The Why! – Varför vi behöver ett varför

International School Leadership (ISL) har dragit igång i Malmö. Samtliga skolledare ska under en tid framöver få chansen att ta till sig vad man gjorde i Ontario, Kanada, för att förändra skolan där. Jag har haft förmånen att få chansen att lyssna på både Michael Fullan och Mary-Jean Gallagher innan ISL startade. Min skola har jobbat med teorier från Kanada under de senaste två åren och under terminen som gått har vi fördjupat oss i Michael Fullans Coherence Framework.

Vi har också arbetat mycket med Simon Sineks The Golden Circle och The Why. Därför var det extra trevligt när vår handledare Laura inledde de första två modulerna för någon vecka sedan med att visa Simon Sineks Ted-talk runt The Why. Vid modulernas slut var det dessutom så att närmare 90% av alla närvarande sa att det viktigaste de plockat med sig från dagarna var tankarna runt The Why och hur man skulle kunna implementera detta på skolorna runt om i staden. Vid uppföljning i innerstaden var fokus vidare på The Why. Allt detta låter ju bra och borde kännas betryggande, men något gnager mig.

Ett starkt Why är grundfundamentet till varför vi gör skola överhuvudtaget, varför vi går till jobb varje dag och anledningen till att någon ska bry sig om ifall vi gör det. Den sista biten i förra meningen är viktig. Någon ska bry sig. Om ingen bryr sig kan det inte vara så att vårt Why är tillräckligt starkt, för jobbar vi inte mot något som gör att folk bryr sig finns det egentligen ingen anledning att jobba med det vi gör. Ett starkt Why ska vara något vi kan bygga alla våra beslut på, något som kan vara en röd tråd genom alla delar av skolan, något som blir en självklarhet och en kultur på skolorna och något som får folk att vilja följa en ledare. Ett starkt Why är skapat av en ledning och ger följare i verksamheten. En ledare är ingen ledare utan följare som Simon Sinek säger. Vad är då ett starkt Why?

I Malmö jobbar vi under visionen ”Varje elevs bästa skola”. Är det ett starkt Why? Det finns säkert de som skulle hävda det. Under diskussioner som jag lyssnat till är det en självklarhet att ha det som Why för flera skolor. Själv är jag tveksam. Jag gillar ”Varje elevs bästa skola” som paroll. Det finns en fin tanke med det, men jag kan inte se det som ett starkt Why i verksamheten. Som jag ser det är det snarare ett VAD i Simon Sineks modell.

VAD
HUR
VARFÖR

Anledningen att jag gillar Varje elevs bästa skola är för att den tar sin utgångspunkt i eleven. Det finns en tanke att våra beslut ska gå mot att alla elever ska få en så bra skola som möjligt. Men detta rimmar i mina ögon ganska illa med exempelvis behovet av resursskolor,  att skolans fokus i första hand ser på lärarnas istället för elevernas arbetsmiljö eller för den delen segregationen som uppstår med placeringen av nyanlända.

Varje elevs bästa skola hade inte behövt skicka iväg elever till en resursskola, utan kunde istället ta hand om den/de eleverna på den egna skolan. Annars blir skolan som skickar iväg eleverna ”Nästan varje elevs bästa skola”. Ligger fokus på lärarnas arbetsmiljö och inte på elevernas får vi säkert glada vuxna, men det leder inte per automatik till bra resultat för eleverna och därmed faller eventuellt Varje elevs bästa skola. Och med placering av nyanlända kan vi bygga upp en inkluderande verksamhet där barn från olika bakgrunder möter varandra istället för att ha homogena grupper där rädsla för olikheter gror.

Om nu Varje elevs bästa skola inte är ett bra Why. Vad är då ett starkt Why och hur tar vi fram det? Som jag skrev innan så tycker jag att Varje elevs bästa skola är ett utmärkt VAD.
VAD är det vi gör? Vi skapar varje elevs bästa skola.

