Hur påverkar varsin iPad undervisningen i en etta?

Kvinna föreläser framför projicerad presentation.
En artikel i lokalpressen förde ihop forskaren och klassläraren. Artikeln handlade om en blivande etta på en skola i Knislinge där alla eleverna skulle utrustas med varsin iPad.

Forskaren blev nyfiken och undrade hur dessa iPad’s skulle påverka undervisningen och kontaktade skolan. Det bestämdes att hon under tre år skulle följa läraren och eleverna klassen.

Det har nu gått ett och ett halvt år sedan den tre år långa studien påbörjades. Den 30 november arrangerades en föreläsning av av FoU Malmö-Utbildning där pedagoger i Malmö fick ta del av forskarens och lärarens erfarenheter. Forskaren är Karin Jönsson, lärarutbildare och lektor i svenska med didaktisk inriktning på Malmö Högskola och läraren är Annika Persson, som arbetar på Västerskolan i Knislinge i Östra Göinge kommun.

 Vad kan ny teknik göra för att främja läs- och skrivutvecklingen?

Annika Persson, som tidigare arbetade på en annan skola i kommunen, tillfrågades om hon ville ta en årskurs 1 där alla elever skulle få tillgång till varsin iPad. Det ville hon gärna. Hon hade ingen erfarenhet av iPad men eftersom hon aldrig varit rädd för att prova nytt tackade hon ja och fick sommaren på sig att bekanta sig med en iPad.

Karin Jönsson har tidigare forskat kring läs- och skrivutveckling i år F-3 men vill gärna veta vad ny teknik kan göra för att främja läs- och skrivutveckling. Eftersom den moderna tekniken fortfarande är relativt ny i skolan finns det ännu inte särskilt mycket forskning om effekterna av digitala verktyg i undervisningen.

Vilken effekt blir det om alla elever i en klass har en egen iPad?

Initiativtagare till iPad-försöket är Västerskolans rektor Catharina Roth. Hon ville se vad som skulle hända alla i elever i en klass hade sin egen iPad. Annika Jönsson berättar att rektorn var påverkad av vad som stod om digital kompetens i läroplanen Lgr11. En klassuppsättning iPads köptes in tilldelades en av de tre ettor som började höstterminen 2011. Catharina Roth ville inte sprida ut paddorna i bland alla ettor eftersom det då troligtvis inte skulle ge samma effekt.

Paddorna tas med hem över helgen

Det bestämdes att ”paddorna” skulle vara personliga och att barnen skulle få lov att ta med dem hem över helgerna. När föräldrarna hämtar sina barn på fredagen följer paddan med hem. En del barn åker skolbuss med äldre elever från kommunen. Det har man löst så att Annika på fredagen går ut med paddorna i en låda till bussen som busschauffören ansvarar för till det att varje barn stiger av och möts av förälder.

Vilken undervisning hamnar läraren i med modern teknik i klassrummet?

Karin Jönsson har nu suttit med i klassrummet i 1,5 år då hon har observerat och antecknat. Under höstterminen 2011 besökte Jönsson klassen ca gång i veckan. Under våren 2012 blev det veckovisa besök i samband med teman och under hösten 2012 har Karin följt speciella arbeten.

Det digitala verktyget hamnar i en relativt traditionell undervisning

Första terminen, ht 2011, handlade mycket om att barnen skulle lära känna apparaten. Barnen använde den till att fotografera och filma på studiebesök. De använde också olika appar för färdighetsträning.

Efter det första året tyckte Karin Jönsson att hon kunde se följande

  • ett stort engagemang hos lärare och elever (och föräldrar)
  • att det digitala verktyget inledningsvis hamnar i en relativt traditionell undervisning, men där läraren verkar söka efter andra vägar. Att iPad’en inledningsvis var ett supplement till annat material.
  • att läraren förflyttat sig från att inledningsvis använda program som varit mer färdighetsinriktade till att nu använda program där eleverna är mer interaktiva.

Tekniken används mer kreativt.

