Undervisa hjärnsmart

Vad krävs för att eleverna ska minnas vad de lär sig? Lena Winqvist och Annika Nilsson, lärare på Einar Hansengymnasiet, har ett tydligt svar på den frågan. Det handlar om att undervisa hjärnsmart utifrån modellen AGES.

– AGES är en modell som hjälper eleverna att skapa robusta långtidsminnen, berättar de. För att undervisa hjärnsmart krävs det att lärare gör eleverna medvetna om hur hjärnan fungerar och styr deras minnesprocess – att veta vad som krävs för att minnas ny kunskap.

Modell för att minnas

AGES utgår från neurovetenskapen och forskningen om hur människor minns och lagrar kunskap. Annika och Lenas erfarenhet är att när eleverna bättre förstår hur de minns, är det vad de gör – och om de har kunskaper om hjärnan gynnar det deras lärande.

– Vi lägger alltid en hel vecka varje nytt läsår på att introducera och prata om begrepp som rör hjärnans funktioner. Vi pratar mycket om hippocampus som är hjärnans kopplingssystem och vikten av repetera över tid.

Annika Nilsson och Lena Winqvist

Strategier i klassrummet

I klassrummet vet eleverna att A i AGES står för attention – det vill säga deras uppmärksamhet. Annika och Lena brukar beskriva det som att det fungerar som en ficklampa som kan lysa på ett föremål i taget. Det är då hippocampus aktiveras. Och de underlättar detta för eleverna genom strategier och rutiner som minimerar distraktioner i klassrummet.

– Vi har till exempel ett mobilfritt klassrum. Mobilen är enbart distraktion om den inte används pedagogiskt – varje gång den plingar till avbryts elevernas uppmärksamhet. Det är också viktigt att eleverna får röra på sig eller byta aktivitet efter 30 minuter – eller tidigare.

Minnesteknik

Bokstaven G handlar om aktiv avkodning (generation). Eleverna måste förstå vad det är de studerar för att minnas. De måste också kunna se den nya kunskapen som meningsfull och det underlättar om de kan dra kopplingar till den egna verkligheten. Annika och Lena betonar att det här är något som måste få ta tid.  

– Som lärare behöver vi hjälpa eleverna med minnestekniker. Att förstå hur de minns är ett sätt. Eleverna behöver få stöttning i hur de kan tänka aktiva tankar om ny information och inte bara passivt lyssna. Studier visar till exempel att det är viktigt att anteckna med egna ord under lyssnandet och att det görs för hand.

Visualisera kunskap

En sätt att träna minnet kan vara att visualisera ny kunskap. För att förklara hur det rent konkret går till ger Annika och Lena ett exempel på hur Sveriges tio största sjöar kan läras in genom att eleverna får ta del av en historia om varje sjö – lite som en saga.

– Ren faktakunskap som behövs för att kunna reflektera och analysera ett ämnesstoff lärs lättare in om eleverna får skapa sig en bild av det som de ska kunna. Storheten ligger i de små anpassningarna – och bygga broar till kunskap utifrån vad de vet om neurovetenskapen.

E innebär emotions – känslor, säger Annika och Lena och menar klassrummet ska vara en arena som genererar positiva känslor. Positiva känslor frigör dopamin – ett ämne som skärper koncentrationen – och stimulerar amygdala som aktiverar hippocampus.

– Och det är vårt ansvar att skapa engagemang. Det gör vi genom att visa eleverna att vi själva tycker att ämnesstoffet är spännande. Det smittar av sig och sänder signaler om att deras lärande är viktigt.

Testbaserat lärande

Slutligen – S förklaras som spacing – spridning. Rent konkret i Annika och Lenas undervisning handlar det om att fördela inlärning och repetition över tid. Att plugga med spridning kallar Annika och Lena när de undervisar. I det ingår också det som pedagogerna benämner som ett testbaserat lärande.

– Det innebär repetition i intervaller med små test efter varje gång – som vi gemensamt går igenom med eleverna för att se vad vi ytterligare behöver repetera. Vi använder ofta ett Googleformulär med flervalsfrågor – “recognition” – eller så är det “production” som går ut på att eleverna ska formulera vad de minns med egna ord. Spridning är viktigt för att stärka elevernas långtidsminne och skapa ett hållbart lärande.

Text och foto: Marina Walker
Utvald bild: Colourbox

Skrivet av Red. Pedagog Malmö Red. Pedagog Malmö
Tweet about this on TwitterShare on LinkedInShare on Google+Share on FacebookEmail this to someonePrint this page

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *