Vi läser om rymden

Här kan du följa livet i en årskurs 2 på Rosengårdsskolan i Malmö. Här nedan berättar vi lite om vårt aktuella tema som handlar om rymden.

Rymden – ett tacksamt ämne att undervisa i. Eleverna är så nyfikna, de vill lära sig så mycket och vilka funderingar de har kring detta stora fenomen som är så svårt att greppa.

I varje arbetsområde vill vi synliggöra delar ur vår lokalpedagogiska planering för våra elever. Det försöker vi göra på ett enkelt sätt genom att sätta upp en ”LPP-plansch” i klassrummet. I den framgår det vad eleverna ska kunna i slutet av vårt tema. Så gjorde vi även denna gång samtidigt som eleverna fick två stycken matriser, en i NO och en i SVA. I dessa beskrivs 3 olika nivåer på deras lärande. Alla elever är mycket motiverade och vill nå den högsta nivån vilket märks så tydligt när vi arbetar i klassrummen.

Vi startade upp vårt rymden-tema med att ta reda på vad våra elever redan kunde om rymden. Vi gjorde en EPA – Vad vet du om rymden? Det visade sig att eleverna kunde en hel del och det samlade vi i en gemensam tankekarta på tavlan.

Vi försöker alltid ha ett lektionsmål till våra lektioner. Ett mål som berättar vad som förväntas av eleverna kopplat till det vi ska lära oss. Detta mål utvärderar vi vid lektionens slut. Även en tydlig arbetsgång för varje lektion brukar skrivas upp på tavlan så att eleverna vet vad nästa steg är. En del elever får även ett personligt schema för att arbetet ska kännas mer lätthanterligt, ett schema med delmål som lätt bockas av när eleven är klar. Tänk så enkelt det kan vara att göra den där ”uppförsbacken” lite mer lätthanterlig. Det är tydligt i våra elevgrupper att eleverna skapat en förståelse och empati för varandras olikheter. De är medvetna om att vi alla har olika förutsättningar för att lära och nå våra mål. Istället för att ifrågasätta stöttar eleverna varandra i mångt och mycket när vi arbetar i klassrummen.

För att stärka våra elever i deras språkutveckling men också i deras kunskapsinhämtning använder vi ofta olika interaktionsmodeller. EPA är en modell som är lätt att ta till och som eleverna blir bättre och bättre på. Då brukar vi tänka på att dela in eleverna i par där de kan använda sitt modersmål som stöd. Nedan kunde vi höra ljuva toner av farsi…

… och här nedan arabiska.

Inledningsvis i temat läste vi berättelsen om Big Bang. Vi läste också skapelseberättelsen eftersom vi ville ge eleverna båda perspektiven. Detta skapade naturligtvis många tankar hos eleverna och vi hade många spännande diskussioner. Vilken berättelse ska man då tro på, undrade många? Ja, det bestämmer du helt och hållet själv!

Vi har också läst om vår stjärna – solen – som spelar en viktig roll för vår existens. Kan de övriga stjärnorna verkligen vara lika stora som vår sol och kommer solen verkligen att slockna i framtiden? Ja, frågorna var många hos eleverna och vi har stött och blött dessa frågor. Vi har tittat på film och läst olika faktatexter om solen. Vi har fördjupat oss i vad en faktatext är och hur en faktatext är uppbyggd. Vi har tränat på att skriva meningar om solen och med hjälp av en fyrfältare och arbete i mindre grupper skrev vi en gemensam faktatext enligt konstens alla regler. Fröknarna modellerade på tavlan och eleverna bestämde vad som skulle finnas med i texten om solen.

Efter arbetet med solen var det dags att fördjupa våra kunskaper om vårt jordklot – Tellus. Samma struktur på arbetet: EPA – Vad vet du om jorden?, gemensam tankekarta, vi tittade på film om jorden och läste olika faktatexter om vårt jordklot.

Våra modersmålslärare stöttar upp och går igenom med eleverna det vi läst om på deras modersmål. Här nedan är det studiehandledning på arabiska som gäller.

Även anteckningsstöd kan vara viktigt för våra elever. Att hålla i en penna, titta upp på tavlan och dessutom få ner bokstäver på det nya språket på ett papper kan vara en utmaning i sig. Då blir det genast lättare med anteckningsstöd. Varje elev får själv tänka efter och välja vad som är bäst för hen.

Arbetet med jorden innebar även att eleverna fick fortsätta att arbete med fyrfältaren som stöd. I varje grupp såg vi till att man kunde samtala på sitt modersmål och i vissa grupper var det 2 modersmål representerade. Eleverna har blivit så proffsiga på detta! De varvar samtalen på sitt modersmål och sitt nya språk svenska.

Målet är ju att eleverna ska kunna bli sjävständiga, att de ska kunna skriva en faktatext på egen hand. Vi tror på det sociokulturella perspektivet och på Vygotskys tanke om att ”det jag idag kan göra tillsammans med någon annan kan jag göra på egen hand imorgon”. Därför släpper vi inte eleverna fritt utan systematiskt planerar vi nästa proximala zon som i det här fallet handlade om att skriva en faktatext tillsammans med en kompis på en iPad. Den här gången modellerade inte fröknarna utan nu hade man sin skrivarkompis som stöd och naturligtvis fyrfältaren som man gjort tillsammans i grupp.

Vi har också hunnit lära oss om månen samt fördjupat våra kunskaper kring vad en stjärnbild är samt lyssnat på spännande berättelser om hur stjärnbilderna kom upp på himlavalvet enligt den grekiska mytologin. Och visst är det häftigt när vi kan hitta stjärnbilderna på vår alldeles egen himmel!

Det är med gläjde vi kan konstatera vilka framsteg våra elever gör. Samtidigt blir vi varse om hur viktig vår lektionsstruktur är och vilken stor betydelse våra stödstrukturer har! Våra elever suger upp all ny kunskap som små svampar. Vi upplever dem glada, stolta, nyfikna och förväntansfulla! Nu återstår några bedömningstillfällen innan vi startar upp ett nytt spännande tema.