Annika Persson berättar att hon inför våren 2012 bestämde sig för att skapa uppgifter för barnen där de skulle använda paddan så kreativt som möjligt. Nu har barnen bl.a. fått skapa egna digitala böcker i appen Book Creator, skapa presentationer i Puppet pals samt räknesagor i Strip Designer. (Läs mer om apparna på www.skolappar.nu )

Exempel på hur Dragon vale ser ut.Spel på lektionstid?

På helgerna har många av barnen, både pojkar och flickor, spelat Dragon Vale på sin paddor. På måndagen ville de gärna visa och dela med sig av helgens spelande. Annika Persson var först tveksam. Men gav till slut med sig och  nu får de t.o.m. spela på lektionstid en stund varje vecka.

Skolan kan bli bättre på att utnyttja populärkulturen

Annika Persson hänvisar till Carina Fast, forskare som i sin avhandling  Familjeliv och populärkultur i möte med förskola och skola vid Pedagogiska institutionen (2007), Uppsala universitet, menar att förskola och skola är dåliga på ta till vara den läsförmåga barn utvecklar på sin fritid genom populärkulturen.

Dragon Vale för lärande

Kvinna föreläser framför projicerad presentation.

Annika Persson kan se att Dragon Vale bidrar till barnens lärande såsom de höga talen i spelets poängräkning eller de engelska begreppen. Med inspiration från Carina Fast har barnen fått skriva berättelser som sina drakar och inom bildämnet har de skapat egna drakdräkter och målat drakägg (på hönsägg).

Teknikens plats i undervisningen – TPCK

Karin Jönsson påpekar att paddan inte är någon underapparat. Det är hur den används pedagogiskt som har betydelse. Hon visar modellen TPCK av Mischra & Koehler (2006).

Kvinna föreläser framför projicerad presentation.

– Undervisningen bör hamna i skärningspunkten av teknisk kompetens (Technological Knowledge) och ämneskompetens (Content Knowledge) och pedagogisk kompetens (Pedagogical Knowledge) som tillsammans blir Technological Pedagogical Content Knowledge. Enligt Mischra & Koehler behöver en pedagog ha kompetens inom alla tre områden när han/hon planerar sin undervisning, förklarar Karin Jönsson.

Paddorna har bidragit till en modifierad och redefinierad undervisning – SAMR

Nu efter ett och ett halvt år kan Karin Jönsson se att paddorna har bidragit till att Annika Persson har förändrat sin undervisning på så sätt att utformning av uppgifter och arbetsprocesser har modifierats och omdefinierats. Det illustrerar hon med hjälp av  SAMR-modellen av Dr. R Puentedura. Enligt Puentedura kan det bidra till att eleverna bli mer medvetna om hur de lär, förstår och tänker och att de med teknikens hjälp kan ta in omvärlden och nå ut till omvärlden för att förmedla sina kunskaper.

Tabell över SAMR.

 

Elevernas har utvecklat sin muntlighet

En sak som har överraskat Karin Jönsson är elevernas ökade muntlighet. Hon tror att alla bilder och filmer barnen gör med sina iPads stimulerar lusten att berätta samtidigt som medierna ger barnet stöd att finna ord och begrepp för sitt berättande. Detta vill Jönsson titta mer på under de 1,5 år som återstår.

Västerskolan planerar för en fortsättning med iPads

Skolledningen planerar en utökad fortsättning för iPads på Västerskolan. Det är Annika Persson glad för eftersom hon idag knappt tänka sig att undervisa utan tillgång till digital teknik.

Viktigt att barnens digitala kompetens tas tillvara

När Annika släpper sina nuvarande elever i trean ska de börja på en annan skola. Hon känner lite oro för att hennes nuvarande klass då inte ska få fortsätta med digitala verktyg. I så fall tycker hon det är väldigt synd om man inte tar till vara den särskilda kompetens som barnen har med sig.

Karin Jönsson och Annika Persson.
Karin Jönsson, Malmö Högskola och Annika Persson, lärare i Knislinge.

 

Text & foto:
Charlotte Christoffersen
IT-pedagog & redaktör på Pedagog Malmö

 

Fler artiklar om Karin Jönsson och hennes studie: