Hur bygger man en programmeringsfortbildning?

I den nya ämnesplanen i matematik, som gäller från ht18, ingår att lärare i många av gymnasiekurserna (1c, 2c, 3b, 3c, 4, 5, spec) ska låta eleverna arbeta med programmering som ett verktyg i matematisk problemlösning och modellering. Lärarna behöver med andra ord inte undervisa i programmering (den bollen ligger hos grundskolan), men däremot stötta eleverna så att de får möjlighet att använda sig av programmering. Det är en stor utmaning för lärare att möta elever som kommer med varierande kunskaper och olika programmeringsspråk, om lärarna själva inte har programmeringskompetens.

Det kan ses som en självklarhet att lärarna själva behöver kunna programmera för att i sin undervisning kunna stötta elevers programmerande, men många kommuner har inte planerat för hur lärarna ska skaffa sig denna kompetens. Det har heller inte funnits beredskap på högskolor och universitet i god tid att ge programmeringskurser som både tar upp grundläggande programmering och hur denna kan användas didaktiskt i matematikundervisningen.

Skolverkets modul kring programmering, Matematikundervisning med digitala verktyg II, publiceras först nu vt 18, och i den ingår inte att lära sig programmera, utan fokus är på didaktiska frågor. På gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen i Malmö tänkte vi att det här inte var tillräckligt. Därför valde vi att själva ordna en programmeringsfortbildning för alla våra matematiklärare under läsåret 17/18, för att de ska vara rustade inför ämnesplanesförändringarna till hösten. Vi har fått många frågor kring upplägget kring vår fortbildning, och detta blogginlägg handlar om hur vi organiserar vårt arbete.

En grupp på sex matematiklärare (den så kallade “programmeringsgruppen”), har med stöd från en förvaltningsövergripande lektor, fått i uppdrag av områdeschef att planera och genomföra en fortbildningsinsats för cirka 100 (av våra 120) matematiklärare som inte redan kan programmera. Syftet med fortbildningen är både att ge lärarna grundläggande programmeringskunskaper, men också att i ett kollegialt lärande, diskutera hur programmering didaktiskt används i matematikundervisningen. I programmeringsgruppen finns två förstelärare som genomför uppdraget som en del i sina förstelärartjänster (i vilka de har 20% utvecklingstid). Övriga fyra lärare har fått tid motsvarande en 100-poängskurs för att kunna arbeta med fortbildningen.

Utbildningen omfattar tolv träffar om två timmar vardera. De första sju träffarna fokuserar på programmering (lära sig koda), och de fem avslutande hur programmering används som ett verktyg i undervisningen. En av dessa träffar fokuserar speciellt på hur vi möter elever som inte alls kan programmera nu i en övergångsperiod, innan de hinner lära sig det på grundskolan. Mellan träffarna behöver lärarna arbeta med programmeringsuppgifter, dvs totalt beräknas varje lärare behöva cirka 60 timmar. Detta ska lärarna göra inom ramen för sin kompetensutvecklingstid, vilket innebär att de deltar mindre i annan kompetensutveckling som anordnas på skolan. Programmeringfortbildningen ligger på gemensam konferenstid och ska vara prioriterad framför andra möten, enligt tydlig information till rektorerna från förvaltningsledningen. Detta var viktigt för att öka legitimiteten för utbildningen och tydliggöra mandatet för programmeringsgruppen.

Arbetsmaterialet som lärarna använder på träffarna finns samlat på följande site:
https://sites.google.com/skola.malmo.se/programmeringsfortbildning/startsida

Siten och materialet är framtaget av programmeringsgruppen, med inslag av texter utifrån, t.ex. artiklar eller texter från matematiklyftets modul kring digitala verktyg. Tanken är att siten, när fortbildningen är genomförd, ska omvandlas till en MOOC (Massive Open Online Course) och föras över till ett nytt verktyg i Malmö som vi kallar Malmö Delar. Tanken är att nya matematiklärare som kommer för att undervisa på gymnasiet/komvux i Malmö också kan skaffa sig de programmeringskunskaper som de behöver för att ge eleverna en högkvalitativ undervisning. Självklart är programmeringsgruppens material även öppet för alla andra som vill använda det!

