Historiebruk behöver inte vara så komplicerat

Att ta upp exempel av hur platser i den egna staden används och har används historiskt underlättar när eleverna ska förstå användandet av historiebruk. Snart är det möjligt att via Pedagogiska kartor ta del av några lektionspaket som beskriver just detta.

Historiebruk är något som är nytt och kom med Gy11. Även om det har gått många år är det många lärare som har svårt att hitta material och upplägg för att arbeta med historiebruk. I samarbete med Pedagogisk Inspiration planerar och genomför S:t Petri skola lektionspaket om historiebruk med Malmö som utgångspunkt. Gruppen på S:t Petri skola som arbetar med detta är Joakim Alterval, Lo Söllgård, Siri Hallberg, Mattias Petersson och Eva Henriksson Garatea. Gruppen leds av Eva Hörnblad och Jonas Sjölander från Pedagogisk Inspiration och samarbetar också med Linus Solin från Stadsarkivet.

Historiebruk handlar om hur man använder historia i något syfte. För att förstå vad historiebruk verkligen innebär måste man koppla samman det med historiemedvetande och historiekultur. Det handlar alltså om hur dessa tre begrepp förhåller sig till varandra som visar vad historiebruk egentligen innebär. Historiemedvetande innebär lite förenklat individens tolkning av det förflutna kopplat till en förståelse av nutid, med blickar mot en framtid, alltså sambandet mellan då, nu och framtid, samt hur händelser tolkas i dessa tidsdimensioner. Tolkningen kan variera i tid och rum, beroende på vilken historiekultur som råder. Historiemedvetandet aktiveras och kan också ses i historiekulturen, och det är också här i historiekulturen som vi värderar och bestämmer vilken historia som är värd att lyftas fram och vilken historia som inte alls ska få något utrymme. Genom historiebruk aktiveras vårt historiemedvetande som i sin tur är beroende av den historiekultur som råder vid historiebruket.

Övningarna som finns på Pedagogiska kartor är uppbyggda för att slussa eleverna genom olika exempel på historiebruk i staden. Två övningar har dock inget med Malmö som stad att göra, utan finns endast med för att träna eleverna i att förstå och upptäcka ett tydligt historiebruk. Det kommer att finnas en analysmodell för hur man kan arbeta med eleverna kring historiebruk. Dessa är kopplade till Malmö och har en tydlig tanke om att först låta eleverna arbeta med ett historiebruk då samtid också är elevernas nutid, och sedan låta eleverna se ett exempel när samtid är elevernas dåtid. Detta menar vi är en progression i svårighetsgrad då eleverna har mer kunskap om sin samtid än dåtiden. Det betyder också att det krävs mindre referenskunskap när det handlar om historiebruk då samtid är lika med nutid.

Pedagogiska kartor är ett verktyg för pedagoger att planera sin undervisning med staden som lärplats. På en och samma karta kan man få fram praktiskinformation som underlättar utevistelsen. Förutom praktisk information finns det lektionspaket som är direkt knutna till fysiska platser. De lektionspaket som finns att tillgå idag berör ämnena historia, matematik, biologi och fysik. Arbetet har fram till nu riktat sig till grundskolan och förskolebussarna, men kommer härefter att kompletteras med ett material som riktar sig mot gymnasiet.

Eva Henriksson Garatea och Eva Hörnblad