Träff 2: En positiv relation

På Universitetsholmens gymnasium valde vi att angripa problemet från ett lite annorlunda perspektiv. Inom ramen för skolans kollegiala lärande, har vi under läsåret undersökt hur vi pedagoger kan anpassa arbetssätten för att hjälpa eleverna till bättre studiero. Detta är bloggen om hur arbetet fortskrider!

Träff 2: En positiv relation

Att inte bli sedd, att inte få ett leende en morgon då man har haft det tufft eller att ingen verkar bry sig överhuvudtaget -så vill man inte komma ihåg sin gymnasietid. Det finns ingenting värre än minnet av en dålig relation med någon av sina lärare.  I elevenkäten kunde vi se att just dessa punkter ansågs som viktigast. Även om vi som arbetar som lärare idag vet att en relation människor emellan inte alltid är lätt, har vi ändå svårt att vifta bort eventuella minnen då vi eller andra  blev orättvist behandlade och då läraren inte gick att prata med.

Vi på Universitetsholmens gymnasium tog fasta på dessa minnen och försökte blicka tillbaka på relationer med lärare som varit positiva. Vi funderade över vad dessa lärare gjorde som fick oss att må bra  men framför allt koncentrerade vi oss på vad vi kan göra för att få våra elever att må bra. Alla hade vi olika uppfattningar och bestämde oss för att fokusera på vilken relation eleverna ser som god.

Vi började med att sammanfatta det som tagits upp under träff ett och kunde konstatera att om vi skapar rutiner utifrån enkla metoder, som tidigare har diskuterats, skapar vi trygghet. En sådan rutin skulle vi också kunna ha för att få bättre relationer. Exempelvis kan ett första steg vara att vi har ett vänligt men bestämt bemötande vid sena ankomster. Vi vet inte hur elevernas eller för den delen lärarnas morgon har sett ut. Oavsett så är ett vänligt bemötande alltid trevligt för alla inblandade. Detta behöver inte bara ske i klassrummet utan även i korridorer där vi hälsar på varandra. Att bli sedd och att bli sedd på ett positivt sätt är viktigt.

En annan fråga som var naturlig att diskutera var hur vi bygger upp relationer med eleverna. Relationer är svårt i skolans värld där lärare ska vara personliga utan att vara privata. Det är väldigt viktigt att vi behåller lugnet och tydligheten i alla sammanhang. Om man använder ett lågaffektivt bemötande får man oftast en bättre respons tillbaka enligt pedagogen Thomas Holmqvist (red. Hasse Hedström). Vidare resonerade vi över hur vi kan behålla en god relation även om vi hamnar i en konflikt med eleven. Det optimala är att försöka hitta en annan approach där vi får ett leende istället för en sur min vid tillsägelse eller ett utbrott. Har vi en rakare kommunikation och samtidigt visar upp en lugn och trevlig attityd, hjälper det att hålla konversationen på en bra nivå. Alla diskussioner kring situationer i klassrummet som är mindre bra, kan man ta efter lektionen och då enskilt med berörd elev. Ingen behöver handla i affekt. Det gynnar ingen!

Mer eller mindre alla konstaterade att en god relation elev-lärare ökar möjligheterna för bättre studier. Om relationen är positiv där eleven känner att hen blir sedd är sinnet så mycket mer öppet. Eleverna vågar kanske inse både sina brister och sina starka sidor. Vi vill nu utgå från de starka sidorna hos eleverna och använda dessa för att kunna bearbeta bristerna. Positiv förstärkning var det som genomsyrade hela diskussionen. Eleverna blir sedda, vi visar att vi bryr oss om dem  och de känner att de har möjligheten till att lyckas. Som kultursociologen Mats Trondman lyfter fram är det ibland viktigare att lägga tonvikten på den didaktiska frågan hur, istället för vad och varför.

Eftersom vi människor är olika, är det kanske inte alltid helt självklart att vi förstår alla människor lika lätt. Det viktigaste är att vi låter alla få vara just olika. Arbetsplatsen som de hamnar på, kommer inte bestå av människor stöpta i samma form. Om vi som lärare visar att det går att komma överens, och att det går att kommunicera  trots olikheter, stärks förhoppningsvis förtroendet mellan lärare och elev. Troligen kan de då lättare anpassa sig och skapa relationer på en framtida arbetsplats. Vi vill att eleverna ska bli anställningsbara och trivas med sitt framtida yrke.

Erika Andersson, Maria Brorsson, Agnes Gentili-Cronholm, Johan Bohman Grinneby, Bent Nielsen, Henrik Roslund och Ulf Österlindh.

Referenser:

Gibbons, Pauline (2010): Lyft språket, lyft tänkandet : Språk och lärande. Hallgren och Fallgren.

Hattie, John (2012): Synligt lärande för lärare. Natur och kultur.

Hedström, Hasse, 2011. Relationer, ramar och respekt – så skapar lärare studiero i klassrummet. Lärarförbundets förlag: Stockholm.

Kornhall, Per (2015): Förstelärare : En handbok. Natur och kultur.

Scherp, Hans-Åke (2013): Lärandebaserad skolutveckling : Lärglädjens förutsättningar, förverkligande och resultat. Studentlitteratur.

Steinberg, John (2015) Lärarskicklighet. Gothia Fortbildning

Timperly, Helen (2013): Det professionella lärandets inneboende kraft. Studentlitteratur.

Trondman, Mats : Från en föreläsning i Malmö på Scandic St Jörgen, 2 september 2016