Publicerat:

Att bygga elevernas motståndskraft mot radikalisering i skolan

Våra kondoleanser går till offren och deras familjer för den gräsliga terrorattacken i Nya Zeeland. Ingen, oberoende av politiska, religiösa eller ideologiska övertygelser har rätt att skada eller ta livet av annan person i strävan efter sitt syfte. Attacken är en påminnelse om faran av vitmakt grupper och religiösa extremistgrupper i vårt samhälle idag.

Vi måste tillsammans som medborgare och särskilt de som arbetar inom skolsystemen, göra allt vi kan för att förhindra att våra elever rekryteras till någon form av våldsam extremism.

Skolan är en nyckelaktör för att förhindra radikalisering. De främjar gemensamma värderingar och kritiskt tänkande och hjälper eleverna att utveckla grundläggande livskunskaper och sociala kompetenser som är nödvändiga för aktivt medborgarskap i demokratiska samhällen.

Lärare är ofta bland de första som noterar möjliga tecken på radikalisering och är viktiga samtalspartners för de drabbade (dvs. individerna själva och deras släktingar och vänner).

Undervisning i demokratiska värderingar, ger ungdomar möjlighet att förstå och hantera livet i pluralistiska sociala miljöer. Skolan kan bygga elevernas motståndskraft mot radikalisering genom att stödja inkludering och ger en känsla av tillhörighet i samhället. Elever måste också förstå deras grundläggande mänskliga rättigheter som formuleras i barnkonventionen.

Mot denna bakgrund, håller vi på Pedagogisk inspiration i Malmö på att utveckla School Strengthening System (SESS), som handlar bland annat om att skapa kunskap och förståelse för de faktorer som leder till extremism och färdigheter om hur man kan kritiskgranska media och budskap från karismatiska talare och grupper, såväl som att utveckla elevernas attribut som resistens, empati och respekt för andra.

Färdigheter som är skyddande och understödjande arbete inom SESS-utbildningsområdena omfattar:

 utvärdera argument, utveckla kritiskt och flexibelt tänkande
 klargöra värderingar och övertygelser
 identifiera, utvärdera, hantera risker genom effektiv fråga
 förmågan att skilja “faktum” från “åsikt”
 förstå att antalet människor som är övertygade om något är sant, är inte relaterat till att det faktiskt är sant.

Dags att ta barns våldsutsatthet på allvar

”På den tiden och så, 2015, det är för mycket rasism och sånt där, och sen då blir det enkelt för dem [rekryterarna] att påverka en människa. Om man inte trivs här, i skolan eller något så här lite, och sen de påverkar mer. Så…”

Barnet beskriver här att om man till exempel inte trivs i skolan kan rasism göra att man känner sig mindre inkluderad. Jarah, som också har egna erfarenheter av våldsbejakande extremistiska miljöer, berättar hur rasism påverkat hen: ”Nej, men de här som skriver propaganda och sånt pratar om Syrien och Irak, alltså de beskrev det som att det var en stat för muslimer och sånt, och det fanns ingen rasism och sånt där, och sen alla är muslimer, alla vi är bröder och systrar. Ur rapporten från Barnombudsman ”Barns och ungas Erfarenheter av våldsbejakande islamistisk extremism.”

Barnkonventionens huvudprinciper och skolans ansvar
• Alla barn har samma rättigheter och lika värde. Ingen får diskrimineras.
• Barnets bästa ska komma i främsta rummet vid alla åtgärder som rör barnet.
• Varje barn har rätt att överleva, leva och utvecklas.
• Barn har rätt att uttrycka sina åsikter och få dem beaktade i alla frågor som berör dem.

Barnkonventionen syftar till att ge elever som Jarah och alla andra barn rätt att behandlas med respekt och att få komma till tals. FN:s konvention om barnets rättigheter, eller barnkonventionen som den ofta kallas, antogs av FN:s generalförsamling den 20 november 1989. Riksdagen har tagit beslut om att barnkonventionen ska bli en del av svensk lag. Förslaget är att den ska träda i kraft den 1 januari 2020.

Att motverka extremism och skydda barn från rekrytering till extremistiska grupper anses vara en rättighet enligt artikel 5.18, 7, 8, 19, 30, 13, 14, 19, 29, 36, 38 och 39 av barnkonventionen.

Artikel 19 (Skydd mot alla former av våld): Barn har rätt att skyddas från att bli skadad och misshandlad, fysiskt eller psykiskt. Regeringar bör se till att barnen är ordentligt omhändertagna och skydda dem mot våld, missbruk och försummelse från sina föräldrar eller någon annan som ser efter dem.

Artikel 38 anger kategoriskt att (krig och väpnade konflikter): Regeringarna måste göra allt de kan för att skydda och ta hand om barn som drabbas av krig. Barn under 15 år bör inte tvingas eller rekryteras för att delta i krig eller gå med i beväpnade styrkor.
Konventionens frivilliga protokoll (Optional protocol) om barns medverkan i beväpnade konflikt utvecklar vidare denna rättighet och ökar åldern för direkt deltagande i beväpnad konflikt till 18 och införande av ett förbud mot obligatorisk rekrytering för barn.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.