Publicerat:

No-hands-up och aktiv inkodning

Att i sin undervisning ställa frågor till eleverna utgör ett självklart inslag i våra klassrum. När frågorna ger eleverna möjlighet att tänka efter så gynnar det lärandet. Ny information som eleverna tankemässigt bearbetar har större chans att kodas in i långtidsminnet. Genom att ställa frågor vill vi få så många elever att tänka så mycket som möjligt. Dylan Wiliams “no-hands-up” gynnar definitivt skapandet av hållbara långtidsminnen.

Med tekniken “no-hands-up” ställer läraren först frågan, väntar en kort stund och väljer sen slumpvis ut elever att besvara den. Vanligt förekommande är tyvärr att läraren först väljer ut en elev och därefter ställer frågan vilket innebär att alla andra snabbt kan pusta ut och sluta tänka. En annan risk är att läraren avfyrar frågorna i ett allt för rappt tempo (för att hinna med att gå igenom hela lektionsplaneringen). Wiliams kallar det för “skjutjärnsfråga/svar- undervisning” (Handbok i formativ bedömning, 2015). Då ges eleverna för lite tid att tänka.

Att skapa hållbara långtidsminnen kräver just medvetet tänkande. Att minnas är en aktivitet. Ibland talar man om minnet som en enhet eller ett ting. Men minnet kan snarare beskrivas som en process som i allra högsta grad kräver medveten ansträngning. Ju mer man bearbetar, processar, kopplar och tänker kring ny information, desto bättre minns man den. Att ge eleverna tid att tänka är en värdefull investering eftersom elever minns vad de tänkt på. När eleverna pratar tänker de och när de tänker så lär de sig.

Vi påminner oss själva om vikten av att ge eleverna tid att tänka. På 1970-talet visade Mary Budd Rowe att det var vanligt att lärare väntade mindre än en sekund från slutet av elevens svar innan de började svara på vad eleven hade sagt. Vi låter självaste Marcel Proust avsluta det här blogginlägget ”We soon forget what we have not deeply thought about”.

Ps. Den 3 oktober inleder vi den första Workshopsserien på Pedagogisk Inspiration där vi går igenom en modell för hur man kan effektivisera skapandet av hållbara långtidsminnen. Aktiva tankar och aktiv inkodning utgör en viktig del av den neruovetenskapliga modellen. Ds.

Lena och Annika

———————————————————————————————-

 

Missa inte höstens workshopar i Hjärnsmart undervisning

Vi bygger broar mellan didaktik och neurovetenskap för att effektivisera undervisningen och för att lära eleverna hur man lär. Du får konkreta undervisningsstrategier för att jobba med hjärnan och inte mot den. Teori och klassrumsnära i ett. Vi bjuder såklart på fika!

 

Vill du att vi kostnadsfritt besöker din skola för ett skräddarsytt upplägg – kontakta Pedagogisk Inspiration.

 

A. Minnet, stress och brain breaks (Nyhet!)

Antal tillfällen: 2

Datum: 3/10 och 25/10

Tider: kl 15.00-17.00

 

B. Minnet, mindset och motivation

Antal tillfällen: 3

Datum: 4/10, 24/10 och 7/11

Tider: kl 15.00-17.00

 

C. Minnet och brain breaks

Antal tillfällen: 2

Datum: 22/11 och 28/11

Tider: kl 15.00-17.00

 

REFERENSER

”Mycket intressant och givande workshop som gav många aha-upplevelser. Har fått många handfasta och användbara tips om vad jag kan tänka på i min undervisning. I vissa fall har jag även fått bekräftat att jag gör rätt (utan att veta varför) vilket är minst lika mycket värt.”

”Jordnära exempel, tydlig struktur för innehållet och positiv stämning.”

”Konkreta exempel som kan användas i olika åldersgrupper om hjärnan och hur den fungerar.”

 

 

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.