Innan vi går vidare måste vi börja om. Simon Sinek är väldigt tydlig med att bra organisationer utgår inte från VAD utan från VARFÖR (Why). Så varför ska vi skapa Varje elevs bästa skola? Varför ska vi gå upp på morgonen? Varför ska vi känna oss underbetalda, stressade, slitna med mera? Och varför ska någon bry sig?
”Med vapen kan du döda terrorister, med utbildning kan du döda terrorism.” – Malala Yousafzai (Nobels fredspristagare 2014)

”Skolväsendet vilar på demokratins grund. Skollagen (2010:800) slår fast att utbildningen inom skolväsendet syftar till att elever ska inhämta och utveckla kunskaper och värden. Den ska främja alla elevers utveckling och lärande samt en livslång lust att lära. Utbildningen ska förmedla och förankra respekt för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingar som det svenska samhället vilar på. Var och en som verkar inom skolan ska också främja aktning för varje människas egenvärde och respekt för vår gemensamma miljö.” – Lgr 11
Utdraget över är det första stycket i läroplanen.

Något vi alla känner till och jobbar för. I det stycket bor ett Why. Kanske inte bokstavligt, men sammanfattningen av stycket kan utgöra ett. På Stenkulaskolan jobbar vi med ”Helping humanity” och ”Att göra världen till en bättre plats” som Why. Vilket det blir är inte bestämt än, diskussionerna fortgår och har pågått i snart sex månader. Just säkerställandet av vilket Why en organisation ska ha är inget som görs i en handvändning. Att skapa ett Why är att gräva djupt i vad skola som helhet står för. Vad skola överhuvudtaget ska leda till. Mary-Jean Gallagher pratade med oss om The Golden Ticket, det vill säga att klara alla kärnämnen och minst fem ämnen till när man slutar nian. Det leder till ökad livslängd och större valfrihet i livet. Vi jobbar alltså för att eleverna ska få leva längre och lyckligare i ett framtida samhälle. Allt vi gör ska gå att dra mot vårt Why. Som exempel här kommer jag välja ”Att göra världen till en bättre plats”.

Hur gör vi då det? På vår skola anser vi att inkludering är nyckeln till allt. Ska vi skapa Varje elevs bästa skola så måste varje elev känna att det är just det Stenkulaskolan är. Att inkluderas i ett sammanhang är det viktigaste vi kan göra. Oavsett förutsättningar ska alla elever ha möjlighet att bli goda samhällsmedborgare. Vi tror på en total inkludering. Om detta kommer jag säkert skriva en annan gång, men nu släpper jag det för detta inlägg.
WHY – Att göra världen till en bättre plats
HOW – Genom total inkludering av alla elever
WHAT – Att skapa varje elevs bästa skola
Varför finns det en risk med ett varför?

Vi har jobbat i sex månader med vårt varför och är inte klara än. Jag tror att risken finns att många kommer försöka välja ett Why, kanske medvetet, kanske omedvetet. Men om ens Why inte är genuint kommer det inte leda till något. Risken finns då att beslut och ledargärningar som utförs på en skola inte går i linje med ens Why och därmed sjunker tilliten till ledningen och vart skolan är på väg. Min upplevelse är att många vill ha ett Why som låter mycket finare än det de egentligen står för. Det låter bra och ser bra ut att ha ett Why som lockar andra att följa. Jag tror att enda chansen att veta om ens Why är genuint är att utmanas i det och reflektera över det, hela tiden. Det är nu upp till varje skolledare i Malmö att dra nytta av, reflektera runt och stå stark i den stora och utmärkta satsningen som Grundskoleförvaltningen gjort i och med ISL. Det vore fantastiskt om alla skolledare i Malmö kunde arbeta fram starka Why som i sin tur leder till Varje elevs bästa skola.

Den här texten är ett led i vår skolas Why.

Vill man följa mig eller vår skola på Twitter så finns vi på @martbieb och @stenkulaskolan