Publicerat:

”En skola för alla”

Bakgrund
Hösten 2017 satt vi i skolledningen och brottades med några problem. Antalet anpassningar (ca 20%) för elever har ständigt ökat och lärarna kände sig oerhört stressade. Skolan har en hel arsenal med stödåtgärder men vi har ändå hela tiden en känsla av att de aldrig räcker till och vi kände ett stort behov av att strukturera våra insatser kring vårt stöd. För oss i ledningen fanns en känsla av att vi kanske inte arbetade på rätt sätt med att möta alla elevers behov.
Samtidigt läste vi i ledningen David Didaus “Tänk om allt du vet om utbildning är fel” där författaren bl a tar upp hur vi påverkas av att få veta om en elevgrupp är stark eller svag. Det har förstås forskats på det här med vilka förväntningar vi går in i en grupp baserat på information (Rosenthal och Jacobsen). Vi tror inte att det är gynnsamt för en grupp om läraren redan från början vet att här finns ett stort antal elever som behöver olika anpassningar. Vi vill att alla elever skall mötas av höga förväntningar. “Hur kan vi strukturera undervisningen så att den blir tillgänglig för fler och inte så individinriktad?” är frågan vi ställer oss.
Ett annat bekymmer vi har sett i skolan är hur vi blir mer och mer omhändertagande och hur vi har tenderat att förskjuta ansvaret för kunskapsinhämtandet från eleven till läraren. För att elever skall kunna ta ett stort ansvar måste vi i skolan vara väldigt tydliga med förväntningar och visa hur ansvarstagandet skall bli möjligt. Vi kan förstås önska att det skall ske av sig själv men det verkar vara en from förhoppning utan täckning.

Tillgänglig undervisning
De här tankarna om att skapa förutsättningar för en mer tillgänglig undervisning och ett större ansvarstagande hos eleverna har resulterat i något vi benämner som Basundervisning, ett slags tydligt ramverk som gynnar alla elever och som gör att de vanligaste extra anpassningarna inryms.
Det finns säkert ett antal lärare som inte tycker att Basundervisning är så märkvärdig, att det som finns där tillhör normalt lärararbete. Det stämmer. Vi vet dock att det finns tillräckligt många som ännu inte har den här strukturen på sin undervisning. Någon invänder säkert också mot att vi “lägger oss i” lärares friutrymme. Vi lägger oss inte i metod, innehåll, examinationsformer osv. Vi har just nu Basundervisning ute på remiss hos våra lärare och det kommer säkert att komma in fler kloka synpunkter. Vi ser alltså Basundervisning som ett ramverk som tillgängliggör undervisningen på ett sätt som når de elever med behov av de vanligaste extra anpassningarna samtidigt som den gynnar alla. Bättre att lärare planerar sin undervisning så att den är strukturerad och tydlig för alla elever, än att stöd och kompletteringar måste genomföras i efterhand.
Se strukturen under Basundervisning

Strukturerat stöd
Vi insåg tidigt i arbetet med Basundervisning att vi måste också strukturera och synliggöra vårt stöd och skapa möjligheter för specialpedagoger att arbeta tillsammans med lärare och övrig personal på ett nytt sätt. Vi vill också förtydliga för elever och föräldrar hur vårt stöd ser ut.
Se strukturen under Stödtrappa

Basundervisning

Vi förstår att nedanstående lite fyrkantiga struktur inte är tillämpligt i samtliga ämnen och undervisningsformer, men den handlar om att skapa en gemensam kultur för hur vi möter våra elever. Även om vi har presenterat Basundervisning i punktform, ser vi den snarare som ett flöde än en avbockningslista.

Lektionsstart

  • Ta emot elever i dörren, det blir ett tydligt avstamp att lektionen börjar.
  • Insläpp efter genomgång för försenade elever. Sätt gärna upp en lapp på dörren.
  • Läraren placerar eleverna i klassrummet
  • Mobiltelefoner samlas alltid in om inte läraren beslutar att de skall användas i undervisningen. (se forskning Katarina Gospic)
  • Summera snabbt föregående lektion tillsammans med eleverna, ger förförståelse inför dagens genomgång.
  • Lektionsplanering skall finnas på tavlan, gärna med tidsangivelser, även delad i Classroom (den digitala lösning vi använder).
  • Säkerställ att alla har förstått lektionens innehåll, använd t ex “Berätta för mig vad vi skall göra idag”.

