Vad är Cooperative Learning?

Vid eventuell fördjupning av Cooperative Learning kommer ni säkert känna igen en del interaktionsmodeller och strukturer som idag förekommer inom t.ex. språkinriktad undervisning, genrepedagogik samt Bedömning för Lärande. De är hämtade från just Cooperative Learning. Med den här bloggen hoppas jag kunna synliggöra Kooperativt Lärande som en verktygslåda för att skapa lärprocesser.
Charlotte Christoffersen, grundskollärare i Malmö

Vad är Cooperative Learning?

Cooperative Learning är ett övergripande begrepp för undervisning där eleverna i grupper samarbetar efter bestämda principer med syfte till lärande.

I det traditionella klassrummet är det läraren som är sparringpartner och som ser till att varje elev får den återkoppling och hjälp den behöver för att lära. Men enligt Cooperative Learning är detta allt för ineffektivt och oambitiöst. Eleverna ska inte lära en åt gången och när läraren har tid, målsättningen är att alla elever ska lära samtidigt. Ett av grundelementen är den språkliga interaktionen mellan elever. Strukturer skapar interaktionsmönster där eleverna arbetar med lärprocesser i par eller grupp. Strukturerna är i sig själv innehållsfria och kan därför användas med skiftande innehåll och ämnen. (Kagan & Stenlev, 2006)

Enligt Oxford English Dictionary har termen ”cooperate” sitt ursprung från latinska verbet ”co-operari” som betyder ”together-to work”. I skolsammanhang betyder det att samarbeta för att uppnå lärande, (Davidson & Major, 2014).

Grundprinciperna för Cooperative Learning

Cooperative Learning är inte en metod utan ett förhållningssätt och en samling strukturer och metoder som alla måste leva upp till ett antal principer för att det ska räknas som Cooperative Learning:

• Positivt ömsesidigt beroende
• Lika delaktighet & samtidig interaktion
• Samarbetsfärdigheter
• Under personligt ansvar
• Återkoppling & reflektion

Så snart en princip saknas är räknas grupparbetet inte som Cooperative Learning. Här kan du läsa mer om grundprinciperna för Cooperative Learning.

Fädrer till Cooperative Learning

Cooperative Learning grundar sig på tankar från flera stora personligheter inom utveckling och lärande: Filosofen och psykologen John Dewey (1859-1952), som ansåg att kunskap kommer till i gemenskap med andra. Socialpsykologen Kurt Lewin (1890-1947) som bidrog med tankar om gruppdynamik. Socialpsykologen Morton Deutsch (1920-) har i sina studier funnit att grupper som samarbetar är mer produktiva än individer som konkurrerar. Filosofen, psykologen och pedagogen Lev Vygotskij (1896-1934) som menade att lärande är en social process som kommer till stånd under interaktion med andra. (Sahlberg & Leppilampi, 1994)

Forskning kring samarbetsinlärning tog fart under 60-talet. Begreppet ”Cooperative Learning” användes för första gången 1984 av forskarbröderna David W Johnson och Roger T Johnson vid universitetet i Minnesota, (Davidson & Major, 2014). Andra kända forskare är Robert E Slavin vid John Hopkins University, och Spencer Kagan University of California Berkley, Elizabeth Cohen vid Stanford university, Neil Davidson vid University of Maryland samt Shlomo Sharan & Yael Sharan vid universitetet i Tel Aviv. Det finns rikligt med litteratur kring Cooperative Learning men mycket lite är känt och utgivet i Skandinavien. (Sahlberg & Leppilampi, 1994).

Collaborative Learning är en annan inriktning av samarbetsinlärning i grupp. Collaborative Learning har dock mer lösa strukturer för samarbetet och har inte som målsättning att utveckla elevernas sociala förmågor. (Davidson & Major, 2014)

Cooperative Learning har positiva effekter

Idag finns det omfattande forskning som visar att kunskapsutbytet med samarbetsinlärning och Cooperative Learning är stort. John Hattie och Robert Marzano har båda gjort var sin metastudie och har enats om åtta undervisningsstrategier som är mest kraftfulla och som gör störst skillnad vad gäller elevers resultat. En av dem är just Cooperative Learning.

Cooperative Learning fungerar för både elever med svårigheter i skolan och för de som redan lyckas bra i skolan. Grundskolor i socialt belastade områden och med många flerspråkiga elever har med Cooperative Learning lyckats uppnå avsevärt bättre resultat både socialt och kunskapsmässigt. Cooperative Learning används från förskola till universitet.

Cooperative Learning skapar även större tolerans för kamrater med en annan social eller etnisk bakgrund. Det ger en snabbare språkutveckling, bättre självförtroende och större glädje att gå i skolan.

Cooperative Learning bidrar till att skapa ett flerstämmigt klassrum, (Dysthe, 1996). Genom strukturer/interaktionsmodeller och samspelsprocesser har alla elever en uppgift och måste därmed ta ansvar. Detta stimulerar till ett fokuserat arbete vilket i sin tur skapar motivation och känslomässigt engagemang. Cooperative Learning skapar ett demokratiskt och inkluderande klassrum där varje elevs utveckling och lärande säkras.

Referenser:
Kagan, Spencer & Jette Stenlev. Undervisning med samarbejdsstrukturer – Cooperative Learning. Alinea 2006. (dansk text)
Davidson, N & Major, C H. Boundary crossings: Cooperative learning, collaborative, and problem-based learning. Journal on Exellence in College Teaching, (2014)
Sahlberg, Pasi & Leppilampi, Asko: Samarbetsinlärning. Runa, 1994
Sharan, Yael. 2012. Cooperative Learning i historisk perspektiv. Hildebrand Jensen, Anette (red.). 2012. Perspektiver på Cooperative Learning – at samarbejde om laering, 11-25. Fredrikshavn: Dafolo

Charlotte Christoffersen
Grundskollärare i Malmö

Mer att läsa i Temabloggen Kooperativt Lärande:

• Vad är Cooperative Learning?
• Grundprinciperna för Kooperativt lärande
• Rollfördelning i Kooperativt Lärande
• Kooperativt Lärande & Kollaborativt Lärande – likheter & olikheter
• Kooperativt Lärande – metod eller förhållningssätt?

Samtliga strukturer i denna blogg för Kooperativt Lärande (klicka på bilden):