Elevdelaktighet – tidstjuv eller demokrati-investering?

Senaste träffen pratade vi bland annat om elevdelaktighet och hur vi även kan ge elever möjlighet att påverka vilken konst och kultur de ska få möta under sin skolgång.

Delaktighet kan inte se likadan ut för alla elever konstaterade vi. Elever har olika förförståelse av, möjlighet att uttrycka sig om och intresse för konst och kultur. Detta måste vi ha med oss när vi utvecklar strukturer för elevdelaktighet och kultur. Vi pratade inledningsvis om vilka delaktighetsstrukturer som finns ute på skolorna idag och redan där ser vi en stor variation. I princip alla skolor har ju ett fungerande elevråd men vilka frågor som diskuteras där ser olika ut. Hur det som kommer fram på elevråden förvaltas och förs vidare ser också olika ut. Men vi kan konstatera att detta i alla fall är en struktur som finns och som kan användas för att även lyfta kulturfrågor om skolan inte har tid att organisera ett kulturråd.

En del skolor har placerat kulturfrågorna inom biblioteksrådet och kanske är det viktigaste inte var frågan diskuteras utan att och hur. Det är också viktigt att det är tydligt för eleverna vem som för deras tankar och reflektioner vidare, att det finns en tydlighet kring vad de kan besluta om och vad de ”bara” kan ha åsikter om. Återkopplingen är också viktigt, inom Skapande skola kan vi t ex se att elever som är med både under planeringsstadiet, genomförandet och utvärderingen av ett projekt visar ett väldigt stort engagemang och driv och de växer som demokratiska individer. Att få var med i en process från början till slut och ges möjlighet att påverka och inte bara ha en åsikt ger en helt annan känsla av delaktighet. Men för att kunna påverka eller ens ha en åsikt behöver man ha en förståelse för det man ska ta ställning till. Initialt behövs det kanske enkla tydliga val men vi behöver också erbjuda eleverna möjlighet att få uppleva och prova många olika kulturuttryck, hur ska de annars kunna ha en åsikt och på längre sikt påverka vad de vill ta del av?

Som ett resultat av tidigare diskussioner i referensgruppen genomför just nu kulturförvaltningen i samarbete med tre skolor ett pilotprojekt för att öka kunskapen om och intresset för konst och kultur på högstadiet. En utgångspunkt för detta pilotprojekt har bland annat varit att vi ser avsevärt sämre besökssiffror bland högstadieklasser än övriga åldrar och vi behöver hitta vägar att ge de äldre eleverna en likvärdig tillgång till kultur. Det är Sofielundsskolan, Lindängeskolan och Bäckagårdsskolan som är med och målet är att både lärare och elever ska kunna vara med och påverka vad, hur och när eleverna ska ta del av kultur. Vi ser framemot resultatet och hoppas att detta pilotprojekt ska ge oss i referensgruppen ytterligare tankar och idéer för fortsatt utveckling av elevdelaktighet inom området Kultur i skolan.

Bildtext: 2015, Skapande skola-projekt på Johannesskolan. Elever i åk 8 utformar förslag och är med och utsmyckar sin skolgård tillsammans med konstnärerna Nils Petter Löfstedt och Erik Vestman.