Medveten läsning på Älggårdens förskola

Kvinna framför böcker.
På Älggårdens förskola finns sedan två år tillbaka ett förskolebibliotek.

Tillgången till en egen boksamling har satt fart på läsglädjen och lusten att lära. Men på Älggården stannar det inte därvid. Även om närheten till böcker väcker barns fantasi och kreativitet, är det inte nog för att språkutvecklingen ska ta fart. Därför arbetar personalen medvetet och aktivt med läsning. Genom kollegialt lärande sprids kunskap om olika sätt att arbeta med böcker och språk. Varje avdelning på förskolan har hittat fram till sitt eget språkutvecklande arbetssätt.

Det är förskolans språkombud, Lotta Terning, som är den som introducerar nya idéer och kunskap till den övriga personalen. Input får hon genom de lärträffar som språkombuden i område H regelbundet har. Träffarna leds av språkutvecklare Mia Visser Rundquist, och är ett led i det språkutvecklande arbete som är ett prioriterat område på Förskoleförvaltningen.

Älggården deltar i projektet Läsmagi. Med hjälp av pengar från Kulturrådet och stöd av fyra språkutvecklare från de pedagogiska teamen på Förskoleförvaltningen har 17 förskolebibliotek runtom i Malmö växt fram. Flera är på gång, sammanlagt kommer det att bli cirka 30 stycken.

-Det var först när vi gick med i Läsmagi som vårt bibliotek fick fart, säger Lotta. Genom nätverket får jag inspiration som jag sprider vidare till kollegorna.

Paddington-nalle står på bokhylla.

Kvalitetsgranskade böcker

Lotta har alltid varit intresserad av sagor och berättande. Därför var det utan tvekan hon tackade ja till uppdraget som språkombud när hon blev tillfrågad. Jag träffar henne i det fina lilla biblioteket som hon stolt förevisar. Här finns böcker om allt mellan himmel och jord, inbjudande uppradade i skyltställen. Varje bok är märkt med en färgplupp som markerar vilket ämnesområde boken tillhör. Lotta och en kollega har delat in böckerna i användbara kategorier som till exempel bilderböcker, faktaböcker och normer & värden. Det är vägledning för personalen, som arbetar mycket med teman.

Samtliga böcker i biblioteket har kvalitetsgranskats. Från början bestod samlingen till stor del av böcker skänkta från olika håll. Efterhand har  vissa böcker sorterades bort, av olika skäl. Men det finns en stor bredd i utbudet och en tolerans för all sorts litteratur.

– Det viktigaste är att det finns en medvetenhet, säger Lotta och att vi har kännedom om vilka böcker vi har.

Böcker på andra språk finns på en hylla för sig, men öppen och synlig för barnen. På förskolan finns ett 15-tal olika språk bland annat bosniska, thailändska och polska och det ska synas i biblioteket. Barnen ska få en möjlighet att bli medvetna om hur många språk det finns i världen.

Medveten läsning

En dag i veckan ägnar hela förskolan en stund åt Läsmagi. Var och en av de sex avdelningarna har valt sin profil i projektet. På småbarnsavdelningarna har man en låda som tas med till biblioteket. Barnen får välja fem böcker att ta med till avdelningen. Böckerna läses om och om igen och fördjupning kring innehållet sker på olika sätt.

På en annan avdelning står Bokslukerskan i centrum. Barnen läser massor av böcker och jobbar med utvalda bokstäver.

Lottas egen avdelning, Storfisken, är en äventyrsavdelning för 5-åringar, där barnen åker mycket på utflykt. Men det finns utrymme för läsning ändå och ibland läses det utomhus i en hörna på gården som kallas för Sagolandet.

Två personer jobbar på avdelningen och därför kan Lotta arbeta med läsning i halvgrupp. När gruppen börjar på en ny bok tittar de alltid på framsidan först. Lotta berättar om författaren och illustratören. Därefter tittar de på baksidan och barnen får säga vad de tror boken handlar om. När de läser boken är Lotta noga med att barnen ska hinna titta länge på bilderna och prata om dem. De är minst lika viktiga som orden. Fördjupningen av texten kan sedan ske på olika sätt. Barnen ritar eller bygger ofta det de upplever genom det lästa.

På Storfisken läser personalen högt för barnen varje dag på vilan. Eftersom det bara är lite äldre barn på avdelningen handlar det inte om att söva barnen med en bok.

– Det är aktiv läsning, säger Lotta. Det har blivit en rutin som barnen älskar och ser fram emot.

Böcker inspirerar till lek och samtal

I höstas valde ett barn Sagan om den underbara familjen Karin och Fru Skräck av Jonna Björnstjerna. Boken har blivit en favorit bland alla barnen och är ständigt närvarande i deras vardag. Fru Skräck finns med i barnens lekar och de refererar till Fru Skräck i sina samtal (- Kan det vara Fru Skräck?). När de är ute på promenad händer det ofta att de kommer till “den fruktansvärda delen av skogen”, precis som i boken.

Bokomslag till Fru skräck.

Det här är ett fint exempel på en barninitierad aktivitet som de vuxna hakat på. Barn får känna att de kan ha inflytande  och samtidigt använda sin fantasi och skaparförmåga.

På Älggården får barnen också känna sig betydelsefulla och delaktiga genom de boktips som de presenterar för sina kompisar. Två och två får barnen välja en bok och denna skyltas sedan i biblioteket.

Temaläsning

Barnen har stora möjligheter att välja vilka böcker de vill läsa, men personalen arbetar även utifrån teman som är kopplade till läroplanen. Det kan till exempel handla om normer och värden eller familjen. Böckerna betraktas då inte bara som en väg till språkutveckling, utan som ett hjälpmedel och arbetsmaterial. Sådan läsning väcker många tankar hos barnen och personalen måste vara lyhörda och prata om sådant som barnen reagerar på. Ibland kan barnen ta upp väldigt känsliga ämnen som personalen har svårt att ge en direkt respons på. Då måste den vuxne våga lämna ämnet så länge och ta upp det en annan gång.

Läsa på olika sätt

I förskolebiblioteket får barnen och föräldrarna gärna låna hem böcker. Det är en del av förskolans intention att sporra alla barn att bli läsare.

-Man kan läsa på olika sätt, säger Lotta. Föräldrarnas läsning med det egna barnet är viktig. Förskolans läsning skiljer sig från föräldrarnas.

– Vi kan dra nytta av gruppen. Det är inte bara de vuxnas samtal med barnen, utan även barnens samtal med varandra, som kan vara utvecklande. Tankar föds och vi tänker tillsammans, säger Lotta.

Läsning i stor respektive liten grupp kan även ge lite olika perspektiv. I en liten grupp kan vi prata mycket. I en stor grupp får varje barn inte så mycket talutrymme och då blir det mer flyt i läsningen.

Älggårdens förskolebibliotek har verkligen blivit något mycket mer än en boksamling. Personalens medvetna engagemang och drivkraft har gjort rummet till något levande, spännande och inspirerande.

– Alla barnen på förskolan älskar att läsa, säger Lotta. Det är verkligen läsmagi!

Text och foto: Maria Lindroth

Se vår film där förskolechef Sofi Holmqvist berättar om Älggårdens språkutvecklande arbete.