Varför pratas det så mycket om AI hela tiden?

alt=””
Foto: Colourbox
Det pratas mycket om AI och på många olika sätt. Inte bara utifrån möjligheter och problem, men även utifrån skilda perspektiv och roller

I slutet av november 2022 lanserades Chat GPT och efter det startade diskussionerna på allvar i skolan. Hittills har det pratats mycket om Chattbotar som producerar text, om fusk och möjligheter, men AI handlar om så mycket mer.

Inledningsvis så fanns det de som hävdade att det inte var något problem att känna igen text skriven av en Chattbot, men samtidigt förändrade många skolor sitt sätt att se på och bedöma text som producerades av elever utanför klassrummet. Med tanke på den otroligt snabba utvecklingen så har insikten ökat kring att det som är ett problem för AI idag, i många fall inte kommer att vara ett problem i morgon.

Tillgång till kunskap

Lärarnas, liksom skolornas och huvudmännens upplevelser, erfarenheter och tankar ser olika ut när det gäller möjligheter och hinder med AI. Det innebär olika förutsättningar för både elever och lärare.

I en nyligen publicerad vetenskaplig artikel om digital kompetens i skolan, tas dilemman upp som även kan vara viktiga ur ett AI-perspektiv. Tillgången till digitala verktyg har tidigare ofta varit i fokus när det talats om likvärdighet, men numera finns ett större fokus på användningen av redskapen. Det kompensatoriska uppdraget för förskola och skola handlar då om att bidra till att alla barn och elever får möjlighet att använda digitala resurser på ett sätt som bidrar till deras kunskapsutveckling. Lärarnas beskrivningar av användningen handlar många gånger om rättvisa och likvärdighet för att eleverna inte ska hamna i utanförskap. De känner ett ansvar för att förbereda eleverna för att bli aktiva medborgare. För att det ska vara möjligt behöver de tillgång till den digitala världen.

Tillgång innebär med andra ord inte bara tillgång till utrustning utan också kunskap kring användningen. Tillgången till digitala verktyg är på de flesta skolor numera inte ett problem, men det saknas fortfarande en del kunskap kring hur möjligheterna kan användas.

Möjligheter och hinder

Skolan har ett kompensatoriskt uppdrag där AI skulle kunna vara en utjämnande kraft. De elever som inte har någon att fråga där hemma har nu alltid tillgång till ”någon” via sin mobiltelefon i fickan. Så inledde Joel Rangsjö och Johnathan Tensetti ”Ai-snack live – en förmiddag om AI och utbildning”. Under förmiddagen fick de som lyssnade ta del av en stor mängd exempel, tankar och erfarenheter. Att prata med AI är bättre än att prata med en människa var något som Mats Larsnäs uttryckte. Sammanhanget var språkundervisning och handlade om att AI alltid uppmuntrar eleverna att prata vidare och att det kan ske i en trygg miljö med hjälp av AI. På ”AI-snack live” fanns också de som beskrev tekniken bakom en del av alla möjligheter som finns. En av sakerna som nämndes var tron på att sätta upp begränsningar. Fredrik Ahlgren från Linneuniversitetet var en av dem som var tydlig med att begränsningar och filter som används alltid går att runda och i de flesta fall mycket enklare än många tror.

På forskning.se publicerades i dagarna ett inlägg med rubriken AI – konkurrent eller kollega? Utgångspunkten var framför allt näringsliv och arbetsmarknad. Efter att ha läst inlägget funderade jag på om elever idag ser en chattbot som en kollega som man egentligen inte får samarbeta med? Samarbetet sker i flera fall ändå, men hur och på vilket sätt skiljer sig åt, till stor del beroende på kunskap kring hur man använder sig av promter för att få fram det man vill.

Som man promtar får man svar! Ett sätt att uttrycka det på, är att den elev som har förfinat dessa kunskaper har numera en ”Studybuddy” i sin ficka. Numera har eleven alltid någon att fråga och diskutera med. Har eleven däremot inte kunskap om att en chattbot exempelvis kan ge fel information och vara opartisk och därmed inte anpassar sitt sätt att ställa frågor (promta) och sedan använda genererad text så bir den inget stöd som leder eleven framåt. I dagsläget är det på grund av juridiska hinder problematiskt att konkret och praktiskt arbeta med dessa delar tillsammans med eleverna.

Samarbeta för att nå längre

På skolförvaltningarna i Malmö stad liksom i de flesta andra kommuner så har ett arbete påbörjats för att stötta lärarna kring användningen. Skolverket har tagit fram stödmaterial i form av råd och dessa uppdateras allt eftersom, Det finns många olika delar som behöver tas ställning till, inte minst de juridiska. På många av Malmö stads skolor har säkerligen dessa diskussioner pågått ett tag. Från och med ht-24 ska ett par gymnasieprogram kunna erbjuda det nya ämnet AI.

De tre skolförvaltningarna i Malmö har olika utmaningar och ser olika möjligheter, men det finns också delar som de kan samarbeta kring. Ett sådant samarbete håller just nu på att organiseras samtidigt som riktlinjer kommer att tas fram utifrån de olika skolformernas behov och olika förutsättningar.

Pedagogisk inspiration är en del av samarbetet mellan skolförvaltningarna när det gäller AI. Just nu handlar det främst om att hålla ett extra öga på forskning inom området. Nästa blogginlägg kommer därför att handla om forskningsprojekt som pågår inom området. Ännu så länge finns det inte så mycket publicerad forskning utifrån skolkontexten, men tanken är att lyfta vad som är på gång

Tips!

Erik Winerö är både gymnasielärare och doktorand. Ta del av hans TEDx Talk Cheating or Learning? Walking the AI tightrope in education | Erik Winerö | TEDxGöteborg (youtube.com)