Skolverket förordar inget speciellt programmeringsspråk, men det har framgått t.ex. på Skolverkets konferenser kring programmering att programmering i grundskolan ska vara både visuell och textbaserad. Programmeringsspråket som valts av programmeringsgruppen i Malmö är Python, för att det är ett lätt förstaspråk, det är plattformsoberoende och det dessutom går fort att komma igång med. Programmeringsmiljön som lärarna använder är främst PyCharm, för de som har dator. De som har iPad använder istället repl.it, men den fungerar sådär, eftersom det är svårt att spara programmen som skrivs.

Av de utvärderingar som gjorts hittills, framgår det att fortbildningen mestadels är uppskattad. Lärarna förstår att de behöver kompetensutvecklingen, och kämpar på med den även om den kräver mycket av deltagarna. Vissa tycker att det är svårt, och går för fort framåt, medan andra önskar ytterligare fördjupning. Förutsättningarna för hur mycket tid lärarna har mellan träffarna varierar också mellan skolorna. Under maj/juni kommer det att göras en större utvärdering av effekter och genomförande av fortbildningen, bland annat genom enkäter och fokusgruppsintervjuer. Vi återkommer i nytt blogginlägg med reflektioner kring resultaten.

Avslutningsvis, vad tänker vi då är viktigt för att matematiklärare ska kunna få den fortbildning de behöver? Här kommer några reflektioner som vi riktar till andra kommuner som kämpar med frågor kring hur matematiklärarna ska hinna lära sig programmera:

1. Första steget är att förstå och möta att lärarna behöver kompetensutveckling inom programmering. Programmering är ett nytt moment för många. Endast cirka 15% av våra lärare hade programmeringsvana sedan tidigare, och gissningsvis stämmer detta även för andra kommuner.
2. Oavsett vilken form skolan/kommunen väljer för fortbildningsinsatsen, så kommer det att behövas tid. Lärarna behöver lärarna få möjlighet att lära sig programmera som en del i sin tjänst – lärare kan inte förväntas lära sig programmera på fritiden!
3. För att en sådan här stor fortbildningsinsats ska lyckas behövs struktur, organisation och mandat för genomförande. På vår förvaltningen görs detta genom programmeringsgruppens tydliga uppdrag och strukturen på skolorna där rektorer ska ge matematiklärare tid att delta. Att samla kursmaterialet lättillgängligt, och ha en bra kommunikation kring fortbildningen är också viktigt.
4. Kompetensutvecklingen avslutas inte när lärarna fått grundläggande programmeringskunskaper, utan behöver få fortsätta som en del i det kollegiala lärandet bland matematiklärarna under en längre tid. Slutuppgiften i vår fortbildning handlar om att konstruera en bra programmeringsövning som kan genomföras när elever jobbar med matematisk problemlösning. Vi har planer på att samla ihop alla goda exempel, så att lärarna får en bank av uppgifter att diskutera och utveckla vidare tillsammans.
5. Det är svårt att hitta en fortbildning som passar alla. Vi lär oss hela tiden, och får hela tiden nyttig input från våra deltagare. Det är emellertid viktigare att göra något än att stoppa huvudet i sanden och vänta på att det händer av sig själv… det brukar nämligen inte hända.

Om ni har några frågor eller reflektioner är ni välkomna att kontakta oss!
Marie svarar på övergripande frågor och utvärderingsfrågor, Magnus på detaljfrågor kring programmeringsgruppens arbete, och Edward på frågor ur ett förvaltningsperspektiv.

Marie Sjöblom, lektor med inriktning kollegialt lärande, marie.sjoblom@malmo.se
Magnus Dahlström, ansvarig förstelärare och samordnare i programmeringsgruppen magnus.dahlstrom@malmo.se
Edward Jensinger, områdeschef GVF, edward.jensinger@malmo.se