgift som gör alla elever aktiva, skapar en arbetsro som (förhoppningsvis) håller i sig hela lektionen. De erfarenheter som framgick av diskussionerna visade på att starteruppgiften fyllde sin funktion – om fyra veckor vet vi om vi lyckades ta kommandot i våra klassrum – genom magi, klara regler och tydligt ledarskap!

Förstelärarna på Värnhemsskolan

Alexandra Allard, Linda Freij, Åse Holmberg, Madeleine Lundgren, Ingela Mastborn, Kerstin Ryning, Fredrik Tillaeus, Anna Windeleff Gustafson

Text & bilder: Alexandra Allard

Referens: Monroe. L. (1997). Våga leda i skolan! En personlig berättelse om ledarskap som förändrar. Stockholm: Natur och Kultur.

Fotnot: Just detta inlägg berör diskussionerna i en av Värnhemsskolans åtta grupper i kollegialt lärande. Nästa blogginlägg kommer att spegla diskussionerna ifrån någon av de andra grupperna.