Under lektionen

  • Eventuell gruppindelning görs alltid av läraren, använd gärna basgrupper
  • Tydlighet under lektionens gång, kontrollfrågor för att säkerställa att eleverna förstått vad som ska göras under lektionen
  • Sammanfatta gärna under lektionens gång
  • Använd ett språkstödjande arbetssätt (något vi arbetat med de senaste fem åren)
  • Tid under lektion att pröva det genomgången har handlat om – att bara pröva hemma är inte optimalt, eftersom andra lektioner och för lång tid kommer mellan genomgång och övning
  • Vid tilldelning av uppgifter, lägg tid på tydligheten och lägg instruktionerna i kronologisk ordning

Avslutning

  • Summera lektionen tillsammans med eleverna
  • Visa var dagens material finns tillgängligt i Classroom
  • Tydligt avslut av lektionen, läraren avslutar lektionen

Lektionsplanering och material

  • Lektionsplanering ska finnas tillgängligt digitalt i Classroom
  • Lärarens material (information om läxor, uppgifter, examineringar o dyl) skall alltid finnas tillgängligt, digitalt publicerat enbart i Classroom

Examinationer
Anpassa examinationer som ska genomföras under lektionstid så att alla elever hinner bli färdiga under lektionstiden. T ex om lektionen är 80 min, bör provet vara genomförbart på max 60 min (alla elever har möjlighet att sitta 80 min).
En del elever kommer fortsatt att behöva skriva hela prov i vår studieverkstad. För de eleverna kommer elevhälsan att ha informerat mentor.
Arbetsuppgifter som sträcker sig över längre tid (än enstaka lektioner) ska även den anpassas så att elever i behov av längre skrivtid inkluderas i tidsåtgången.
Vår gemensamma examinationskalendern skall användas för alla elever.
För de av våra lärare som önskar fördjupning har specialpedagogerna utarbetat en sådan.

Stödtrappa

Vi valde formen av en trappa för att eleverna ska kunna röra sig upp och ner för trappan. Vi valde även att det första steget ska vara det bredaste eftersom det gäller samtliga elever på skolan. Elever med ytterligare behov befinner sig på högre steg men vårt mål är alltid att hjälpa alla elever till steg 0 och för att steg 0 ska fungera måste Basundervisning fungera.

*Schemalagd studietid under steg 1 är på vår skola en timme i veckan där varje lärare har tid att stötta sina elever, eftersom vi vet att det bästa stödet ges av undervisande lärare.
**Värt att notera är att elever kan vara på två steg samtidigt, t.ex. kan en elev vara blind och därmed behöva en elevassistent från steg 5 men i övrigt inte ha några andra behov och därmed även vara på steg 0, men det är undantag.

Skolledningen på Malmö latinskola genom
Johan Ahx
Maria Jarlsdotter

2 Kommentarer

    ”Ta emot elever i dörren, det blir ett tydligt avstamp att lektionen börjar.”

    Ofta är man som lärare upptagen med att förbereda det sista inför lektionen, eller samtala med en elev eller kollega, alldeles innan lektionen sätter igång. Att då istället lägga tid på att ta emot elever i dörren kan bli en tidstjuv för läraren, framförallt med tanke på att alla eleverna i en klass ytterst sällan brukar dyka upp vid exakt samma tidpunkt. När jag undervisar vill jag att lektionen ska kunna sätta igång på utsatt tid och för att det ska vara möjligt måste eleverna ha möjlighet att droppa in i klassrummet under ett femminutersintervall före lektionens början för att t.ex. ta av jackan, lägga undan mobiltelefonen, ta fram arbetsmaterialet och mentalt förbereda sig inför det som komma skall. Mitt förslag till justering är:

    ”Stäng dörren och hälsa klassen välkommen, det blir ett tydligt avstamp att lektionen börjar.”

    Och vad gäller elever som har tråkigt på lektioner, för att det tas upp sådant som gjordes på högstadiet? De tappar intresset och slutar lyssna. Detta är vad jag hör om flera ämnen just nu, av mitt barn. Inget nytt lärande, slöseri med tid.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.